• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1190
  • 537
  • 405
  • 91
  • 65
  • 31
  • 26
  • 17
  • 17
  • 14
  • 14
  • 14
  • 14
  • 14
  • 14
  • Tagged with
  • 2919
  • 2919
  • 736
  • 723
  • 583
  • 458
  • 386
  • 373
  • 369
  • 360
  • 343
  • 282
  • 279
  • 254
  • 253
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Questions of Popular Cult(ure)

LMcrae@westnet.com.au, Leanne Helen McRae January 2003 (has links)
Questions of Popular Cult(ure) works in the uncomfortable and unclear spaces of popular culture. This thesis demonstrates how cult cauterizes ambiguity and functions as a framing agent for unpopular politics in popular culture. In tracking the flows and hesitations in the postwar period through the rise of the New Right and identity politics, this thesis shows how cult contains moving and malleable meanings that maneuver through everyday life. It is a slippery and slight subject that denies coherent categorization in definitional frames. This thesis negotiates this liminality by tracking broad social shifts in race, class and gender through textualised traces. The complicated concept of cult is activated within a series of case studies. These chapters are linked together to demonstrate the volatile variance of the cult category. Section one contextualises the terrain of the intellectual work in this thesis. It paints broad brush-strokes of the postwar period, through an animated intersection of politics and popular culture. The first chapter defines the currency of cult in contemporary times. It is devoted to investigating the relationships between colonisation and popular culture. By pondering postcolonialism, this chapter prises open thirdspace to consider how writing and madness performs proximity in the pre and post-colonial world. The ‘maddening’ of cargo cults by colonisers in Melanesia operates as a metonym for the regulation of marginal modalities of resistance. In popular culture, this trajectory of insane otherness has corroded, with the subversion of cult being appropriated by fan discourses, as worship has become ‘accountable’ for the mainstream market. Chapter two unpacks The X-Files as a text tracking the broad changes in politics through popular culture. This innovative text has moved from marginality into the mainstream, mapping meanings through the social landscape. Consciousness and reflexivity in the popular embeds this text in a cult framework, as it demonstrates the movement in meanings and the hegemonic hesitations of the dominant in colonising (and rewriting) the interests of the subordinate as their own. Section two creates a dialogue between gendered politics and contemporary popular culture. The changes to the consciousness in masculinity and femininity are captured by Tank Girl, Tomb Raider, Henry Rollins and Spike (from Buffy: The Vampire Slayer). These texts perform the wavering popularity of feminism and the ascent of men’s studies in intellectual inquiry. Tank Girl articulates unpopular feminist politics through the popular mode of film. The movement to more mainstream feminism is threaded through the third wave embraced by Tomb Raider that reinscribes the popular paradigms of femininity, via colonisation. The computer game discourse permits a pedagogy of power to punctuate Lara Croft’s virtual surfaces and shimmer through the past into the present. Tracking this historical movement, two chapters on masculinity brew the boom in men’s studies’ questioning of manhood. Henry Rollins is a metonym for an excessive and visible masculinity, in an era where men have remained an unmarked centre of society. His place within peripheral punk performance settles his inversionary identity. Spike from Buffy: The Vampire Slayer demonstrates the contradictions in manhood by moving through the masculine hierarchy to deprioritise men in the public sphere. This is a mobile masculinity in a time where changeability has caused a ‘crisis’ for men. Both these men embody a challenging and confrontational gender politics. Cult contains these characters within different spaces, at varying times and through contradictory politics. Section three ponders the place and role of politics at its most persistent and relevant. It demonstrates the consequences for social justice in an era of New Right ideologies. The chapter on South Park mobilises Leftist concerns within an overtly Rightist context, and Trainspotting moves through youth politics and acceleration to articulate movement in resistive meanings. These case studies contemplate the journey of popular culture in the postwar period by returning to the present and to the dominant culture. The colonisation of identity politics by the New Right makes the place of cultural studies – as a pedagogic formation - powerfully important. Colonisation of geographical peripheries is brought home to England as the colonisation of the Celtic fringe is interpreted through writing and resistance. This thesis tracks (and connects) two broad movements - the shifting of political formations and the commodification of popular culture. The disconnecting dialogue between these two streams opens the terrain for cult. In the hesitations that delay their connection, cult is activated to cauterize this disjuncture.
42

