Det har blivit viktigare för organisationer att utnyttja data i sina verksamheter allt eftersom konkurrenterna blir bättre och bättre på att ta beslut med hjälp av data. Därför har frågeställningen uppkommit vilka faktorer som är viktigast vid ett införande av en datadriven kultur. Studien har gått igenom vad litteraturen säger om vilka faktorer som är viktiga vid ett införande av en datadriven kultur där en modell togs fram för att illustrera de områden som ingår. Enligt litteraturstudien framstod områdena management, data, kultur och verktyg som viktigast vid ett införande med en extra stor viktning på management. Intervjuerna gjordes med ett konsultbolag om sammanlagt tre intervjuer som kom fram till att de viktigaste faktorerna var management, data och kultur med en exkludering för verktyg då de ansåg att typen av verktyg är oviktiga.

<p>Dagens fordon är försedda med elektroniska styrsystem, ECU:er, som styr många av fordonets funktioner. I takt med att dessa system blir mer avancerade krävs en effektiv process för att hantera systemens specifikationer för diagnoskommunikation. Hanteringen av dessa specifikationer är inte standardiserad. I många fall dokumenteras en ECU i ett ordbehandlarformat, t ex Word eller RTF, som inte enkelt kan läsas eller tolkas av ett diagnossystem. Specifikationerna måste översättas till ett maskinläsbart format för att kunna användas vid kommunikation med ECU:n. Behovet av att göra denna process datadriven är grunden till detta arbete. Alternativ till att effektivisera processen genom att göra den datadriven har undersökts och en lösning med transportformatet ODX har implementerats. ODX är ett format som är avsett att användas för att standardisera utbytet av diagnoskommunikationsinformation. Resultatet av lösningen är att diagnosspecifikationerna inte behöver översättas för hand då de från ECU-utvecklare ges i form av ODX. Stöd för hantering av ODX har implementerats i form av en konvertering mellan ODX och Scanias egna format för diagnosdata, SCOMM-XML, som används vid diagnoskommunikationen idag. En stor del av det manuella arbetet elimineras men det krävs fortfarande kompletterande information för att diagnossystemet ska fungera som det gör idag.</p>

<p>VT2020</p>

Businesses today are often operating in a highly competitive environment where information is a noticeably valuable asset. Businesses are therefore in need of powerful tools for extracting actionable business knowledge. Research show that SME companies are lagging behind large companies in the use of data analytics; even though they know the potential benefits. We want to study and compare different tools for data analytics and how they can be used by small companies. Our research questions are therefore: what analytical tools are today available on the market, and what are their possibilities and challenges for small companies? And: how can these analytical tools aid in the development of a business, product or service? We conclude in our research that there are several data analytics tools available for small businesses, that their different usages can be applied successfully and without big cost, and that their relevance, both in business development and innovation, depends on the business objectives and goals of their utilization.

Datadriven kultur är inget nytt begrepp men har blivit allt mer vanligare när organisationer vill göra analyser och rapporter på egen data. Många organisationer har gjort stora investeringar i att blir mer datadrivna men inte lyckats ta till vara på den investeringen som har gjorts. Vilket har skapat problem för många organisationer som har svårt att identifiera var problemet ligger inom organisationen. Att vara datadriven handlar ofta inte om svårigheten i tekniken utan det är många andra faktorer som spelar in. Denna studie har som syfte att ta reda på hur organisationer jobbar för att etablera en datadriven kultur. Studien frågeställning som ska försöka besvaras är:” ”Hur arbetar organisationer med att etablera en datadriven kultur?”. För att besvara frågeställningen kommer två datainsamlingsmetoder att användas. Den primära insamlingen är en systematisk litteraturstudie och den sekundära insamlingen består av kvalitativa intervjuer. Den systematiska litteraturstudien syfte är att söka genom litteraturen för att besvara frågeställningen. De kvalitativa intervjuerna kommer utgå från resultatet av den systematiska litteraturstudie som görs.  Resultatet visar att det finns flera olika sätt att etablera en datadriven kultur på. Det går inte att trycka på en sak utan det är flera faktorer som spelar in. Mycket av den litteratur som finns ger indikationer på hur organisationer bör jobba för att etablera en datadriven kultur men enbart ett fåtal beskriver hur organisationer jobbar med att etablera en datadriven kultur. Ett viktigt steg i att etablera en datadriven kultur är att ta reda på hur verksamheten jobbar idag och hur de ska gå vidare till att utnyttja sin data på ett bättre sätt. Det krävs ofta många förändringar i en organisation för att lyckats att etablera en datadriven kultur från organisationsledning ner till den enskild anställd.

