Denna studie undersöker indexinkluderingar och indexexkluderingars påverkan på europeiska företags aktiekurser genom att studera bolag som inkluderats i eller exkluderats ur hållbarhetsindexet Dow Jones Sustainability Index Europe under perioden 2017–2019. Vidare undersöks även specifikt svenska bolag som inkluderats, exkluderats eller bibehållit sin plats i indexet under samma tidsperiod. Detta till följd av det ökade intresset och utbudet av ESG- relaterade investeringar i världen, inte minst i Europa. En standardmässig eventstudiemetod baserad på marknadsmodellen används för att på kort sikt undersöka detta eventuella samband. Vi kan i resultatet inte finna några starka bevis på att en annonsering i sig har någon tydlig påverkan på företagens aktieavkastning för vare sig europeiska eller svenska bolag. Däremot finner vi att svenska bolag som behållit sin plats eller inkluderats i indexet visar en positiv genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning (CAR) mellan två och tio dagar efter annonseringsdagen. Det kan trots det inte bevisa indexets relevans för marknaden vilket stödjer tidigare studiers resultat. / This paper examines the impact of index inclusions and index exclusions on the share prices of European companies by studying companies that are included or excluded from the Dow Jones Sustainability Index Europe during the period 2017-2019. Furthermore, Swedish companies that have been included, excluded or retained their place in the index during the same time period are also specifically examined. This due to the increased interest and supply of ESG- related investments in the world, especially in Europe. A standard event study method based on the market model is used to investigate this possible connection in the short term. We cannot find strong evidence that an announcement has any evident impact on companies' return on investment for either European or Swedish companies. On the other hand, we find that Swedish companies that have retained their place or are included in the index show a positive average cumulative abnormal return (CAR) between two and ten days after the announcement date. Despite this, the results cannot prove the index's relevance to the market which supports previous studies.

本研究主要探討在近幾年來，企業對營運思維與策略有了重大的變革，企業本身不在單單只以公司價值極大化來當作最終目標，同時間亦需考慮到企業對於社會面與環境面的衝擊，也就是說企業必須以企業社會責任（簡稱CSR）來當作公司營運的首要目標。 國際間已有越來越多的資金是以投資是否符合CSR的企業作為投資的標的，此種投資行為稱作社會責任投資（簡稱SRI），透過此種投資方式，不但能促使企業去執行CSR，並且研究發現以SRI來作為投資策略其報酬率比一般投資行為有較高的報酬率。 世界各地之企業已以CSR作為企業營運的最高指導原則下，許多組織也有訂定了許多條文成為企業在執行CSR之規範，在這股CSR狂潮席捲全球下，台灣卻置身於事外，故此篇以台灣少數具有CSR之企業—中華電信股份有限公司作為研究之公司。 在透過此研究下，將利用道瓊永續性指數（簡稱DJSI）之衡量標準來發掘中華電信一系列CSR之行為，並且加以說明有何需要改進之處，來讓中華電信成為DJSI之成分股，並讓台灣其他有意加入世界級SRI成分股的企業，成為一個參考之對象。

企業社會責任的實踐，已然成為當前企業經營的「顯學」，企業以永續經營為思考主軸，是企業經營時不能漠視的動力。同時，評量企業社會責任實踐績效的機制也應運而生。雖然還沒有一套評量方式可以放諸四海皆準，但是企業社會績效與企業財務績效的正向關聯，日益獲得國際社會的認同，追求企業永續經營的永續性指數量化指標，則成為檢視企業社會責任執行效益的評分卡。 本文以道瓊永續性指數(DJSI)成份股的評選機制，做為檢核企業社會責任實踐成果的工具，並以宏碁公司為探討個案，以價值鏈模式，分析宏碁從事企業社會責任的驅動原因，並進一步以道瓊永續性指數成份股的入選評量準則，探究宏碁企業社會責任的實踐現狀與該準則間之落差，繼而提出改善建議。期望有助於宏碁及台灣其他有志於入列道瓊永續性指數之企業，強化其企業社會責任的實踐績效。 / The notion of ``Corporate Social Responsibility`` (CSR) has come to fall into place as a driver to sustain any companies' growth. While there have been lacking well recognized criteria to assess performance of companies that put CSR into actions, it has been found that their associated financial performance frequently signals the efforts. As a result, whether to be able to be listed in publicly accessible financial sustainability indexes provides a convenient yardstick for the companies enforcing the notion. In this study, given a goal to be a component in the Dow Jones Sustainability Index (DJSI), we evaluate in depth why Acer, an international brand personal computer company, has been motivated to assume the CSR as well as pursue the goal. The value-chain model is applied to gauge the strength and weakness in managements presently facing Acer. Serving other Taiwanese companies equally well, our analyses contribute to identify various dimensions in the value chain on which the company could make good improvements.

