Det har blivit viktigare för organisationer att utnyttja data i sina verksamheter allt eftersom konkurrenterna blir bättre och bättre på att ta beslut med hjälp av data. Därför har frågeställningen uppkommit vilka faktorer som är viktigast vid ett införande av en datadriven kultur. Studien har gått igenom vad litteraturen säger om vilka faktorer som är viktiga vid ett införande av en datadriven kultur där en modell togs fram för att illustrera de områden som ingår. Enligt litteraturstudien framstod områdena management, data, kultur och verktyg som viktigast vid ett införande med en extra stor viktning på management. Intervjuerna gjordes med ett konsultbolag om sammanlagt tre intervjuer som kom fram till att de viktigaste faktorerna var management, data och kultur med en exkludering för verktyg då de ansåg att typen av verktyg är oviktiga.

<p>Dagens fordon är försedda med elektroniska styrsystem, ECU:er, som styr många av fordonets funktioner. I takt med att dessa system blir mer avancerade krävs en effektiv process för att hantera systemens specifikationer för diagnoskommunikation. Hanteringen av dessa specifikationer är inte standardiserad. I många fall dokumenteras en ECU i ett ordbehandlarformat, t ex Word eller RTF, som inte enkelt kan läsas eller tolkas av ett diagnossystem. Specifikationerna måste översättas till ett maskinläsbart format för att kunna användas vid kommunikation med ECU:n. Behovet av att göra denna process datadriven är grunden till detta arbete. Alternativ till att effektivisera processen genom att göra den datadriven har undersökts och en lösning med transportformatet ODX har implementerats. ODX är ett format som är avsett att användas för att standardisera utbytet av diagnoskommunikationsinformation. Resultatet av lösningen är att diagnosspecifikationerna inte behöver översättas för hand då de från ECU-utvecklare ges i form av ODX. Stöd för hantering av ODX har implementerats i form av en konvertering mellan ODX och Scanias egna format för diagnosdata, SCOMM-XML, som används vid diagnoskommunikationen idag. En stor del av det manuella arbetet elimineras men det krävs fortfarande kompletterande information för att diagnossystemet ska fungera som det gör idag.</p>

<p>VT2020</p>

Businesses today are often operating in a highly competitive environment where information is a noticeably valuable asset. Businesses are therefore in need of powerful tools for extracting actionable business knowledge. Research show that SME companies are lagging behind large companies in the use of data analytics; even though they know the potential benefits. We want to study and compare different tools for data analytics and how they can be used by small companies. Our research questions are therefore: what analytical tools are today available on the market, and what are their possibilities and challenges for small companies? And: how can these analytical tools aid in the development of a business, product or service? We conclude in our research that there are several data analytics tools available for small businesses, that their different usages can be applied successfully and without big cost, and that their relevance, both in business development and innovation, depends on the business objectives and goals of their utilization.

Datadriven kultur är inget nytt begrepp men har blivit allt mer vanligare när organisationer vill göra analyser och rapporter på egen data. Många organisationer har gjort stora investeringar i att blir mer datadrivna men inte lyckats ta till vara på den investeringen som har gjorts. Vilket har skapat problem för många organisationer som har svårt att identifiera var problemet ligger inom organisationen. Att vara datadriven handlar ofta inte om svårigheten i tekniken utan det är många andra faktorer som spelar in. Denna studie har som syfte att ta reda på hur organisationer jobbar för att etablera en datadriven kultur. Studien frågeställning som ska försöka besvaras är:” ”Hur arbetar organisationer med att etablera en datadriven kultur?”. För att besvara frågeställningen kommer två datainsamlingsmetoder att användas. Den primära insamlingen är en systematisk litteraturstudie och den sekundära insamlingen består av kvalitativa intervjuer. Den systematiska litteraturstudien syfte är att söka genom litteraturen för att besvara frågeställningen. De kvalitativa intervjuerna kommer utgå från resultatet av den systematiska litteraturstudie som görs.  Resultatet visar att det finns flera olika sätt att etablera en datadriven kultur på. Det går inte att trycka på en sak utan det är flera faktorer som spelar in. Mycket av den litteratur som finns ger indikationer på hur organisationer bör jobba för att etablera en datadriven kultur men enbart ett fåtal beskriver hur organisationer jobbar med att etablera en datadriven kultur. Ett viktigt steg i att etablera en datadriven kultur är att ta reda på hur verksamheten jobbar idag och hur de ska gå vidare till att utnyttja sin data på ett bättre sätt. Det krävs ofta många förändringar i en organisation för att lyckats att etablera en datadriven kultur från organisationsledning ner till den enskild anställd.