Dagens fordon är försedda med elektroniska styrsystem, ECU:er, som styr många av fordonets funktioner. I takt med att dessa system blir mer avancerade krävs en effektiv process för att hantera systemens specifikationer för diagnoskommunikation. Hanteringen av dessa specifikationer är inte standardiserad. I många fall dokumenteras en ECU i ett ordbehandlarformat, t ex Word eller RTF, som inte enkelt kan läsas eller tolkas av ett diagnossystem. Specifikationerna måste översättas till ett maskinläsbart format för att kunna användas vid kommunikation med ECU:n. Behovet av att göra denna process datadriven är grunden till detta arbete. Alternativ till att effektivisera processen genom att göra den datadriven har undersökts och en lösning med transportformatet ODX har implementerats. ODX är ett format som är avsett att användas för att standardisera utbytet av diagnoskommunikationsinformation. Resultatet av lösningen är att diagnosspecifikationerna inte behöver översättas för hand då de från ECU-utvecklare ges i form av ODX. Stöd för hantering av ODX har implementerats i form av en konvertering mellan ODX och Scanias egna format för diagnosdata, SCOMM-XML, som används vid diagnoskommunikationen idag. En stor del av det manuella arbetet elimineras men det krävs fortfarande kompletterande information för att diagnossystemet ska fungera som det gör idag.

A sociedade está cada vez mais digitalizada, dados em diferentes extensões são passíveis de serem armazenados e correlacionados, temos um volume, variedade e velocidade de dados humanamente imensuráveis sem o auxílio de computadores. Neste cenário, falamos de um jornalismo de dados que visa o entendimento de temas complexos de relevância social e que sintoniza a profissão com as novas necessidades de compreensão informativa contemporânea. O intuito desta dissertação é problematizar a visualização de dados no jornalismo brasileiro partindo exatamente do que é esta visualização de dados jornalísticos e diante dos apontamentos sobre seu conceito e prática questionar como proporciona diferenciais relevantes. Por relevantes entendemos pautas de interesse público, que envolvem maior criticidade, maior aprofundamento e contextualização dos conteúdos no Big Data. As iniciativas que reúnem imagens relacionadas a dados e metadados ocorrem nas práticas de mercado, laboratórios acadêmicos, assim como em mídias independentes. Neste sistema narrativo atuam diferentes atores humanos e não-humanos, em construções iniciadas em codificações maquínicas, com bases de dados que dialogam com outras camadas até chegar a uma interface com o usuário. Há a necessidade de novas expertises por parte dos profissionais, trabalhos em equipe e conhecimento básico, muitas vezes, em linguagem de programação, estatística e a operacionalização de ferramentas na construção de narrativas dinâmicas e que cada vez mais envolvam o leitor. Sendo importante o pensar sobre um conteúdo que seja disponível para diferentes formatos. Para o desenvolvimento da pesquisa foi adotada uma estratégia multimetodológica, tendo os pressupostos da centralidade da comunicação, que perpassa todas as atividades comunicativas e informativas de forma transversal, sejam elas analógicas ou não. Um olhar que requer resiliências diante das abordagens teórico-metodológicas para que as mesmas consigam abarcar e sustentar as reflexões referentes ao dinâmico campo de estudos. Para se fazer as proposições e interpretações adotou-se como base o paradigma Jornalismo Digital em Base de Dados, tendo as contribuições dos conceitos de formato (RAMOS, 2012 e MACHADO, 2003), de jornalismo pós-industrial (COSTA, 2014), sistema narrativo e antenarrativa (BERTOCCHI, 2013) como meios de amadurecimento da compreensão do objeto proposto. / Society is increasingly digitalized. Different scopes of data are likely to be stored and correlated, having volumes, variety and accumulating speeds humanly impossible to track and analyze without the aid of computers. In this scenario we explore the realm of data-driven journalism with its aim of helping us understand complex issues of social relevance and which integrates journalism with the new needs of contemporary informative understanding. The purpose of this paper is to discuss data visualization in Brazilian journalism, starting with what data visualization is and then, upon its concept and practical uses, determine how this view provides relevant advantages. By relevant advantages we mean matters of public interest with more critical, greater depth and context of content on Big Data. Initiatives that bring together images related to data and metadata occur on market practices, academic laboratories, as well as independent media. This narrative system is acted upon different human and nonhuman agents, whose structures are being built with machinic codifications, using databases that communicate with other layers until reaching a user interface. There is a need for new expertise from professionals, teamwork and basic knowledge, often in programming languages, statistics and operational tools to build dynamic narratives and increasingly involve the reader. It is important to think about content that is available to different formats. For this research we adopted a multi-methodological strategy and the assumptions of the centrality of communication that permeates all communication and informational activities across the board, whether analog or not. A view that requires resilience in the face of theoretical and methodological approaches, so that they are able to embrace and support the reflections for this dynamic field of study. To make propositions and interpretations, adopted based on the Database Digital Journalism paradigm, and the contributions of format concepts (RAMOS, 2012 and MACHADO, 2003), post-industrial journalism (COSTA, 2014), system narrative and antenarrative (BERTOCCHI, 2013) maturing as means of understanding the proposed object.

