Problemformulering och syfte: I dagens samhälle med ständig uppkoppling blir vi i allt större utsträckning utsatta för reklam i syfte att påverka oss. I denna undersökning eftersträvas att se hur påverkan kan komma fram i fenomenet podcast. Med undersökningen avser dels att få svar på vilket sätt de marknadskommunikativa budskapen sker genom varumärkesomnämnanden och dels hur väl anpassade de är till befintliga teorier som existerar för framgångsrik marknadskommunikation. I undersökningen appliceras även ett branschetiskt perspektiv. Metod och material: För att få en generaliserbar bild av hur frekvent varumärkesomnämnanden sker i podcasts har en kvantitativ innehållsanalys genomförts. En kvantitativ ansats antogs också för att undersökningen till stor del handlar om att undersöka kvantiteten av marknadskommunkation, för att sedan analysera resultatet. Det teoretiska ramverk som undersökningen utgår från retoriska, marknadskommunikativa och etiska aspekter. Huvudresultat: Huvudresultatet bestod i att podasts som fenomen innehåller en stor mängd marknadskommunikativa budskap som når mottagarna, efter denna undersöknings mätinstument, med 5 minuter och 47 sekunders mellanrum. Att använda dolda budskap utan en uttalad avsändare är det vanligaste sättet att kommunicera mot marknaden detta gör att podcastens innehåll ej följer till de branschetiska riktlinjer kring transparens som finns. Det vanligaste sättet som mottagarna får sina argument på är genom emotionella argument.

The purpose of this research is to investigate the appropriateness of using stealth marketing to advertise to Generation Y. Stealth marketing is a covert form of advertising where the target audience.is unaware that they are being marketed to. Marketers are skillful at portraying stealth marketing advertisements as very realistic, authentic, personal and conversational messages often communicated in casual settings. This research examines how members of Generation Y respond to stealth marketing attempts in terms of purchase likelihood (before and after knowledge of the attempt is introduced) and ethical perception. The research identifies four types of stealth marketing: brand pushers, celebrity spokespeople, disguised editorial content and viral marketing. Overall, before knowledge of the attempt was introduced, the stealth marketing advertisements tested were effective in inducing purchase likelihood. However, celebrity spokespeople were the most ineffective means of communicating stealth marketing attempts. Content-based stealth tactics (i.e. disguised editorial content and viral marketing) appear to be more effective in terms of generating purchase likelihood, but are also more likely to be deemed unethical after knowledge of the attempt is introduced. It can be concluded that the very stealth nature of a stealth advertisement is key to its success when targeting Generation Y. In general, members of Generation Y are responsive to stealth marketing attempts. These findings indicate that, if selected and executed properly, marketing managers can look toward stealth marketing tactics as a means of effectively targeting Generation Y with minimal fear of negative backlash.

Purpose: The purpose of this study is to see what implications the new communication channel of Covert Virals has on acknowledged communication strategies and whether or not these strategies are still viable within Covert Virals.   Background: The term Covert Viral has been given to pieces of advertisement, spread through the medium of electronic word of mouth over social networks, which are designed to look user made. With the defense mechanisms towards traditional advertisements in mind, and the extensive growth of the social networks, it is of high interest to understand how traditional branding strategies work in this new communication channel.  Method: To answer our research questions, and thereby conclude our purpose, we have used quantitative data which was collected through the use of non-random sampling. This was analyzed within the SPSS statistics software, using both descriptive and inferential statistics.  Conclusion: The implications this communication channel brings to traditional branding strategies has been divided into two categories, Brand Awareness strategy implications, and Brand Attitude strategy implications. Within Brand Awareness strategies it was found that Covert Virals were unfit to execute brand recall strategies. However, Brand recognition strategies were found to still apply, with a possible negative backlash of advertising for a competitor‟s brand. Within Brand Attitude Strategies, we found that a new restriction has been placed on the traditional strategies. This restriction is the obligatory use of emotional branding. Furthermore, this emotional branding must be constructed in such a way so that it caters to both the viral intent of the advertisement, and the branding intent. / Syfte: Syftet med denna studie är att fasställa vilken inverkan den nya kommunikationskanalen Covert Virals har på existerande teorier gällande varumärkeskommunikation och om dessa teorier är tillämpliga på Covert Virals.  Bakgrund: Covert Virals är en term för reklam som har spridit sig via så kallad elektronisk „mun till mun‟ -marknadsföring via sociala nätverk där upphovsmannen framställs som icke företagsrelaterad. På grund av svårigheter att nå kunder via traditionell  marknadsföring och den omfattande tillväxten inom sociala nätverk på senare år, är det av största vikt att förstå hur företag ska marknadsföra sig genom denna nya kommunikationskanal.  Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvantitativ undersökning som har samlats in genom ett icke slumpmässigt  urval. Svaren analyserades både med hjälp av trendanalys och beskrivande statistik genom mjukvaran SPSS Statistics.  Slutsats: Utfallen av undersökningen är uppdelade i medvetenhet om, respektive attityd till, varumärket. Covert Virals är inte lämpliga för att öka tittarnas förmåga att erinra sig ett varumärke, men fungerar väl för att skapa igenkännelse av varumärket. Det finns en risk att de positiva effekterna av en covert viral tillkommer konkurrenter i lika stor eller större utsträckning som det egna varumärket. När det gäller attityd till ett varumärke så har studien visat att det finns en ny begränsning i det att en Covert Viral måste använda sig av känsloladdade budskap. Detta känsloladdade budskap måste dels skapa en stark vilja att vidarebefordra meddelandet samt förmedla den känslan marknadsföraren vill associera med varumärket.

