In critical scenarios such as power plant management or air traffic control, human errors can have critical consequences. It is therefore a key concern that operators have a clear understanding of the situation at hand. Providing high situation awareness when designing interactive systems for these users is an important concern: many factors need to be considered to avoid hazardous conditions. Situation Awareness Oriented Design (SAOD) is a design methodology that makes use of design principles as tools to guide designers in creating or adapting systems for achieving outstanding situation awareness. This study focuses on what problems arise when using a selection of SAOD principles as the principal tool in the design process. The research was carried out using a research-through- design methodology, where SAOD principles were employed for the design of D4SH, an interactive overview system in the maritime scope of remote service centres. The results indicate four problems that might occur in the design process by using these principles. First, principles did not help in making design decisions. Second, at times they indirectly conflicted with one another when having to make a choice. Third, grounded user analysis was needed for the correct use of the principles. Fourth, in some instances principles highlighted a problem without offering a desirable solution. Therefore, the validity of principles in the various phases of design is questioned, and some implications of using the principles as a complementary design tool are suggested. In conclusion, it is argued that the problems encountered are a necessary trade-off for having a powerful framework that can be successfully used in many contexts for situation awareness. / I kritiska situationer, såsom kraftverkshantering eller flyplansledning, kan mänskliga fel ha allvarliga konsekvenser. Det är därför viktigt att tekniska operatörer har en god uppfattning av den aktuella situationen. En nyckelfråga då interaktiva system för dessa användare designas är därför att tillhandahålla en hög situationsmedvetenhet, där många faktorer beaktas för att undvika farliga situationer. Situation Awareness Oriented Design (SAOD) är en metodik som använder designprinciper som vägledning då system anpassas för att tillhandahålla god situationsmedvetenhet. I denna studie undersöks vilka problem som uppstår när man använder ett urval av SAOD-principer som det främsta verktyget i designprocessen. Forskningen genomfördes med hjälp av en designmetodik där SAOD-principer användes för att utforma D4SH, ett interaktivt översiktsystem för servicecenter inom den marina sektorn. Studiens resultat indikerar fyra problem som kan uppstå genom att använda dessa principer i en designprocess. Först och främst upplevdes principerna inte underlätta designbeslut. För det andra var principerna indirekt motsägelsefulla då ett beslut skulle fattas. För det tredje behövdes en grundläggande användaranalys för att använda principerna korrekt. För det fjärde belyste principerna i vissa lägen problem utan att erbjuda en önskvärd lösning. Baserat på detta ifrågasätts principernas giltighet och konsekvenser av att använda principerna som ett kompletterande designverktyg föreslås. Slutsatsen av studien hävdar att problemen som identifieras är en nödvändig kompromiss för att kunna erbjuda en kraftfull ram, som framgångsrikt kan användas i många sammanhang för att tillhandahålla situationsmedvetenhet.

