Background Caring for dying people might be challenging. Person centered care, as well as palliative care, should focus on what is important for the person in need of care, and also for their relatives. The 6 S is a nursing model for facilitating and performing person centered palliative nursing care based on the person’s own wishes and with a holistic view of their multidimensional needs. Aim The aim of this study is to investigate how staff in nursing homes perceive themselves working according to a person centered palliative approach with persons in the end-of-life, and also whether there are any differences in perceptions between different care professions. Method This study has a quantitative approach using a questionnaire based on the 6S-model for person centered, palliative care, and is part of a larger intervention study. Results Results show that staff perceive themselves to provide good nursing care to people in nursing homes, both during the entire stay, and at the end of life. The results also show room for improvement in the holistic view of nursing, and that perceptions vary between different professions. Discussion The discussion is held from the concept of dignity. / Bakgrund Det kan upplevas utmanande att ge omvårdnad till personer som befinner sig vid livets slut. Både personcentrerad vård och palliativ vård, ska fokusera på vad som är viktigt, både för personen i behov av vård- och omsorg, och för dennes närstående. De 6 S:n är en omvårdnadsmodell för att underlätta planering och utförande av en personcentrerad, palliativ omvårdnad med utgångspunkt från personens egna önskemål och med en helhetssyn på personens mångdimensionella behov. Syfte Syftet är att undersöka hur personal på vård- och omsorgsboende uppfattar sig arbeta enligt ett personcentrerat palliativt förhållningssätt med personer som befinner sig vid livets slut och om det finns skillnader i uppfattning mellan olika vårdprofessioner. Metod Studien har en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning med utgångspunkt från omvårdnadsmodellen De 6 S:n, och är en del i en större interventionsstudie. Genom att på en Likertskala skatta de sex begreppen som ingår i modellen fås en bild av i vilken omfattning omvårdnadspersonalen uppmärksammar omvårdnaden ur ett helhetsperspektiv. Resultat Resultatet visar att omvårdnadspersonalen uppfattar sig ge en god omvårdnad till personer på vård- och omsorgsboende, både under hela vistelsen, samt vid livets slut. Resultatet visar även att det finns utrymme för förbättringar i den holistiska utformningen av omvårdnaden och att det finns skillnader i uppfattning mellan olika professioner. Diskussion Diskussionen sker utifrån begreppet värdighet. / <p>Fulltext utbytt 2024-01-17 (ny bilaga).</p>

Bakgrund: Ett stort antal individer är i behov av palliativ vård globalt, ca 56, 8 miljoner men endast 14% erhåller palliativ vård. Sjuksköterskan har en viktig roll och ansvarar för att ge palliativ omvårdnad i hemmet. Sjuksköterskor fokuserar på att lindra lidandet och etablera en god vårdrelation för att möta individens alla dimensioner. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård inom hemsjukvården. Metod: En litteraturöversikt baserat på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats enligt Fribergs femstegs analysmetod. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: I resultatet framkom känslor av att känna otillräcklighet, vikten av vårdrelation, existentiella utmaningar, avsaknad av stöd samt yttre resurser som påverkar. Två teman identifierades: Sjuksköterskan och patienten och Utmaningar inom det dagliga arbetet, med tre subteman för varje tema. Slutsats: Starka vårdrelationer mellan sjuksköterskan och patienter är av stor vikt, särskilt inom palliativ vård. Helhetsperspektivet och vårdrelationen understryks som fundamental och skapar förutsättningar för god omvårdnad. När patientens mående hastigt förändras och nya beslut behövs, uppstår en osäkerhet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskor ställs inför olika etiska utmaningar i det nära arbetet med patienter med palliativ vård. Att känna sig otillräcklig förekommer i det dagliga arbetet. Att bejaka patientens olika dimensioner är utmanande men en stark vårdrelationen underlättar för sjuksköterskan. / Background: A large number of individuals are in need of palliative care globally. 56.8 million people are in need, only 14% actually receive palliative care. Nurses has an important role, and they are responsible for providing good palliative care within the home. Nurses focus on alleviating suffering and establishing a caring relationship to meet all dimensions of the individual. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care in home care. Method: A literature review based on 12 scientific articles with qualitative design has been analyzed according to Friberg's five-step analysis method. The articles are taken from the databases CINAHL and MEDLINE.Results: The results revealed feelings of inadequacy, the importance of a caring relationship, existential challenges, lack of support and difficulties in external resources. Two themes were identified: The nurse and the patient and Challenges in the daily work, with three subthemes for each theme. Conclusion: Strong relationships between the nurse and the patients are of great importance, especially in care at the end-of-life. The comprehensive perspective and the relationship are emphasized as fundamental and create favourable circumstances for good nursing. When the well-being of the patient rapidly changes, and new decisions are required uncertainty arises within the nurse. Nurses face different ethical challenges in the close work with patients within the palliative care. Feeling inadequate is a common occurrence on daily basis. Embracing the various dimensions of the patient is challenging but a strong relationship facilitates the nurse´s task.