Bitch: The Politics of Angry Women

kyliespear@optusnet.com.au, Kylie Murphy January 2002 (has links)
‘Bitch: the Politics of Angry Women’ investigates the scholarly challenges and strengths in re theorising popular culture and feminism. It traces the connections and schisms between academic feminism and the feminism that punctuates popular culture. By tracing a series of specific bitch trajectories, this thesis accesses an archaeology of women’s battle to gain power. Feminism is a large and brawling paradigm that struggles to incorporate a diversity of feminist voices. This thesis joins the fight. It argues that feminism is partly constituted through popular cultural representations. The separation between the academy and popular culture is damaging theoretically and politically. Academic feminism needs to work with the popular, as opposed to undermining or dismissing its relevancy. Cultural studies provides the tools necessary to interpret popular modes of feminism. It allows a consideration of the discourses of race, gender, age and class that plait their way through any construction of feminism. I do not present an easy identity politics. These bitches refuse simple narratives. The chapters clash and interrogate one another, allowing difference its own space. I mine a series of sites for feminist meanings and potential, ranging across television, popular music, governmental politics, feminist books and journals, magazines and the popular press. The original contribution to knowledge that this thesis proffers is the refusal to demarcate between popular feminism and academic feminism. A new space is established in which to dialogue between the two.
43

A resource curriculum in cross-cultural persuasion

Nomura, Keiji. January 1981 (has links)
Thesis (M.A.)--University of Wisconsin--Madison, 1981. / Typescript. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.
44

Häxjakten på Miley Cyrus : Ett queert läckage / Häxjakten på Miley Cyrus : En retorisk normativitetsstudie

Larnhed, Kajsa January 2018 (has links)
Häxjakten på Miley Cyrus: en tesdrivande uppsats vars syfte är att bevisa den samhälleliga tendensen att provoceras av avvikelser från hur kön och genus normalt görs i populärkulturen. Materialet består av Miley Cyrus hitsingel We Can't Stop, samt dess musikvideo. Uppsatsen har en retorisk metodik, med utgångspunkt i Fanny Ambjörnssons definition av queer, samt de teorier som Judith Butler, med flera, tidigare lanserat.
45

Kinky sexual subcultures and virtual leisure spaces

Wignall, Liam January 2018 (has links)
This study seeks to understand what kink is, exploring this question using narratives and experiences of gay and bisexual men who engage in kink in the UK. In doing so, contemporary understandings of the gay kinky subcultures in the UK are provided. It discusses the role of the internet for these subcultures, highlighting the use of socio-sexual networking sites. It also recognises the existence of kink dabblers who engage in kink activities, but do not immerse themselves in kink communities. A qualitative analysis is used consisting of semi-structured in-depth interviews with 15 individuals who identify as part of a kink subculture and 15 individuals who do not. Participants were recruited through a mixture of kinky and non-kinky socio-sexual networking sites across the UK. Complimenting this, the author attended kink events throughout the UK and conducted participant observations. The study draws on subcultural theory, the leisure perspective and social constructionism to conceptualise how kink is practiced and understood by the participants. It is one of the first to address the gap in the knowledge of individuals who practice kink activities but who do so as a form of casual leisure, akin to other hobbies, as well as giving due attention to the increasing presence and importance of socio-sexual networking sites and the Internet more broadly for kink subcultures. Community and non-community members were shown to possess similarities as well as distinct differences. The Internet was shown to play a significant role in all participants’ kink narratives. The research calls for further explorations of different aspects of the UK kink subculture which recognises the important role of the Internet for kink practitioners in shaping both the offline and online kink communities. The study also calls for research related to kink practitioners who are not embedded within subcultural kink communities.
46