Detta designarbete genomfördes på uppdrag av företaget Knowit Experience i Linköping och syftade till att undersöka hur man kan skapa en översikt, i form av en dashboard, för att underlätta både förvaltningsarbete och felsökning vid tekniska problem på webbplat- ser. För att undersöka detta delades arbetet upp i tre faser konceptfasen, bearbetningsfasen och detaljeringsfasen. Konceptfasen besvarade, genom intervjuer och observationer, vad användarna behöver för information för att både bedriva förvaltningsarbete av webbplat- ser och utföra felsökning vid tekniska problem. Konceptfasen resulterade i ett koncept som sätter rollen utvecklare i centrum och kopplar ihop olika aspekter som är av intresse för utvecklaren. Dessa togs fram genom en tematisk analys och aspekterna motsvarade de te- man som identifierades. De feman teman som identiferades var individuell arbetsöversikt, proaktivt arbete, visuell statusrapport, problemlokalisering och notifierande övervak- ning. Resultatet tillsammans med persona, problemscenario, effekt-, produkt- och UX-mål togs vidare in i bearbetningsfasen där utformningen av dashboarden undersöktes. Fasen bestod av att formulera ett framtida kontextscenario, kravspecifikation och göra gräns- snittsskissning. Dashboardens fyra huvudvyer skissades vilka var Översikt, Övervakning, Test och Tidigare händelser och incidenter. En ytterligare vy för notiser togs också fram. Designen konkretiserades i wireframes där varje vy specificerades. Resultatet och idéerna från bearbetningsfasen togs vidare till den avslutande detaljeringsfasen där wireframes utvecklades till en high fidelity prototyp. Avslutningsvis utvärderades prototypen genom användbarhetstestning som mätte hur användbar prototypen upplevdes utifrån ändamåls- enlighet, effektivitet och tillfredsställelse. Resultatet visade att prototypen uppfyllde 2 av 3 användar- och verksamhetskrav, dessa var effektivitet och tillfredsställelse. Alla uppgifter slutfördes inom tidsgränsen 2 minuter och betyget för tillfredsställelse uppnådde betyg A (SUS-värde på 89,5) vilket anses som högt. Ändamålsenligheten uppnådde inte kravet eftersom en del av uppgifterna genomfördes med besvär eller hjälp men alla deltagare slutförde alla uppgifter. Prototypen anses och värderas som användbar men det finns förbättringspotential och utrymme för ytterligare utveckling till Knowits förfarande.

Microservice architecture is an emerging approach to application development. While the decentralized nature of microservices comes with advantages it also introduces new challenges to monitoring as the graph of interactions between services can be complex. We explore how a dashboard for microservice monitoring can support first-line operators with limited experience in software development and microservice architecture. We apply a participatory design approach and create a prototype in an iterative fashion together with developers, operators and stakeholders. The final prototype is evaluated through a think-aloud protocol and a system usability scale survey. A thematic analysis of the think-aloud renders three prevalent design lessons: (1) automation and context-switches; (2) consistency across views and states; and (3) language differences between developers and operators. / Mikrotjänstarkitektur används alltmer inom applikationsutveckling. Även om dess decentraliserade natur kommer med vissa fördelar, introducerar den också nya utmaningar inom övervakning, då den samtidigt kan medföra komplexa beroenden mellan tjänster. Vi utforskar hur en dashboard för mikrotjänstövervakning kan stödja first-line operatörer med begränsad erfarenhet av mjukvaruutveckling och mikrotjänstarkitektur. Vi närmar oss problemet med hjälp av participatory design och skapar en prototyp på ett iterativt sätt tillsammans med utvecklare, operatörer och intressenter. Den slutliga prototypen utvärderas genom ett think-aloud-protokoll och en System Usability Scale-enkät. En tematisk analys av think-aloud sessionerna resulterade i tre teman: (1) automatisering och kontextväxling; (2) att vara konsekvent mellan vyer och tillstånd; och (3) språkskillnader mellan utvecklare och operatörer.

Presentación que aborda el desarrollo de los repositorios peruanos, se expone el caso de la Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas, se expone herramientas para medir su impacto.

The first reported case of COVID-19 in Tennessee (TN) occurred on March 5, 2020, growing to 580,809 cases state-wide by the end of 2020. A GIS dashboard was developed using data from the TN Department of Health to communicate state-wide COVID-19 spread, and a relationship between pandemic development and rurality was observed during the first wave (through September 2020), noted in other US and global research. Because > 90% of TN counties are designated rural or mixed-rural, we examined metrics to describe development as it relates to rurality. Metrics included days to the first case/hospitalization/fatality, days between state and county peak, and days to an incidence rate of ten per 100,000. Metrics were compared within different classes of rurality, using seven rurality classification schemes. Significant differences were noted in four of the five metrics between classes of rurality. Rural counties in TN experienced significant lags to the first case, hospitalization, and fatality, and the peak cases in rural counties were delayed relative to urban counties when outlier counties with early state prison outbreaks were excluded. In rural TN counties, regardless of rurality definition, cases, hospitalizations, and fatalities were slower to appear. However, once community spread was established, rurality no longer had a protective effect.

No description available.

No description available.

No description available.

