In this essay, I examine the correlation between time and politics in Martin Hägglunds philosophical project. By examining the view of time and politics in the works of the theologian David Bentley Hart, I establish a discussion that exposes different metaphysical standings and raises new questions. I conduct this examination in the light of the ongoing discussion about theology and political emancipation in the field of political theology. One of the main conclusions of the essay is that an important division appear between an ontological and a Christian eschatological concept about the relationship between time and eternity. I also conclude that the belief in a transcendental sphere that intervene in history can bring forth different types of political implications, which all tend to lean towards a concept about this world as a second to last. Throughout this essay, I deepen my discussion concerning the supposed emancipatory or totalizing political consequences of this cosmology, which, in this essay, is represented mainly by Hägglund and Hart.

Denna uppsats definieras tydligt av sin undertitel, En komparativ studie av den moderna universalismen hos Hans Urs von Balthasar och David Bentley Hart.. Den utgör just en jämförelse mellan de universalistiska argumenten hos dessa två tänkare. Det angivna syftet är att klarlägga vad som teologiskt kan ligga till grund för ett universalistiskt synsätt på eskatologin, samt att evaluera dessa i relation till varandra, till kristen ortodoxi samt deras retoriska koherens. Frågan om vad som sker med människan efter döden och då framförallt vad som sker med dem som står utanför den egna religiösa traditionen har alltid varit en känslig fråga. Den har blivit så alltmer i modern tid där ett alltmer mångfacetterat samhälle innebär att en gemensam religiös tillhörighet inte kan förutsättas. Detta har i sin tur lett till ett ökat intresse för den kristna universalismen. Tanken om att alla i slutändan oavsett tro och gärningar i livet blir frälsta. Och då specifikt genom det kristnafrälsningsekonomiska narrativet. Det har därför varit av intresse att i denna uppsats undersöka vad som kan ligga till grund för ett sådant ställningstagande, och huruvida dessa argument kan kombineras med den rådande majoritetstolkningen i frågan. Det grundläggande perspektiv som förfäktas av både Balthasar och Hart är att det i såväl Bibeln som i den kristna traditionen finns en till synes omöjlig syntes mellan en Gud som är god, en Gud som dömer åtminstone vissa människor till ett evigt helvete. Balthasars tes är att människan trots detta inte bara kan utan bör känna ett hopp för att alla människor i slutändan blir frälsta. Att det är möjligt att känna hopp för att ingen döms till ett evigt helvete. Harts tes är mer konträr och gör snarare gällande att syntesen som sådan är omöjlig eftersom den är inkorrekt i sak. Hart argumenterar därför istället för en radikal omtolkning av kristna eskatologiska läror. Uppsatsen har därför dels klarlagt dessa tänkares respektive argumentation, kontrasterat dem medvarandra, och evaluerat dem utifrån ett antal kriterier. Fokus har lagts framförallt på deras kompatibilitet med den historiska såväl som nutida majoritetstolkningen av det eviga helvetet. Frågan om den dubbla utgången i allmänhet har också avhandlats. Därmed har i förlängningen hur representativt ett sådant synsätt kan sägas vara för kristendomen som religiös tradition i relation och dialog med andra traditioner också belysts. Slutsatsen blir att skillnaden utmynnar i två säregna påståenden. Utifrån en undersökning grundad i uppsatsens problemformulering framgår att Balthasars argument är potentiellt förenligt med kristen majoritetstolkning. Hoppet för universellfrälsning är det centrala, inte det faktiska utfallet. Hart menar att det eviga helvetet är teologiskt omöjligt utifrån Guds självuppenbarelse. Hart lyckas dock inte på ett övertygande sätt belägga denna tes i det att han inte lyckas vederlägga de infernalistiska argumenten.