Dagens fordon är försedda med elektroniska styrsystem, ECU:er, som styr många av fordonets funktioner. I takt med att dessa system blir mer avancerade krävs en effektiv process för att hantera systemens specifikationer för diagnoskommunikation. Hanteringen av dessa specifikationer är inte standardiserad. I många fall dokumenteras en ECU i ett ordbehandlarformat, t ex Word eller RTF, som inte enkelt kan läsas eller tolkas av ett diagnossystem. Specifikationerna måste översättas till ett maskinläsbart format för att kunna användas vid kommunikation med ECU:n. Behovet av att göra denna process datadriven är grunden till detta arbete. Alternativ till att effektivisera processen genom att göra den datadriven har undersökts och en lösning med transportformatet ODX har implementerats. ODX är ett format som är avsett att användas för att standardisera utbytet av diagnoskommunikationsinformation. Resultatet av lösningen är att diagnosspecifikationerna inte behöver översättas för hand då de från ECU-utvecklare ges i form av ODX. Stöd för hantering av ODX har implementerats i form av en konvertering mellan ODX och Scanias egna format för diagnosdata, SCOMM-XML, som används vid diagnoskommunikationen idag. En stor del av det manuella arbetet elimineras men det krävs fortfarande kompletterande information för att diagnossystemet ska fungera som det gör idag.

Background The aging population, particularly in Sweden, has heightened the need for innovative solutions in long-term elder care. This demographic shift results in a wealth of health data, from vital signs to social interactions. Accurate documentation of this data is crucial for providing effective care. However, there is a lack of systematic understanding of the types of health data collected in Swedish elder care. This study aims to bridge the gap between idealized and actual documentation practices. Methods The method combines literature reviews with qualitative techniques such as interviews, aiming to thoroughly understand the documentation of health data in Swedish long-term care facilities for older adults. By coding and categorizing the content into manageable data, researchers can identify patterns, trends, and relationships within the media being studied. Results Current documentation practices in Swedish long-term elder care were examined, revealing a variety of health data types collected, including personal information, assessments, care plans, and incident reports. Legal guidance from the Social Authority is deemed insufficient by managers, particularly concerning the Act on Coherent Documentation (SVOD).Documentation practices vary among municipalities due to operational differences and municipal autonomy. These findings highlight complexities and gaps, necessitating further research and improvement efforts. Conclusion Within the context of long-term elder care in Sweden, effective documentation practices play a crucial role. However, there is vagueness surrounding the specific health data that should be and is documented. This is what has been revealed in my study, drawing from interviews with multiple informants. While digital documentation offers promise, addressing complexity requires coordinated efforts. Streamlining regulations, enhancing interoperability, and improving usability are essential steps toward improving elder care documentation practices. / Bakgrund Den åldrande befolkningen i världen, och särskilt i Sverige, har ökat behovet av innovativa lösningar inom äldreomsorgen då denna demografiska förändring har resulterat i en ackumuleringen av stora mängder hälsodata. För att kunna tillhandahålla effektiv vård så är det viktigt att den samlade hälsodatan dokumenteras korrekt. Det finns dock en brist i den systematiska förståelsen för vilka typer av hälsodata som samlas in inom svensk äldreomsorg. Syftet med denna studie är därför att undersöka klyftan mellan hur hälsodata bör dokumenteras enligt lagar och regler, och hur det faktiskt dokumenteras i praktiken. Metoder Studien kombinerar dokumentanalyser med intervjuer, och har som mål att djupgående förstå dokumentationen av hälsoinformation i svenska vård-och omsorgsboenden. Genom att koda och kategorisera resultatet från dokumentanalyserna och intervjudata kunde mönster, trender och relationer inom det studerade materialet identifieras. Resultat Nuvarande dokumentationspraxis inom svensk äldreomsorg undersöktes. Resultatet visade att en mängd olika typer av hälsoinformation samlas in, däribland personlig information, bedömningar, vårdplaner och incidentrapporter. Juridisk vägledning från Socialstyrelsen bedöms vara otillräcklig av chefer, särskilt när det gäller lagen om sammanhållen dokumentation (SVOD). Dokumentationspraxis varierar mellan kommuner på grund av operativa skillnader samt det kommunala självstyret. Dessa resultat belyser problemet med hur hälsoinformation dokumenteras och de brister som kräver ytterligare forskning och förbättringsåtgärder. Slutsats Inom ramen för äldreomsorgen i Sverige spelar effektiva dokumentationsmetoder en avgörande roll. Det råder dock oklarhet kring vad för hälsoinformation som bör och faktiskt dokumenteras. Detta är vad som avslöjats i denna studie, baserat på intervjuer med flera informanter. Även om digital dokumentation är fördelaktigt så kräver hanteringen av de påvisade problemensamordnade insatser. Förtydligandet av regelverk, förbättrad interoperabilitet och ökadanvändbarheten är viktiga steg mot att förbättra dokumentationspraxis inom äldreomsorgen.