Två stadsdelscentrum : - En jämförelse mellan Tybble torg och Rosta centrum

Ek, Kristoffer January 2016 (has links)
Syftet med den här studien är undersöka hur Tybble torg och Rosta centrum situation ser ut idag då de tillhör Örebros äldsta stadsdelscentrum. Syftet består även av att undersöka hur sam-hällsförändringar kan påverka stadsdelscentrum och hur utvecklingen sett ut den senaste tiden. Studien kommer att presentera demografiska och geografiska perspektiv på Tybble och Rosta samt intervjuer med företagare i respektive stadsdelscentrum. Studien baseras främst på en jämförelse mellan stadsdelscentrumen och hur utvecklingen sett ut sedan januari 2015. Studien fokuserar på följande frågeställningar:  Vilka skillnader och likheter finns mellan Tybble torg och Rosta centrum ur ett demografiskt och geografiskt perspektiv?  Hur har utvecklingen sett ut för stadsdelscentrumen sedan januari 2015?  Vad och vilka förändringar i samhället kan påverka stadsdelscentrum? Studien presenterar skillnader och likheter mellan Tybble torg och Rosta centrum. Likheter finns dels i demografin, även om tredje största ålderskategorin skiljer stadsdelscentrumen åt. I Tybble består den tredje största befolkningsgruppen av 19–24-åringar, medan Rosta har 50–64-åringar som sin tredje största åldersgrupp. Andra likheter finns i form av ett nästintill likadant utbud som matbutik, blombutik, cykelbutik, restaurang, frisör och kiosk i de båda centrumen. Sedan januari 2015 har Ica Maxi etablerats i Tybblerondellen i södra Tybble. Etableringen har gett stor inverkan på Tybble torg och butikerna upplever en stor förlust av kunder. Kunderna väljer bort handeln på Tybble torg till förmån av Ica Maxi. Utebliven handel i en butik påverkar andra butiker på torgen. I Rosta har ingen etablering av storhandel ägt rum på sistone och därför går det mycket bättre i Rosta. Rosta står dock inför utmaningar ändå då kundtillströmningen inte är så stor, då många väljer att handla lite i centrumet istället för mycket. De förändringar i samhället som kan påverka stadsdelscentrum är exempelvis etableringen av ett storköp, vilket den här studien beskriver. Demografi och expansion av bostadsområden är också faktorer som kan påverka stadsdelscentrum. Förmodligen finns andra förändringar som kan ge påverkan. Dessa förändringar tas inte upp i den här studien.
47

Jämställd stad : – ett genusperspektiv i samhällsplaneringen

Lorinius, Linnéa January 2016 (has links)
Denna studie handlar om hur jämställdhet påverkar och implementeras i samhällsplaneringensamt hur kvinnors upplevelse av staden ser ut. Genom att ställa frågor om kvinnliga medborgares tankar och önskemål om stadens utformning samt hur stadens fysiska form påverkar dessa kvinnliga medborgares vardagsliv har en kvalitativ ansats valts. Mina frågeställningar har behandlat på vilket sätt samhällsplaneringen präglas av jämställdhet och på vilket sätt samhällsplaneringen kan bidra till ett jämställt samhälle. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med en politiker, tre samhällsplanerare och tre kvinnliga medborgare. De kvinnliga medborgarna har selektivts valts ut med anledning för deras förkunskap inom området genus och jämställdhet. Samhällsplanerarna och politikern är också utvalda i studien på grund av deras expertis i ämnet och genom att de är verksamma inom samhällsplaneringen. Intervjuerna kompletteras av tidigare forskning där ämnet jämställdhet i samhällsplaneringen, i ett samhälleligt, historiskt perspektiv samt kvinnors upplevelser av staden studeras. Det geografiska urvalet för intervjuerna sträcker sig till Örebro och Kumla kommun. Bakgrunden till studien framställer jämställdhet som ett ämne som oftast implementeras i samhällsplaneringen utan en specifik tolkningsram, en företeelse som innebär att jämställdhet blir ett diffust begrepp. I förlängningen innebär det att olika projekt med jämställdhet som mål tenderar att handla om traditionella trygghetsinsatser för samtliga medborgare istället för specifikt kvinnor. Problematiken betyder också att jämställdhet blir svårt att implementera i planeringen eftersom ingen exakt vet innebörden av jämställdhet. En utmaning för samhällsplaneringen är även att öka kvinnors deltagande vid samråd eftersom majoriteten vid samråd oftast är manliga medborgare. Vissa forskare menar att en samhällsplanering med ett genusperspektiv inte bara kan bidra till att kvinnors erfarenheter tas tillvara på men också bidrar till deras ökade deltagande i samhällsplaneringens planprocesser. Resultatet i studien visar att även om kvinnor upplever staden som tillgänglig och funktionell sett till deras vardagliga rörelse så finns det en inneboende rädsla som är tidsbunden. Den tidsbundna rädslan begränsar dem att röra sig i det offentliga rummet kväll-och nattetid och förstärks när de är ensamma. Hotet om det sexuella våldet var en företeelse som bidrog till att de kvinnliga medborgarna undvek vissa platser och även utvecklade strategier för att undfly att bli utsatt för sexuellt våld. För de kvinnliga medborgarna som deltog i studien ansågs närhet mellan platser och hög närvaro som viktiga delar i en framtida stadsplanering.Segregationen i samhället upplevdes i sin tur som ett problem för att uppnå en sådan stadsplanering. Att undersöka manlighet och dess sociala mekanismer förefaller sig även viktigt i strävan efter ett jämställt samhälle. Resultatet visar också att samhällsplaneringen inkluderar jämställdhet i konsekvensbedömningar och checklistor, vilket ska säkerställa att det inte glöms bort. Dock finns det inga specifika strategier för att inkludera fler kvinnliga medborgare vid samråd eller för att nå ut till specifikt kvinnliga medborgare i planprocessen. En planering för alla medborgare var snarare en strategi som samhällsplaneringen tillämpar där inga grupper identifieras. Jag diskuterar fördelen med att införa ett genusperspektiv inom samhällsplaneringen för att synliggöra rådande normer i samhället och identifiera kvinnor och andra grupper i samhället. För att skapa en samhällsplanering som är verkar för alla kan ett alternativt tillvägagångssätt innebära att delarna i helheten först utforskas.
48