A sociedade está cada vez mais digitalizada, dados em diferentes extensões são passíveis de serem armazenados e correlacionados, temos um volume, variedade e velocidade de dados humanamente imensuráveis sem o auxílio de computadores. Neste cenário, falamos de um jornalismo de dados que visa o entendimento de temas complexos de relevância social e que sintoniza a profissão com as novas necessidades de compreensão informativa contemporânea. O intuito desta dissertação é problematizar a visualização de dados no jornalismo brasileiro partindo exatamente do que é esta visualização de dados jornalísticos e diante dos apontamentos sobre seu conceito e prática questionar como proporciona diferenciais relevantes. Por relevantes entendemos pautas de interesse público, que envolvem maior criticidade, maior aprofundamento e contextualização dos conteúdos no Big Data. As iniciativas que reúnem imagens relacionadas a dados e metadados ocorrem nas práticas de mercado, laboratórios acadêmicos, assim como em mídias independentes. Neste sistema narrativo atuam diferentes atores humanos e não-humanos, em construções iniciadas em codificações maquínicas, com bases de dados que dialogam com outras camadas até chegar a uma interface com o usuário. Há a necessidade de novas expertises por parte dos profissionais, trabalhos em equipe e conhecimento básico, muitas vezes, em linguagem de programação, estatística e a operacionalização de ferramentas na construção de narrativas dinâmicas e que cada vez mais envolvam o leitor. Sendo importante o pensar sobre um conteúdo que seja disponível para diferentes formatos. Para o desenvolvimento da pesquisa foi adotada uma estratégia multimetodológica, tendo os pressupostos da centralidade da comunicação, que perpassa todas as atividades comunicativas e informativas de forma transversal, sejam elas analógicas ou não. Um olhar que requer resiliências diante das abordagens teórico-metodológicas para que as mesmas consigam abarcar e sustentar as reflexões referentes ao dinâmico campo de estudos. Para se fazer as proposições e interpretações adotou-se como base o paradigma Jornalismo Digital em Base de Dados, tendo as contribuições dos conceitos de formato (RAMOS, 2012 e MACHADO, 2003), de jornalismo pós-industrial (COSTA, 2014), sistema narrativo e antenarrativa (BERTOCCHI, 2013) como meios de amadurecimento da compreensão do objeto proposto. / Society is increasingly digitalized. Different scopes of data are likely to be stored and correlated, having volumes, variety and accumulating speeds humanly impossible to track and analyze without the aid of computers. In this scenario we explore the realm of data-driven journalism with its aim of helping us understand complex issues of social relevance and which integrates journalism with the new needs of contemporary informative understanding. The purpose of this paper is to discuss data visualization in Brazilian journalism, starting with what data visualization is and then, upon its concept and practical uses, determine how this view provides relevant advantages. By relevant advantages we mean matters of public interest with more critical, greater depth and context of content on Big Data. Initiatives that bring together images related to data and metadata occur on market practices, academic laboratories, as well as independent media. This narrative system is acted upon different human and nonhuman agents, whose structures are being built with machinic codifications, using databases that communicate with other layers until reaching a user interface. There is a need for new expertise from professionals, teamwork and basic knowledge, often in programming languages, statistics and operational tools to build dynamic narratives and increasingly involve the reader. It is important to think about content that is available to different formats. For this research we adopted a multi-methodological strategy and the assumptions of the centrality of communication that permeates all communication and informational activities across the board, whether analog or not. A view that requires resilience in the face of theoretical and methodological approaches, so that they are able to embrace and support the reflections for this dynamic field of study. To make propositions and interpretations, adopted based on the Database Digital Journalism paradigm, and the contributions of format concepts (RAMOS, 2012 and MACHADO, 2003), post-industrial journalism (COSTA, 2014), system narrative and antenarrative (BERTOCCHI, 2013) maturing as means of understanding the proposed object.

