Zugl.: Zürich, Universiẗat, Habil.-Schr., 2009.

published_or_final_version / Economics and Finance / Doctoral / Doctor of Philosophy

published_or_final_version / Law / Doctoral / Doctor of Philosophy

Interfirm governance has been the subject of buyer-supplier relationships studies for decades. Given the substantial hazards and uncertainties involved in interfirm exchanges, governance devices becomes critical in ensuring satisfactory performance outcomes. Despite the great insights provided by extant governance literature, the complexity of governance mechanisms has not been fully addressed. The goal of this dissertation is to better understand the role of contractual and relational governance in influencing interfirm co-exploration, protecting transaction-specific investments, and fostering interfirm exchanges in the challenging context of China. The first study looks at how contracts function in emerging economies in which legal institutions are underdeveloped but guanxi norms are pervasive. Drawing on transaction cost economics and institutional theory, this study disentangles two facets of contractual governance: (1) task specificity, which primarily safeguards transactions, and (2) contingency specificity, which mainly coordinates adaptations. This study examines their direct effects on exchange performance and their contingent effects, given different levels of legal inadequacy and guanxi importance. A survey of 307 manufacturer–supplier dyads in China reveals that, compared with contingency specificity, task specificity is associated with better exchange performance. However, the role of task specificity declines when the legal system is inadequate and guanxi is important. In contrast, contingency specificity is more helpful when guanxi importance is high. The second study explores how relational ties affect exchange partners’ co-exploration of novel products and processes. A tension between the strength and brokerage dimension of relational ties becomes evident during buyer-supplier co-exploration. Tie strength facilitates coordinating but creates the novelty problem; tie brokerage expands the knowledge diversity but aggravates the coordination difficulty. Drawing on the relational exchange theory, this study compares and examines the contingent value of tie strength and tie brokerage under different levels of environmental factors and exchange characteristics. The findings from a survey of 396 manufacturer–supplier dyads in China show that guanxi importance increases the effects of strength while decreases the value of brokerage. As market uncertainty increases, the role of brokerage becomes more salient. Brokerage also exerts a stronger impact on co-exploration when exchange is highly formalized, whereas tie strength has a weaker impact when exchange centralization is high. / published_or_final_version / Business / Doctoral / Doctor of Philosophy

No description available.

No description available.

No description available.

This three-essay dissertation first examines the impact of tax enforcement on the incidence of stock option backdating. Consistent with the theoretical prediction that tax authority enforcement can operate as a valuable monitoring tool by narrowing the scope for managerial entrenchment, we find robust evidence that the incidence of stock option backdating is lower when firms are more likely to be subject to IRS audits. Our results reinforce calls in the public policy discourse for institutions that protect investors by curtailing companies’ “degrees of freedom” to engage in corporate misbehaviour. The second essay examines how the market reacts to announcements of mergers and acquisitions (M&As) by well performing acquirers and evaluates the results in light of three hypotheses: 1) managerial ability, 2) empire building, and 3) chief executive officer (CEO) overconfidence. Our results indicate that an empire building motive drives the relationship between past superior operating performance and M&A announcements. Long-term operating performance drops significantly for acquiring firms with past superior operating performance. Our evidence also indicates that the presence of insider directors helps to alleviate the negative perception of acquisitions made by firms with better operating performance or empire building CEOs. The final essay investigates the controversial issue of whether information asymmetry affects the cost of equity capital. We re-examine this unanswered question using a unique and simple measure of information risk rooted in the growing literature on geographic proximity. Relying on their distance from financial centers to gauge when firms are better known, we provide robust evidence that information risk shapes equity pricing. In particular, we find that firms located in remote areas exhibit a higher cost of equity capital. / Thesis (Ph.D, Management) -- Queen's University, 2012-08-15 18:48:04.361

The traditional model of corporate governance is comprised of three main players: the board of directors, the management, and the shareholders who own of the corporation. This model has received a wave of criticism. The two most important complaints were that the directors had little to do with the day-to-day business of the corporation, and in their decision making the interests of the shareholders were not being taken into account. This situation has led to the creation of what has been called the "expectation gap" which is defined as the gap which exists between the shareholder's expectation, and the performance and actions of the board of directors. / To reduce this gap, the corporate governance actors have called for an increase in the independence of the board. / The purpose of this study is to give advisors to the French government a comparative understanding of the way that corporate governance in general, and in particular, the way the issue of the independence of the board has been dealt within the United States, the United Kingdom, and Canada. (Abstract shortened by UMI.)

Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                           I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen. Principalen har ett intresse av att övervaka agenten för att tillförsäkra sig att agenten utför uppdraget i enlighet med principalens intressen. Agenten har däremot intressen som skiljer sig från principalens intressen. I den aktiemarknadsrättsliga kontexten betraktas aktieägarna som principaler i förhållande till styrelsen respektive verkställande direktören. Dessutom betraktas styrelsen som en principal i förhållande till verkställande direktören. Nära relaterad till agentteorin är teorin om separation av ägande och kontroll. Den teorin förklarar agentproblematiken i de moderna aktiebolagen där ägandet och kontrollen av bolaget har separerats. Teorin utvecklades i USA genom att studera följden av spritt aktieägande. I Sverige finns det kontrollägare som engagerar sig i bolagets styrelse, vilket är ovanligt i USA där den verkställande ledningens makt är stor. Separation av ägande och kontroll kräver särskilda kontrollprocesser för att förhindra att beslutsmakarna i bolaget beslutar på ett sådant sätt som strider mot aktieägarnas intressen. Transaktionskostnadsekonomi är en teori som erbjuder en förklaring till varför bolag existerar. I princip bedrivs verksamhet i form av bolag pga. transaktionskostnaderna blir mindre än om verksamheten bedrivs via externa kontrakt. Stakeholder-teori innebär att aktieägare inte betraktas som den enda intressen i förhållande till bolaget. Istället anses ett bolag ha många intressenter vars intressen bör beaktas av ledningen.                                                                                                                                                            Det svenska bolagsstyrningssystemet innehåller både allmänna regler för aktiebolag och särskilda regler för banker. Utöver detta finns det även särskilda regelverk för börsnoterade bolag. ABL innehåller de grundläggande reglerna för aktiebolag och ur ett bolagsstyrningsperspektiv finns det viktigaste reglerna för bolagsorganen i ABL. LBF är en särskild lag riktad mot banker i Sverige. LBF innehåller många olika bolagsstyrningsregler för banker. Syftet med LBF:s bolagsstyrningsregler är att skapa väl fungerande banker och framför allt att soliditeten hos dessa banker är tillräcklig. En annan del av det svenska bolagsstyrningssystemet utgörs av vad som kallas för den svenska modellen för bolagsstyrning. I och med att de börsnoterade bolagen under en lång tid oftast haft en kontrollägare, betraktas detta som normaltillståndet. Reglerna i ABL syftar till att främja aktiva ägare som tar ansvar för bolaget genom att engagera sig i bolagets styrelse. Beträffande självreglering finns de viktigaste reglerna i koden och regelverk för emittenter. Av dessa två är koden den viktigaste eftersom koden har haft ett stort inflytande om vad som utgör god bolagsstyrning i börsnoterade bolag. Koden bygger på ”följ eller förklara”-modellen, vilket innebär att börsnoterade bolag kan göra avsteg från reglerna om de motiverar varför de har valt att göra det.                                                                                             Analysen av det svenska bolagsstyrningssystemet har visat att den är uppbyggd av olika teorier. Särskilt agentteorin kommer till uttryck i de grundläggande reglerna som finns i ABL. Stakeholder-teorin kommer däremot till uttryck främst i de regler som särskilt riktar sig till banker.                                                                                                               De nya reformerna från EU syftar till att återskapa både förtroendet till den inre marknaden och stabiliteten i det finansiella systemet. Reformerna har dock kritiserats av både näringslivet och akademin för att vara alltför långtgående. Kritiken noterades redan innan införandet av reformerna. T.ex. kritiserades förslagen om styrelsen sammansättning som presenterades i grönböckerna av EU-kommissionen. Många av förslagen från grönböckerna återfinns emellertid i CRD IV och CRR. De nya reglerna måste betraktas som stränga mot styrelsen i börsnoterade banker eftersom det ställs höga krav och samtidigt kan styrelseledamöterna och bankerna bli föremål för administrativa sanktioner och administrativa åtgärder om de inte följer de nya reglerna.                      Uppbyggnaden av de nya reglerna utmärks av stakeholder-teorins närvaro. Detta är överensstämmande med tidigare bankregler i Sverige som också var uttryck för stakeholder-teorin. Detta ligger väl i linje med bankverksamhetens särskilda natur enär samhället har ett befogat intresse av att ställa krav på bankerna. Dock har de nya reglerna förskjutit aktieägarna som den viktigaste intressenten medan samhällets intressen har fått alltför stort utrymme enligt mig.                                                                                                                         Trenden inom bolagsstyrningsområdet kan sägas bestå av flera aspekter. En aspekt är att bolagsstyrningen blir alltmer reglerad i form av detaljregleringar. En annan aspekt är att bolagsstyrningen har blivit allt viktigare och detta märks genom att det har införts många nya regler för bolagsstyrning i banker. En tredje aspekt är att reglerna skapas på EU-nivå istället för nationell nivå, vilket kan medföra svårigheter då bolagsstyrningen är väldigt olika inom EU.                                                                                                                                              Följderna av de nya reglerna kan bli digra. Med detta avses främst samhällsekonomiska aspekter som konkurrenskraft och bankers möjlighet att locka till sig kompetenta styrelseledamöter.  Vad som kommer att hända är inte skrivet i sten, men det finns anledning till att vara orolig för risken att EU:s konkurrenskraft tappar mot de nya expansiva ekonomiernas som t.ex. Kina. Vidare kan det ifrågasättas om de nya reglerna verkligen kommer att förebygga nya finanskriser inom EU. Avslutningsvis är min bedömning att de nya reglerna inte kommer att förbättra bolagsstyrningen inom EU utan istället leda till en försämrad bolagsstyrning pga. alltför detaljerade regler och dessutom alldeles för stränga mot bankerna.