Olaglig affischering : - Det offentliga rummet som arena för extrempolitiska budskap

Håkansson, Vincent January 2016 (has links)
Både den autonoma vänstern och vit-makt-rörelsen använder det offentliga rummet som en arena för propagandaspridning. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur dessa grupper förhåller sig till illegal affischering och hur och varför detta används. En av slutsatserna är att grupperna konkurrerar om det offentliga rummet genom olaglig affischering. Den affischering som sätts upp riskerar att tas ner av motståndarna, där den autonoma vänstern själva anser sig ha allmänheten på sin sida när det gäller att ta ner vit-makt-rörelsens affischer och klistermärken. Tillvägagångsättet när det gäller affischering varierar beroende på vilken typ av affischering som sätts upp. Klistermärken är den enklaste formen av affischering och också den som kan få störst spridning rent proportionellt. Affischer tar längre tid att sätta upp och kräver mer planering. Oftast sker affischering på natten av säkerhetsskäl. En annan slutsats är att rädslan för repressalier är låg, framför allt vad gäller risken att bli tagen av polisen. De ringa straffen som kan utdelas bidrar också till inställningen från aktörernas sida att detta är ett brott av mindre karaktär. Intervjun med aktören inom den autonoma vänstern ger intrycket av att polisen inte har någon kontroll över denna olagliga verksamhet, och inte heller gör några större ansträngningar att försöka ha det heller. Hur polisen själva bemöter detta förblir obesvarat i den här uppsatsen eftersom polisen på lokal nivå inte hade tid att låta sig bli intervjuade. Allmänheten tycks heller inte se olaglig affischering som ett brott att reagera över, vilket illustreras bland annat av Skara kommuns säkerhetsstrateg som vare sig kände till den olagliga affischeringens omfattning eller hade fått in synpunkter från allmänheten om den. När det gäller uppsatsens syfte att redogöra för regelverken så kan dessa vara svårtydliga och variera på lokal nivå, vilket gör att ordningsmakten och aktivisterna åberopa olika argument för sitt handlande. Risken för en eventuell konfrontation med motståndarsidan är både mer trolig och av mer allvarlig karaktär. Olaglig affischering i det offentliga rummet är både en taktik för att locka nya sympatisörer och bilda opinion som ett sätt att visa övertaget gentemot motståndarna. Denna kamp kan leda till våldsamheter, vilket visar på laddningen som finns mellan dessa grupper. Allmänheten tycks hysa en större rädsla för vit-makt-rörelsens närvaro i det offentliga rummet, vilket kan ha med både historik och samhällets värderingar att göra. Internet har bidragit till att möjligheten att sprida organisationernas budskap har ökat, och möjligheten att "äga" egna kanaler för denna propagandaspridning. Sättet att uttrycka sig för dessa grupper har alltså delvis ändrats över tiden, där internet står för den mest påtagliga förändringen. Samtidigt har internet bidragit till att kontrollen över motståndarsidans propaganda minskat. Det går att "äga" gatan genom ihärdigt arbete och ibland fysisk konfrontation, men det går inte att äga internet. Vilka konsekvenser den digitala utvecklingen får både för de båda rörelserna och för bedrivandet av olaglig affischering är något för framtida forskare att skriva om.
49

