<p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Sedan 1 januari 2009 har vi en ny svensk diskrimineringslag, som förbjuder diskriminering, som har samband med av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Denna uppsats är en ansats att med diskrimineringslagen som utgångspunkt ta reda på vilka signaler lagen kan ge. Genom att analysera lagen och dess syften förs med hjälp av crip theory och andra normteorier en teoretisk diskussion om huruvida det kan finnas latenta konsekvenser som följd av dess utformning. Crip theory ifrågasätter normaliteten och hävdar att omgivningarna, och bristen på anpassning i dessa, skapar avvikelser samt menar att vi kan komma att förändra vår uppfattning och flytta gränserna för det som vi anser vara den normala människan genom att bättre anpassa miljön. Jag vill undersöka om crip theory går att applicera på samtliga diskrimineringsgrunder. Samtidigt som lagen skyddar utsatta grupper, så pekar den även ut dessa ut som avvikande. Det gör att lagen har en stigmatiserande effekt. Om avvikelserna utesluts så skapas en bild av något som kan betraktas som normalt. Genom att ge utsatta grupper bättre möjligheter i arbetslivet och utjämna skillnader så finns dock möjligheter att på sikt få ett mer jämlikt samhälle.</p> / <p>Abstract</p><p> </p><p>Since January 12009, Sweden has a new law of discrimination, which forbids discrimination, that relates to sex, transgender identity or expression, ethnicity, disability, sexual orientation or age. This is an approach, based on the law of discrimination, to find out what signals the law can send out. By analyzing the law and its intentions and by using crip theory and other norm theories, I want to conduct a theoretical discussion, whether there may be any latent consequences as a result of its composition. The crip theory is questioning the normality, arguing that the surroundings, and lack of adjustment of these, creates the non-abled bodies or traits and believe that we may change our view and move the boundaries of what we consider to be a normal human being by adjusting the environment. I want to examine whether this is something that could be used on all grounds of discrimination. By pointing out certain groups as different, the law has a stigmatizing effect and by eliminating the differences, an image of something that can be considered as normal is created. By giving disadvantaged groups greater opportunities at work and even out differences, makes it possible to eventually get a more equal society.</p>

Sammanfattning   Sedan 1 januari 2009 har vi en ny svensk diskrimineringslag, som förbjuder diskriminering, som har samband med av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Denna uppsats är en ansats att med diskrimineringslagen som utgångspunkt ta reda på vilka signaler lagen kan ge. Genom att analysera lagen och dess syften förs med hjälp av crip theory och andra normteorier en teoretisk diskussion om huruvida det kan finnas latenta konsekvenser som följd av dess utformning. Crip theory ifrågasätter normaliteten och hävdar att omgivningarna, och bristen på anpassning i dessa, skapar avvikelser samt menar att vi kan komma att förändra vår uppfattning och flytta gränserna för det som vi anser vara den normala människan genom att bättre anpassa miljön. Jag vill undersöka om crip theory går att applicera på samtliga diskrimineringsgrunder. Samtidigt som lagen skyddar utsatta grupper, så pekar den även ut dessa ut som avvikande. Det gör att lagen har en stigmatiserande effekt. Om avvikelserna utesluts så skapas en bild av något som kan betraktas som normalt. Genom att ge utsatta grupper bättre möjligheter i arbetslivet och utjämna skillnader så finns dock möjligheter att på sikt få ett mer jämlikt samhälle. / Abstract   Since January 1 2009, Sweden has a new law of discrimination, which forbids discrimination, that relates to sex, transgender identity or expression, ethnicity, disability, sexual orientation or age. This is an approach, based on the law of discrimination, to find out what signals the law can send out. By analyzing the law and its intentions and by using crip theory and other norm theories, I want to conduct a theoretical discussion, whether there may be any latent consequences as a result of its composition. The crip theory is questioning the normality, arguing that the surroundings, and lack of adjustment of these, creates the non-abled bodies or traits and believe that we may change our view and move the boundaries of what we consider to be a normal human being by adjusting the environment. I want to examine whether this is something that could be used on all grounds of discrimination. By pointing out certain groups as different, the law has a stigmatizing effect and by eliminating the differences, an image of something that can be considered as normal is created. By giving disadvantaged groups greater opportunities at work and even out differences, makes it possible to eventually get a more equal society.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsättning som reglerar när, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsättningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förståelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsättningar utifrån en intersektionell förståelse av funktion, kön och genus. Med hjälp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfällen till passering skapas och förstås hos personer med funktionsnedsättningar och transpersoner både i en social och medicinsk kontext.

This thesis aims to investigate possible positions of identification for people with dis/abilities. With a theoretical basis in crip-theory it discusses the notions of power and deviance and its’ importance for the formation and reproduction of ideas around the concepts of dis/ability, ableism, deviancy and normality.

Being viewed as a sexual being is perhaps not something often considered by most able-bodied people. Yet, lacking that kind of consideration is not a luxury that people with physical impairments naturally get. The purpose of this study is to, by using the perspective of crip theory and the social model, examine how the societal view of physical impairment and sexuality affect people with physical impairments and their ability to express and act on their sexuality. Five interviews were transcribed from two podcasts wherein four interviewees, two cisgendered men and two cisgendered women, talk about their personal experiences with navigating a socially, and sometimes physically, inaccessible sexual marketplace. Results show that all four interviewees agree that a societal view of people with physical impairments as unattractive and asexual has affected their self-esteem and self-image by having internalized the societal ableist attitudes of what it means to have an attractive body and to be an attractive partner. Results also show how the female interviewees have experienced an increased need for affirmations of their physical attractiveness through sexual and romantic relationships and how they believe these needs to be grounded in their internalized ableism.  Furthermore, the results of this study reveal how the male interviewees believe their acts of having bought sexual services from sexual surrogates to be grounded in the sexual exclusion they experience from the sexual market because of their physical impairments.