Background: E-commerce is widespread in today’s shopping routines and conversational commerce (CC) as an expansion, aims at integrating customers and businesses on a whole new level. Through the application of chatbots fueled by artificial intelligence, a more personal and individual way of remote shopping is offered. Purpose: Our research question What potential attributes of AI-fueled CC applications and their possible inherent characteristics are determining the willingness to use them and to what extent, in the context of digital natives living in Sweden and Germany? aims at identifying the demanded attributes of conversational commerce from a consumer perspective. Method: We facilitate a quantitative questionnaire with 118 valid answers to administer a traditional full-profile conjoint analysis. Conclusion: Our results indicate that German digital natives deem a CC application’s behavior as the most important attribute, followed by payment method, personality and communication form (voice or text). The Swedish digital natives however, attach the most importance to the payment method, followed by behavior, communication form and personality. Both have in common that they prefer a rather passive behavior over being actively approached, a personality that is balanced between humor and seriousness and text-based communication over voice. A difference is the Swedish preference for direct in-app payment while German digital natives would select a redirection to a secondary payment provider (e.g. PayPal).

The messaging-based conversational interfaces, commonly called Chatbots, have seen massive growth lately. With the proliferation of Chatbots, there is a growing demand for a better understanding of the design practices behind conversational user experience. This thesis looked into the design process of a Chatbot-based project built on the RCS business messaging platform, and the workflow was investigated through contextual inquiry and critical incident interview techniques. The challenges experienced by practitioners from different disciplines are detailed, with a focus on their respective work tasks and practices. / De meddelandebaserade konversationsgränssnitten, vanligtvis kallade Chatbots, har sett en enorm tillväxt den senaste tiden. Med spridningen av Chatbots finns det en växande efterfrågan på en bättre förståelse för designmetoderna bakom konversationsanvändarupplevelse. Denna avhandling tittade på designprocessen för ett Chatbot-baserat projekt byggt på RCS-affärsmeddelandeplattformen, och arbetsflödet undersöktes genom kontextuell undersökning och tekniker för intervjuad kritisk incident. Utmaningarna som utövarna från olika discipliner upplever är detaljerade med fokus på sina respektive arbetsuppgifter och arbetsmetoder.

Fenomenet konversationshandel beskriver en växande handelsplattform världen över som främjar interaktivitet för att skapa personlig köpupplevelse och relation mellan konsumenter och företag. Detta fenomen växer i takt med utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och robotar för att underlätta och eventuellt ersätta den mänskliga faktorn inom e-handel. Detta syns då termen “konversationshandel” börjat användas mer och mer sedan 2010 för varje år som går. Konventionell e-handel har fått en negativ syn på sig från många konsumenter på grund av dess ytliga och kalla gränssnitt vilket skapar risk för bortval från konsumenter till att handla på vissa webbplatser. På grund av detta har företag och utvecklare funnit behovet av interaktivitet och mer personliga köpupplevelser som flera konsumenter kräver i deras handel. Detta har lett till att e-handeln behöver efterlikna den traditionell butikshandeln mer men med hjälp av ny teknik. Konversationshandel har dock en begränsad användning på grund av sin nya tillkomst och därmed är syftet i denna studie att undersöka vad som skiljer konversationshandel från konventionell e-handel och undersöka den svenska befolkningens uppfattning om aspekter inom konversationshandel. Studien har använt sig av en systematisk litteraturstudie och en digital enkätstudie för att besvara syftets frågeställning. Resultatet visar på att interaktivitet, AI och konversationell assistans urskiljer konversationshandel från konventionell e-handel och att svenska konsumenter främst använder chatt över röstassistenter men att handel via båda har en liten användning. Slutsatserna av studien förklarar att konversationshandel har en förmåga att komplettera konventionell e-handel med hjälp av interaktivitet. Digitala assistenters förmåga att efterlikna människor är en svår uppgift att genomföra men kan bidra till en större personlig upplevelse för kunder. Sverige är ett land som inte utnyttjat konversationhandel till en stor del, vilket beror på en uppfattad komfortabilitet för konventionell e-handel och begränsade resurser för implementation. / The phenomenon of conversational commerce describes a growing trading platform around the world that is enhancing interactivity for the sake of creating a personal purchase experience and relation between consumers and businesses. This phenomenon is growing with the development of artificial intelligence (AI) and robots in order to favour and eventually replace the human factor in e-commerce. This shows because the term “conversational commerce” has started being used more and more since 2010 and is growing every year that passes. Conventional e-commerce has received a negative view from many consumers due to its superficial and cold interface, which creates a risk of consumers opting out of shopping on certain websites. Because of this, companies and developers have found the need for interactivity and more personalized shopping experiences that several consumers demand in their shopping. This has led to e-commerce needing to emulate the traditional retail trade further but with the help of new technology. Conversational commerce is however, used to a limited extent due to its new origins and thus the purpose of this study is to investigate what distinguishes conversational commerce from conventional e-commerce and to examine the Swedish population’s perception of aspects of conversational commerce. The study used a systematic literature study and a digital survey to answer the scientific questions. The results show that interactivity, AI and conversational assistance distinguish conversational commerce from e-commerce and that the theoretical Swedish population mainly uses chat over voice assistants, but that commerce via both has little use. The conclusions of the study explain that conversational commerce has an ability to complement conventional e-commerce through interactivity. The ability of digital assistants to imitate people is a difficult task to accomplish but can contribute to a greater personal experience for customers. Sweden is a country that has not used conversational commerce much, which is due to the perceived convenience of conventional e-commerce and limited resources for implementation.