In the field of actuarial science, statistical methods have been extensively studied toestimate the risk of insurance. These methods are good at estimating the risk of typicalinsurance policies, as historical data is available. However, their performance can be pooron unique insurance policies, which require the manual assessment of an underwriter. Aclassification of insurance policies on a unique/typical scale would help insurance companiesallocate manual resources more efficiently and validate the goodness of fit of thepricing models on unique objects. The aim of this thesis is to use outlier detection methodsto identify unique non-life insurance policies. The many categorical nominal variablespresent in insurance policy data sets represent a challenge when applying outlier detectionmethods. Therefore, we also explore different ways to derive informative numericalrepresentations of categorical nominal variables. First, as a baseline, we use the principalcomponent analysis of mixed data to find a numerical representation of categorical nominalvariables and the principal component analysis to identify unique insurances. Then,we see whether better performance can be achieved using autoencoders which can capturecomplex non-linearities. In particular, we learn a numerical representation of categoricalnominal variables using the encoder layer of an autoencoder, and we use a different autoencoderto identify unique insurances. Since we are in an unsupervised setting, the twomethods are compared by performing a simulation study and using the NLS-KDD dataset. The analysis shows autoencoders are superior at identifying unique objects than principalcomponent analysis. We conclude that the ability of autoencoders to model complexnon-linearities between the variables allows for this class of methods to achieve superiorperformance.

A sociedade está cada vez mais digitalizada, dados em diferentes extensões são passíveis de serem armazenados e correlacionados, temos um volume, variedade e velocidade de dados humanamente imensuráveis sem o auxílio de computadores. Neste cenário, falamos de um jornalismo de dados que visa o entendimento de temas complexos de relevância social e que sintoniza a profissão com as novas necessidades de compreensão informativa contemporânea. O intuito desta dissertação é problematizar a visualização de dados no jornalismo brasileiro partindo exatamente do que é esta visualização de dados jornalísticos e diante dos apontamentos sobre seu conceito e prática questionar como proporciona diferenciais relevantes. Por relevantes entendemos pautas de interesse público, que envolvem maior criticidade, maior aprofundamento e contextualização dos conteúdos no Big Data. As iniciativas que reúnem imagens relacionadas a dados e metadados ocorrem nas práticas de mercado, laboratórios acadêmicos, assim como em mídias independentes. Neste sistema narrativo atuam diferentes atores humanos e não-humanos, em construções iniciadas em codificações maquínicas, com bases de dados que dialogam com outras camadas até chegar a uma interface com o usuário. Há a necessidade de novas expertises por parte dos profissionais, trabalhos em equipe e conhecimento básico, muitas vezes, em linguagem de programação, estatística e a operacionalização de ferramentas na construção de narrativas dinâmicas e que cada vez mais envolvam o leitor. Sendo importante o pensar sobre um conteúdo que seja disponível para diferentes formatos. Para o desenvolvimento da pesquisa foi adotada uma estratégia multimetodológica, tendo os pressupostos da centralidade da comunicação, que perpassa todas as atividades comunicativas e informativas de forma transversal, sejam elas analógicas ou não. Um olhar que requer resiliências diante das abordagens teórico-metodológicas para que as mesmas consigam abarcar e sustentar as reflexões referentes ao dinâmico campo de estudos. Para se fazer as proposições e interpretações adotou-se como base o paradigma Jornalismo Digital em Base de Dados, tendo as contribuições dos conceitos de formato (RAMOS, 2012 e MACHADO, 2003), de jornalismo pós-industrial (COSTA, 2014), sistema narrativo e antenarrativa (BERTOCCHI, 2013) como meios de amadurecimento da compreensão do objeto proposto. / Society is increasingly digitalized. Different scopes of data are likely to be stored and correlated, having volumes, variety and accumulating speeds humanly impossible to track and analyze without the aid of computers. In this scenario we explore the realm of data-driven journalism with its aim of helping us understand complex issues of social relevance and which integrates journalism with the new needs of contemporary informative understanding. The purpose of this paper is to discuss data visualization in Brazilian journalism, starting with what data visualization is and then, upon its concept and practical uses, determine how this view provides relevant advantages. By relevant advantages we mean matters of public interest with more critical, greater depth and context of content on Big Data. Initiatives that bring together images related to data and metadata occur on market practices, academic laboratories, as well as independent media. This narrative system is acted upon different human and nonhuman agents, whose structures are being built with machinic codifications, using databases that communicate with other layers until reaching a user interface. There is a need for new expertise from professionals, teamwork and basic knowledge, often in programming languages, statistics and operational tools to build dynamic narratives and increasingly involve the reader. It is important to think about content that is available to different formats. For this research we adopted a multi-methodological strategy and the assumptions of the centrality of communication that permeates all communication and informational activities across the board, whether analog or not. A view that requires resilience in the face of theoretical and methodological approaches, so that they are able to embrace and support the reflections for this dynamic field of study. To make propositions and interpretations, adopted based on the Database Digital Journalism paradigm, and the contributions of format concepts (RAMOS, 2012 and MACHADO, 2003), post-industrial journalism (COSTA, 2014), system narrative and antenarrative (BERTOCCHI, 2013) maturing as means of understanding the proposed object.