Corporate social responsibility (CSR) är ett aktuellt ämne som syftar till att företag ska ta ett större samhällsansvar, både ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Den globalisering som råder i världen påverkar inte bara ett internt företagsklimat, det ger även effekter på omgivande samhälle och individer, vilket tillsammans med sociala påtryckningar skapar ett behov av CSR. Ansvaret till samhället innebär inte bara ekonomiska och lagliga aspekter, dock ska ett etiskt och filantropiskt perspektiv också antas. Idag är CSR ett frivilligt åtagande och för att kunna motivera företag till ett större ansvarstagande för sitt agerande ämnar denna studie att undersöka, ur ett nordiskt sammanhang, om ett företags hållbarhetsarbete genererar lönsamhet. Studien utgår från nordiska börsnoterade företag som ingår i Dow Jones Sustainability Index (DJSI). Indexet representeras av de bäst presterande hållbarhetsföretagen i världen som kvalificerat sig till att ingå. Genom en deduktiv kvantitativ metod studeras sambandet mellan CSR och lönsamhet för att förklara vilken effekt variabeln Corporate Social Performance (CSP) har på variabeln Corporate Financial Performance (CFP) under tidsperioden 2010-20162010–2016. Fortsättningsvis undersöks skillnaden i lönsamhet mellan företag som inkluderats i DJSI och matchade likartade nordiska företag som inte ingår i indexet. Undersökningen baseras på sekundärkällor ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Studien erhåller ett resultat som påvisar att företag som ingår i hållbarhetsindexet tenderar att vara mer lönsamma än företag som inte ingår genom att redovisningsbaserade mått, bruttomarginal och avkastning på totalt kapital (ROA), har applicerats. Studiens slutsats blir att CSR-arbete kan öka lönsamheten i nordiska företag genom att bli inkluderade i DJSI, studien visar dock att placeringen i indexet inte har någon betydelse. Därav blir studiens bidrag att motivera företag till ett större åtagande av hållbarhetsarbete eftersom CSR kan generera högre lönsamhet. / Corporate social responsibility (CSR) is a current topic which aims to encourage companies to be more responsible as an societal actor, both from an economic, environmental and social perspective. The consequences of the globalization may not only affect the internal business environment, it will also affect the surrounding society and individuals, which together creates a demand for CSR. As a societal actor, companies needs to include ethical and philanthropic responsibilities, and not only take economic and legal aspects into consideration. Currently, CSR is a voluntary commitment and to motivate companies to embrace the responsibility for the society, this study aims to investigate, from a Nordic context, whether companies’ sustainability work generates profitability.   The study is based on Nordic listed companies included in the Dow Jones Sustainability Index World (DJSI), which is an index where the top performing sustainability companies can qualify for an inclusion. The correlation between CSR and profitability will be studied through a deductive quantitative method to explain what impact Corporate Social Performance (CSP) has on Corporate Financial Performance (CFP) during the years between 2010-2016. Furthermore, the differences in profitability between companies included in DJSI matched Nordic companies that are not included in the index will be investigated. From a scientific perspective, the survey is based on secondary sources. The results of the study indicates that companies included in the sustainability index tend to have an improved profitability than companies that are not included. This by applying the accounting-based measures gross margin and return on assets (ROA). The conclusion of the study is that CSR can improve profitability among the Nordic companies by an inclusion in DJSI, but the study shows that the placement in the index does not have an impact. Hence, the contribution of this study is to motivate companies to a greater commitment to sustainability because CSR can generate improved profitability.

Under de senaste årtiondena har ansvarfullt företagande (CSR) varit ett ämne som erhållit allt mer fokus inom forskning och således även för företag och samhället i stort. CSR är ett ämne som är högst aktuellt då globalisering är ett faktum och medför att de företag som är verksamma idag bär ett globalt ansvar, då dessa är stora aktörer i en värld som kantas av ekonomiska kriser, miljöproblem och humanitär försummelse. Det ökade intresset från samhället för CSR har medfört att företagen idag ser detta som en strategisk investering och företags satsning i hållbarhetsaktiviteter har kommit att erhålla en allt större del av företags verksamhet. Frågan kvarstår om detta endast är en investering som ökar företagets etik och moral eller om det faktiskt är lönsamt, och även om lönsamma företag ökar sin investering i hållbarhetsarbete. En stor mängd forskning har utförts för att undersöka förhållandena mellan hållbarhet och lönsamhet, dock utan att konsensus i forskningsgrenen har uppkommit.       Grundat på den nuvarande forskningssituationen syftade denna studie till att undersöka vilken effekt ansvarsfullt företagande har på olika lönsamhetsmått, samt vilken effekt de olika lönsamhetsmåtten har på ansvarsfullt företagande, i företag registrerade på large cap och mid cap på Nasdaq OMX Stockholm. För att besvara studiens problemformulering och uppfylla studiens syfte har en kvantitativ forskningsansats brukats och ett urval av företag listade på large och mid cap Nasdaq OMX Stockholm har undersökts. För att sätta ett mått på ansvarsfullt företagande (CSP) har en innehållsanalys av företags årsrapporter och hållbarhetsrapporter genomförts, lönsamhetsmåtten (CFP) har utgått från redovisningsbaserade mått (ROE och ROA) samt ett marknadsbaserat mått (total avkastning). Vidare undersöks även relationen mellan variablerna, CSP och CFP, med en tidsaspekt och kontrollvariablerna storlek, risk, FoU och industritillhörighet har brukats. De teorier som har använts för att förklara CFP:s effekt på CSP är slappa resurser och direktörsopportunism, och effekten CSP har på CFP har teorierna intressentteorin, resursbaserad synvinkel och kompromissteorin använts.  Det resultat som framkommit genom de multipla regressionerna som testat studiens hypoteser visar att ROE:s effekt på CSP är positiv, medan både ROA:s och avkastningens effekt på CSP är neutral. Slutsatsen blir således delad då lönsamhetsmåttet ROE visar att företag som har en högre lönsamhet kommer investera mer i hållbarhet, denna effekt knyts samman med teorin om slappa resurser. Å andra sidan visar både ROA och avkastning på en neutral effekt på CSP vilket ej kan knytas till varken slappa resurser eller direktöropportunism. Vidare när istället CSP:s effekt på ROE, ROA och avkastning undersökts visar samtliga på en neutral påverkan. Den slutsats som kan dras från detta resultat är att hållbarhetsarbete ej empiriskt kan säkerställa en högre eller lägre lönsamhet, och varken intressentteorin, resursbaserad synvinkel eller kompromissteorin kan förklara resultatet. Med icke-konklusiva resultat föreslår författarna för vidare forskning inom området där mer forskning i den svenska kontexten är nödvändig.

No description available.