HR-funktionen har genomgått en del förändringar under de senaste åren. Förändringarna har främst skett genom att HR har gått från att vara en personaladministrativ funktion till en allt mer strategisk funktion. Detta har ställt nya krav på HR-funktionens roll och dess arbete. Bland annat har HR behövt bli mer datadrivna. Störst utmaning har detta inneburit för HR-funktioner inom den offentliga sektorn, som till skillnad från privat sektor, fortfarande ligger efter i den datadrivna utvecklingen, och lite forskning har gjorts i den offentliga kontexten. Syftet med denna masteruppsats är därför att öka förståelsen för datadrivet HR-arbete inom offentlig sektor. För att göra detta undersöktes tre forskningsfrågor: (1) Hur påverkas HR-funktionens roll av datadrivet HR-arbete? (2) Vilka möjligheter och utmaningar finns med datadrivet HR-arbete? (3) Vad är unikt med datadriven HR i offentlig sektor? För att få svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts i nio olika kommuner i Västra Götaland och Halland. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analysmetod tillämpades vid sammanställningen av resultatet. Resultatet visar att HR-funktionens roll och deras arbete drivs mer i linje med rationell styrfilosofi när ett mer datadrivet HR-arbete tillämpas. Denna studie visar att datadriven HR riskerar att ta bort HR-funktionens fokus på mjuk HR, och istället främja hård HR inom HR-arbetet, där mätning och kontroller förekommer i större grad. Möjligheten med datadrivet HR-arbete är att kunna använda och nyttja stora mängder tillgänglig data för att ta bättre beslut och genomföra effektiva insatser inom HR-området. Det möjliggör ett mer strategiskt HR-arbete som kan bidra till ökad legitimitet och förtroende för HR-funktionen. Utmaningen är att det ofta saknas kompetens hos HR-personal att arbeta datadrivet. Resultatet visar också att offentlig sektor påverkas av det faktum att de förväntas tillämpa en allt mer tillitsbaserad styrning, vilket är en styrfilosofi som kan anses vara oförenlig med datadriven HR. Studien bidrar med djupare förståelse, och fyller en kunskapslucka, gällande datadrivet HR-arbete inom offentlig sektor. Studien bidrar med insikter gällande den stora avvägning HR-funktionen är på väg in i, när HR måste hitta sätt att integrera både mjuk och hård. HR-funktionerna står mitt emellan en betydande möjlighet av att använda data, samtidigt som det finns en kraft i tillitsbaserad styrning som menar att offentlig sektor måste sluta att mäta allting, då det kan skapa ett alltför stort fokus på kontroll och detaljstyrning. Utmaningen med datadriven HR är därför hur HR-funktionerna ska använda stora mängder data utan att bli allt för datadrivna. Studien belyser att det i datadriven HR måste finnas kunskap kring när mätningar kan anses vara säkra och användas för att göra förutsägelser eller utvärderingar, men också när mätningar kan skapa felaktiga incitament eller distraktioner. Denna studies resultat kan användas som ett hjälpmedel för HR-funktioner inom den offentliga sektorn och fungera som ett ramverk för dessa HR-funktioner i syfte att utvärdera sitt datadrivna HR-arbete.

Intresset för datajournalistik har ökat både på redaktionerna och inom forskningen det senaste decenniet i takt med att tillgången på data har ökat och därmed behovet av att kunna hitta nyheter och berätta med hjälp av data. De flesta tidigare studier om datajournalistik har utgjorts av intervjuer med verksamma datajournalister och bland annat undersökt olika ideal. Men det finns få kvantitativa studier av vad datajournalisterna faktiskt gör, och av svensk datajournalistik. Den här uppsatsen syftar till att med innehållsanalytiska metoder beskriva och analysera datajournalistik som publicerats i svenska medier de senaste fem åren, och som journalister själva lyfter fram som exempel på datajournalistik. Urvalet är 91 datajournalistiska projekt som lämnats in som bidrag till NODA (Nordic Data Journalism Awards) eller som publicerats i Facebookgruppen Datajournalistik mellan 2013 och 2017. Ur en genomgång av tidigare forskning om datajournalistik har fyra olika ideal identifierats: ett undersökande, ett vetenskapligt, ett entreprenöriellt och ett från hackerkulturen, vilka utgör grunden för en analysmodell. Dessutom undersöks vilka producenterna är, vilka ämnen som är vanligast, vilka metoder och datakällor som används och hur publiken inbjuds att ta del av data och att vara delaktiga utifrån teorier om interaktivitet. Resultatet visar att datajournalistiken i denna undersökning ofta bygger på unika data, det vill säga självständig research, och att det undersökande idealet är relativt starkt. Trots att datajournalistik sägs präglas av hackerkulturens ideal om samarbete och deltagande är det ofta få producenter och yrkesroller bakom varje publicering och publiken bjuds sällan in att delta i processen.