A sociedade está cada vez mais digitalizada, dados em diferentes extensões são passíveis de serem armazenados e correlacionados, temos um volume, variedade e velocidade de dados humanamente imensuráveis sem o auxílio de computadores. Neste cenário, falamos de um jornalismo de dados que visa o entendimento de temas complexos de relevância social e que sintoniza a profissão com as novas necessidades de compreensão informativa contemporânea. O intuito desta dissertação é problematizar a visualização de dados no jornalismo brasileiro partindo exatamente do que é esta visualização de dados jornalísticos e diante dos apontamentos sobre seu conceito e prática questionar como proporciona diferenciais relevantes. Por relevantes entendemos pautas de interesse público, que envolvem maior criticidade, maior aprofundamento e contextualização dos conteúdos no Big Data. As iniciativas que reúnem imagens relacionadas a dados e metadados ocorrem nas práticas de mercado, laboratórios acadêmicos, assim como em mídias independentes. Neste sistema narrativo atuam diferentes atores humanos e não-humanos, em construções iniciadas em codificações maquínicas, com bases de dados que dialogam com outras camadas até chegar a uma interface com o usuário. Há a necessidade de novas expertises por parte dos profissionais, trabalhos em equipe e conhecimento básico, muitas vezes, em linguagem de programação, estatística e a operacionalização de ferramentas na construção de narrativas dinâmicas e que cada vez mais envolvam o leitor. Sendo importante o pensar sobre um conteúdo que seja disponível para diferentes formatos. Para o desenvolvimento da pesquisa foi adotada uma estratégia multimetodológica, tendo os pressupostos da centralidade da comunicação, que perpassa todas as atividades comunicativas e informativas de forma transversal, sejam elas analógicas ou não. Um olhar que requer resiliências diante das abordagens teórico-metodológicas para que as mesmas consigam abarcar e sustentar as reflexões referentes ao dinâmico campo de estudos. Para se fazer as proposições e interpretações adotou-se como base o paradigma Jornalismo Digital em Base de Dados, tendo as contribuições dos conceitos de formato (RAMOS, 2012 e MACHADO, 2003), de jornalismo pós-industrial (COSTA, 2014), sistema narrativo e antenarrativa (BERTOCCHI, 2013) como meios de amadurecimento da compreensão do objeto proposto. / Society is increasingly digitalized. Different scopes of data are likely to be stored and correlated, having volumes, variety and accumulating speeds humanly impossible to track and analyze without the aid of computers. In this scenario we explore the realm of data-driven journalism with its aim of helping us understand complex issues of social relevance and which integrates journalism with the new needs of contemporary informative understanding. The purpose of this paper is to discuss data visualization in Brazilian journalism, starting with what data visualization is and then, upon its concept and practical uses, determine how this view provides relevant advantages. By relevant advantages we mean matters of public interest with more critical, greater depth and context of content on Big Data. Initiatives that bring together images related to data and metadata occur on market practices, academic laboratories, as well as independent media. This narrative system is acted upon different human and nonhuman agents, whose structures are being built with machinic codifications, using databases that communicate with other layers until reaching a user interface. There is a need for new expertise from professionals, teamwork and basic knowledge, often in programming languages, statistics and operational tools to build dynamic narratives and increasingly involve the reader. It is important to think about content that is available to different formats. For this research we adopted a multi-methodological strategy and the assumptions of the centrality of communication that permeates all communication and informational activities across the board, whether analog or not. A view that requires resilience in the face of theoretical and methodological approaches, so that they are able to embrace and support the reflections for this dynamic field of study. To make propositions and interpretations, adopted based on the Database Digital Journalism paradigm, and the contributions of format concepts (RAMOS, 2012 and MACHADO, 2003), post-industrial journalism (COSTA, 2014), system narrative and antenarrative (BERTOCCHI, 2013) maturing as means of understanding the proposed object.