Ett ökat vårdbehov hos våra äldre i kombination med en fortsatt personalbrist inom äldreomsorgen på många ställen i Sverige kräver en fortsatt digital utveckling inom hälso- och sjukvården, för att på ett effektivt sätt kunna möta det växande vårdbehovet. De senaste åren har intresset för Business Intelligence ökat inom just hälso- och sjukvården, och nya verktyg som kan implementeras för att effektivisera och förbättra vårdkvalitén är under ständig utveckling. Mycket tidigare forskning har bedrivits när det kommer till användandet av Business Intelligence inom hälso- och sjukvården, men där fokus legat på yrkeslegitimerad personal som sjuksköterskor och läkare, därför fokuserar den här studien på äldreomsorgen och undersköterskor då det anses vara en yrkeskategori som hamnat i skymundan i tidigare forskning. Den här studien har undersökt hur en BI dashboard kan användas för att visualisera vårdbehovet inom äldreomsorgen, för en teknisk möjlighet att spegla vårdbehovet mot antal personal.  Studien genomfördes med en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer på ett avsiktligt urval, för att kunna uppnå en djupare förståelse kring respondenternas arbetssituation och deras upplevelser om vårdbehovet i dagsläget. Resultatet visar att arbetssituationen inom äldreomsorgen idag är ansträngd och där ett återkommande problemområde rör personalbrist i kombination med höga krav och små hjälpmedel. Det framgår att det finns goda grunder för implementering av verktyget, för att möjliggöra spegling av ett ständigt varierande vårdbehov mot antal personal, för att uppnå en lämplig bemanning och på så vis uppnå en högre vårdkvalité. Resultatet påvisar också vilka nyckeltal som anses relevanta när det kommer till hur stort eller litet ett vårdbehov är, i syfte att kunna använda de nyckeltalen för att möjliggöra effektiva mätningar av vårdbehov.

In this project a dashboard was created on behalf of the company Combitech who wanted to visualize a part of a workgroup’s information flow in hope of improving their communication. The only restriction was that it could not be interactive. The focus and goal with this study was to explore what factors one should keep in mind when designing a non-interactive dashboard. The two main theories used to guide this work were: information visualization and accessibility (focus on color vision deficiency). Designing digital products with accessibility needs in mind is not standard practice, but needs to be as society is becoming more filled with them. The process of creating the dashboard started with a literature review to read relevant works to gain insight. Interviews and user evaluations were conducted to gather insight from the users. An accessibility evaluation was performed to check for potential accessibility problems with the design. The result of the study suggests that information visualization and accessibility can be used together to produce a non-interactive dashboard that is viewed as both useful and appealing. The aspects used to achieve this were: understanding and involving the users to be able to prioritize information, being aware of how human perception works and how to apply color in an accessible way. / I detta projekt skapades en dashboard på uppdrag av företaget Combitech som ville visualisera en del av en av deras arbetsgruppers informationsflöde i hopp om att förbättra deras kommunikation. Den enda begränsningen var att den inte kunde vara interaktiv. Fokuset och målet med denna studie var att utforska vilka faktorer man bör tänka på när man designar en icke-interaktiv dashboard. De två huvudsakliga teorierna som användes för att styra detta arbete var: informationsvisualisering och tillgänglighet (fokus på defekt färgseende). Att designa digitala produkter med tillgänglighetsbehov i åtanke är inte standardpraxis, men behöver bli det då samhället blir mer fyllt av dem.  Processen att skapa dashboarden började med en litteraturgenomgång för att läsa relevanta verk för att få insikt. Intervjuer och användarutvärderingar genomfördes för att samla åsikter från användarna. En tillgänglighetsutvärdering gjordes för att kontrollera eventuella tillgänglighetsproblem med designen.   Resultatet av studien tyder på att informationsvisualisering och tillgänglighet kan användas tillsammans för att skapa en icke-interaktiv dashboard som ses som både användbar och tilltalande. Aspekterna som användes för att uppnå detta var: förstå och involvera användarna för att kunna prioritera information, vara medveten om hur mänsklig perception fungerar och hur man kan applicera färg på ett tillgängligt sätt.