Bakgrund Målet med palliativ omvårdnad är att lindra lidande, främja välbefinnande och ge patienter ökad livskvalitet. Det är sjuksköterskan som har det övergripande ansvaret att se till att dessa delar efterföljs. Tidigare forskning belyser patienters och anhörigas upplevelser av palliativ omvårdnad där det framkommer att flertalet brister finns. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ omvårdnad. Metod Litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat I analysen framkom tre teman och sju subteman. Första temat, Att erfara känslomässigt engagemang, genererade subteman Meningsfullhet i yrket och Personlig påverkan. Det andra temat, Hinder för god palliativ omvårdnad, genererade subtemanKunskapsbrist och känslan av otillräcklighet och Brister i omvårdnadsarbetet. Tredje temat, Möjligheter för god palliativ omvårdnad, genererade subteman Kunskap i omvårdnadsarbetet, Samarbete i omvårdnadsteamet samt Betydelsen av kommunikation. Slutsats Sjuksköterskor upplevde hinder i den palliativa omvårdnaden genom avsaknad av utbildning inom palliativ omvårdad samt brist i kommunikationen med patienter och derasanhöriga. Även brist på sjuksköterskor upplevdes vilket medförde en känsla av otillräckligheti professionen. Patienter och anhöriga ansåg att sjuksköterskorna var omhändertagande och att omvårdnaden var god, men uppmärksammade även brister i kommunikationen samt atttidsbristen sänkte omvårdnadens kvalitet. / Background The goal of palliative care is to alleviate suffering, promote well-being and give patients an increased quality of life. The nurse has the overall responsibility to ensure that these parts are being followed. Previous research sheds light on patients’ and relatives’ experiences of palliative care, where a lot of deficiencies appears. Aim To describe nurses’ experiences of palliative care. Method Literature study with descriptive synthesis. Results The analysis revealed three themes and eight subthemes. The first theme, To experience emotional commitment, generated subthemes Meaning in the profession and Personal influence. The second theme, Obstacles to good palliative care, generated subthemes Lack of knowledge and the feeling of inadequacy and Deficiencies in the nursing work. The third theme, Opportunities for good palliative care, generated subthemesKnowledge in nursing, Collaboration in the nursing team and Supportive communication. Conclusion Nurses experienced obstacles in palliative care due to a lack of training in palliative care and a lack of communication with patients and their relatives. There was also a shortage of nurses, which led to a feeling of inadequacy in the profession. Patients and relatives considered that the nurses were caring and that the care was good, but also noticed shortcomings in communication and that the lack of time reduced the quality of care.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge symtomlindring och om möjligt bibehålla livskvalité. Forskning visar att digital teknik används av sjuksköterskor för att dokumentera mätvärden, journalföring, men även att patienter kan fylla i mätvärden självständigt. Det finns behov av forskning som inriktar sig på och undersöker sjuksköterskors erfarenheter av att använda digital teknik inom palliativ vård. Idag använder sjuksköterskor inom palliativ vård alltmer teknisk utrustning för att stödja patienters behov i dagligt liv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av digital teknik i specialiserad palliativ vård. Metod: Studien har en kvalitativ design där sjuksköterskors erfarenhet av att använda digital teknik utforskas för att få ny kunskap. Tio individuella intervjuer genomfördes inom specialiserad palliativ vård. Intervjuerna transkriberades och analyserades med inspiration från Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar sjuksköterskors erfarenhet av att använda digital teknik för att främja personcentrerad vård, patienten och sjuksköterskans relation samt hur digital teknik påverkar sjuksköterskors arbetssätt. Resultatet presenteras i ett övergripande tema: min digitala medhjälpare som byggs upp av två teman: främjar personcentrerad vård och digital teknik i sjuksköterskans kliniska arbete. Sex subteman är: patientens röst i journalen, fokus på patient och situation, interaktion och relation, uppgiften styr användningen, hinder och stöd avstår från användning. Slutsats: Resultatet bidrar/stärker personcentrerad palliativ vård och patientens delaktighet i vården, vilket kan kännas igen i modellen om De 6 S:n. Resultatet kan bidra med ökad förståelse och kunskap om digital teknik i specialiserad palliativ vård och bidra till utveckling av personcentrerad palliativ vård. / Background: Palliative care aims to provide symptom relief and, if possible, maintain quality of life. Research shows that digital technology used by nurses is used to document measurements, record keeping, but also that patients can fill in measurements independently. There is a need for research that focuses on and examines nurses' experiences of using digital technology. Today palliative care nurses are increasingly using technological equipment to support patients' needs in daily life. Aim: To describe nurses' experience with digital technology in specialized palliative care. Method: The study has a qualitative design where nurses' experience of using digital technology is explored to gain new knowledge. Ten individual interviews were conducted within specialized palliative care. The interviews were transcribed and analyzed with inspiration from Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: The results show nurses' experience of using digital technology to promote person-centered care, The relationship between patient and nurse, and how digital technology affects the way nurses work. The results are presented in an overall theme: my digital assistant, which is built up by two themes promotes person-centered care and digital technology in the nurse's clinical work. The six subthemes are: the patient's voice in the medical record, focus on the patient and situation, interaction and relationship, the task controls the use, barriers and support discourages use. Conclusion: The result contributes/strengthens person-centered palliative care and patient participation in care, which can be recognized in the model of the 6 S's. The result can contribute with increased understanding and knowledge of digital technology in specialized palliative care and contribute to the development of person-centered palliative care.