Fler män än kvinnor? : En studie av könsobalans bland unga vuxna i Sveriges kommuner

Adolfsson, Emma January 2016 (has links)
Denna uppsats handlar om den skeva könsfördelningen bland ungdomar i åldern 20-24 år i Sverige. Fokus som kommer framförallt att ligga på ett kommunalt perspektiv men också efter SKL:s kommungruppsindelning. Syftet är dels att undersöka hur själva könsfördelningen ser ut runt om i landet, men också genom att undersöka vad konsekvenserna kan bli för Sverige på en kommunal såväl som en nationell nivå. Nedslag kommer att göras i två kommuner i olika delar av landet. Båda kommunerna har en väldigt stor snedfördelning mellan könen i ålderskategorin 20-24 år. Frågeställningarna som uppsatsen utgår från är: – I vilka typer av kommuner finns det en obalans mellan män och kvinnor i åldern 20-24 år? – Vilka konsekvenser skapar en skev könsfördelning för Sverige på såväl nationell som kommunal nivå? – Hur arbetas det förebyggande för att minska den skeva könsfördelningen på kommunal nivå? – Hur kommer det sig att vissa kommuner har en större könsobalans är andras? Hur kan detta motverkas? I uppsatsen kommer både kvalitativ och kvantitativ metod att användas. Den kvalitativa delen utgörs av två intervjuer och den kvantitativa delen utgörs av offentlig statistik som presenteras med hjälp av kartor och tabeller. De huvudsakliga slutsatserna som arbetet kommer fram till att anledningen till att vi på ett nationellt perspektiv gått från ett kvinnoöverskott till ett mansöverskott framförallt har orsakas av att dagens män lever allt längre i kombination med att det föds fler män än kvinnor. Den kommunala snedfördelningen är framförallt orsakad av flyttningar där kvinnor i lite högre utsträckning än männen väljer att lämna hemkommunen för storstäder respektive studentstäder. Orsaken grundas bland annat i att kvinnor i högre utsträckning påbörjar högskolestudier än vad män gör. De kommungrupperna med skevast könsfördelning, från högst till lägst är "varuproducerande kommuner, "glesbygdskommuner" och slutligen "pendlingskommuner". De kommungrupper med jämnast könsfördelning är "större städer" följt av "storstäder". De konsekvenser som kan uppkomma ur ett nationellt perspektiv är bland annat samhällsklimatet blir hårdare. En större andel bittra män som upplever sig som ratade av både samhället och av kvinnor löper ökad risk för att utveckla kriminellt beteende och extremism. Svårigheterna med att hitta en partner leder till att vi får barn allt senare. Ur ett kommunalt perspektiv är den minskande andelen ung och arbetsför befolkning de största problemen. Många mindre kommuner har en högre andel äldre vars vårdbehov ökar. Kommuner med en hög andel män utvecklar lätt ett väldigt patriarkal samhällsklimat vilket både skrämmer bort unga kvinnor men också har en negativ effekt på männens hälsa. För att undvika ovanstående problem behövs det bland annat att det arbetas mer aktivt med jämställdhetsfrågor ute bland mindre orter. Det måste även bli mer attraktivt att stanna kvar i småkommunerna och arbetsgivare måste visa att det finns andra yrken än bara inom industrin och vården. Ur ett nationellt perspektiv måste det satsas på att höja mäns betyg i skolan.
50

A place where they belong : ‐ unaccompanied youth and their experiences of home, journey and integration

Beckmann, Cecilia January 2017 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0569 seconds