在資訊爆炸的時代，行銷商在傳遞行銷訊息上面臨了巨大的難題，迫使市場繁衍出全新的行銷方式以抓住消費者的目光，隱性行銷便是這變革中的其一。在台灣，隱性行銷的運用方式除了商品置入外，另一較常見的就是「部落格行銷」。 只是當部落格沾染上行銷的色彩時，讀者將無法分辨文章的內容到底是出自於部落客的個人經驗或是廣告美言，也許會因此破壞讀者對部落客的好感與信任。 本研究目的為探討時尚美妝部落格商業意圖揭露（有／無）與商業意圖揭露時機（前／後）是否會對部落客的態度造成影響；此外本研究亦想探討消費者對商業意圖揭露的既存態度（高／低）是否也是影響該消費者對部落客態度的潛在因素。 本研究採取「實驗室研究法」，並以美妝保養部落格為例。實驗共分為三組（無揭露／揭露於產品置入之前／揭露於產品置入之後），對商業意圖揭露的既存態度則為調節因素。實驗對象主要為國立政治大學曾經在欲購買某產品前有先透過部落格搜集相關資訊的女學生共90人。統計工具使用SPSS進行分析，以檢驗本研究之模型及相關假設。 依據本研究結果，文章商業意圖揭露的有無與時機並不會顯著影響讀者對部落客的態度，另外讀者對商業意圖揭露的既存態度亦不會調節文章商業意圖揭露對部落客態度的影響。

本研究旨在了解消費者如何運用說服知識，來判讀線上口碑訊息之真偽。說服知識一詞，最早於1994年，由Friestad以及Wright在其著作「說服知識模型：人們如何回應他人的說服意圖」一文中所提出。該模型在當時線上口碑尚未流行的年代，是完全以線下情境為研究主題開發而成。也因此，本研究希冀打造適用於線上口碑環境所使用的線上說服知識模型，藉由深度訪談八位受訪者，了解他們使用線上口碑的情形，進而深入探討，他們如何在今日線上口碑充斥著置入性行銷口碑的環境中，運用自身的說服知識，來辨認線上口碑訊息之真偽。在受訪者分享如何辨別偽口碑的經驗談時，本研究也因此了解人們是如何運用自身對產品、議題、品牌等主題知識(topic knowledge)，如何運用說服知識(persuasion knowledge)，如何應用說服者知識(agent knowledge)等由Friestad以及Wright所歸納而成的三大知識體系，來辨別線上口碑的真實性。本研究更進一步指認出台灣線上環境所特有的”鄉民”知識，並將之融入到線上說服知識模型之中。本研究結果顯示，人們對線上口碑環境的熟悉程度(是否經常瀏覽特定網站)，以及個人涉入口碑的深淺程度(觀看線上口碑的頻繁程度)，都影響到個人線上說服知識模型之架構。本研究是線上口碑文獻中，首度建構線上說服知識模型之研究。 / This research explores consumers’ use of persuasion knowledge in judging the credibility of eWOM. Persuasion Knowledge is a concept first coined by Friestad and Wright (1994) in their work of The Persuasion Knowledge Model: How people cope with persuasion attempts. The Persuasion Knowledge Model, however, was designed specifically for the offline context. This research aims to build an online Persuasion Knowledge Model by conducting in-depth interviews to eight participants in identifying their perceived dubious eWOM triggers. Throughout the process of participants’ reasoning with these triggers, we were able to see how consumers judge the credibility of eWOM by using their persuasion knowledge, topic knowledge, and agent knowledge in the online context. The findings also suggest a fourth knowledge base—villager knowledge—in the online WOM context. Furthermore, this study shows that one’s familiarity with an online WOM environment and one’s level of involvement with online WOM all influence the construction of one’s online Persuasion Knowledge Model. This study is a first in constructing the online Persuasion Knowledge Model in the eWOM literature.