Akademisk avhandling--Lund, 1989. / Résumé en anglais. Notes bibliogr. Bibliogr. p. 271-297. Index.

Akademisk avhandling--Göteborg, 2002. / Bibliogr. p.253-268. Résumé en anglais.

Diss.--Bochum, 2000. / Bibliogr. p. 297-308.

<p>Uppsatens syfte är att se vilka generella drag det finns i novellen som genre, samt försöka se om Stig Dagermans ofullbordade roman "En hund begraven" skulle kunna ses som en novell, utifrån de kriterier som här arbetas fram. De generella dragen för en novell som framkommit, har jämförts med Dagermans novell "Överraskningen" för att befästas. "En hund begraven" har jämförts med både novellens generella mönster och "Överraskningen". Resultatet visar på att hypotesen, att "En hund begraven" skulle kunna kategoriseras som en novell, inte stämmer.</p>

<p>Bränt barn är historien om den unge Bengt och dennes liv efter att hans mor plötsligt gått bort. Vi får följa Bengt genom ett års tid där ett sorgearbete efter modern tar sig i uttryck genom hämnd, svartsjuka och mycket plågande. Bengts far Knut hittar snabbt en ny fru och Bengt som till en början skyr henne som pesten inleder sedermera ett kärleksförhållande med henne. Hon blir då Bengts moderssubstitut. </p><p> För mig har berättarstrukturen och karaktärsteckningen varit av särskilt intresse. Det eftersom jag själv känner mig oerhört kluven i de eviga frågorna kring vem som är berättare och vad som berättas. Jag vill påvisa och problematisera bilden av berättaren, och med det menas både berättaren i romanen och berättaren i allmänhet. Det är för mig tämligen ointressant att bara påpeka vad det är för sorts berättare utan att också fördjupa detta så därför vill jag göra läsaren uppmärksam på att målet i sig inte är att förklara berättaren utan snarare att problematisera denna. Anledningen till att jag har valt just Bränt barn är därför att jag känner att den är idealisk i detta sammanhang bland annat eftersom den innehåller två olika berättare och även är obestämd i vilken värld den rör sig kring.</p>

Uppsatens syfte är att se vilka generella drag det finns i novellen som genre, samt försöka se om Stig Dagermans ofullbordade roman "En hund begraven" skulle kunna ses som en novell, utifrån de kriterier som här arbetas fram. De generella dragen för en novell som framkommit, har jämförts med Dagermans novell "Överraskningen" för att befästas. "En hund begraven" har jämförts med både novellens generella mönster och "Överraskningen". Resultatet visar på att hypotesen, att "En hund begraven" skulle kunna kategoriseras som en novell, inte stämmer.

Bränt barn är historien om den unge Bengt och dennes liv efter att hans mor plötsligt gått bort. Vi får följa Bengt genom ett års tid där ett sorgearbete efter modern tar sig i uttryck genom hämnd, svartsjuka och mycket plågande. Bengts far Knut hittar snabbt en ny fru och Bengt som till en början skyr henne som pesten inleder sedermera ett kärleksförhållande med henne. Hon blir då Bengts moderssubstitut. För mig har berättarstrukturen och karaktärsteckningen varit av särskilt intresse. Det eftersom jag själv känner mig oerhört kluven i de eviga frågorna kring vem som är berättare och vad som berättas. Jag vill påvisa och problematisera bilden av berättaren, och med det menas både berättaren i romanen och berättaren i allmänhet. Det är för mig tämligen ointressant att bara påpeka vad det är för sorts berättare utan att också fördjupa detta så därför vill jag göra läsaren uppmärksam på att målet i sig inte är att förklara berättaren utan snarare att problematisera denna. Anledningen till att jag har valt just Bränt barn är därför att jag känner att den är idealisk i detta sammanhang bland annat eftersom den innehåller två olika berättare och även är obestämd i vilken värld den rör sig kring.

Syftet med det här examensarbet är att undersöka hur läroboken framställer Stig Dagerman och existentialismen. Examensarbetet innehåller en avdelning om existentialismen och en om Stig Dagerman, för att läsaren ska få ett grepp om denna filosofiska och skönlitterära inriktning. Arbetet går sedan vidare med att jämföra hur läroböckerna presenterar dessa ämnesområde i förhållande till det som tidigare behandlats och avslutas med en sammanfattning av examensarbetet som är relativt diskussionartat. Resultatet visar att läroböckerna presenterar existentialismen och i vissa fall Dagerman. Men hur de presenterar dessa områden skiljer sig åt.

Thesis (doctoral)--Universitetet i Umeå, 1986. / Extra t.p. with thesis statement inserted. Summary in English. Bibliography: p. 290-296.

Denna uppsats riktar ljuset mot en tämligen outforskad del av Stig Dagermans diktning, nämligen hans dagsverser. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka dödstematiken och förgängelsemetaforiken i ett urval av dagsverserna som återfinns i den postumt utgivna volymen Dagsedlar. Som primus motor används följande frågeställning: Hur uttrycks dödstematiken och förgängelsemetaforiken i Stig Dagermans dagsverser? 14 dikter har närlästs mot en teoretisk fond som utgörs av Sklovskijs teori om främmandegöring. Resultatet visar att dödstematiken uttrycks på olika sätt i dikterna. Beroende på innehåll antar tematiken en negativ, positiv eller ironisk ton. Med förgängelsemetaforiken beslöjas och främmandegörs döden, vilket ökar förnimmelsen av dödstematiken. En sådan främmandegöring kan sägas utgöra ett drag från den litterära samtid som Dagerman verkade i, där dikten var ämnad att medvetandegöra läsaren (jfr Lotass 2002).