<p><strong><p>Abstract</p>The purpose of this study was to describe how adult cancer patients in need of palliative care experience the process of being dying and being cared for at home from a physical and psycho-social perspective. The method for this study was a literary review including 16 scientific articles. Study findings showed that cancer patients in palliative care had a great deal of suffering both physically and psychosocially. Physical discomfort that caused major problems for patients were pain and fatigue. The psychosocial suffering was a major concern for patients experiencing themselves as a burden, but also a concern for how the lives of their relatives would be after their death. Positive experiences of palliative care at home according to the patients was that it contributed to the feeling of being secure and led to better control of symptoms. The negative experiences included fear of not getting help fast enough in case an acute condition would occur, difficulties in having to get help with personal hygiene and being forced to shift responsibility to someone else. It emerged that many patients who initially had the desire to die at home changed their wish when the disease entered its´ final phase and then wanted to be cared for in a hospital </strong></p>

Abstract The purpose of this study was to describe how adult cancer patients in need of palliative care experience the process of being dying and being cared for at home from a physical and psycho-social perspective. The method for this study was a literary review including 16 scientific articles. Study findings showed that cancer patients in palliative care had a great deal of suffering both physically and psychosocially. Physical discomfort that caused major problems for patients were pain and fatigue. The psychosocial suffering was a major concern for patients experiencing themselves as a burden, but also a concern for how the lives of their relatives would be after their death. Positive experiences of palliative care at home according to the patients was that it contributed to the feeling of being secure and led to better control of symptoms. The negative experiences included fear of not getting help fast enough in case an acute condition would occur, difficulties in having to get help with personal hygiene and being forced to shift responsibility to someone else. It emerged that many patients who initially had the desire to die at home changed their wish when the disease entered its´ final phase and then wanted to be cared for in a hospital

Bakgrund Globalisering och migration skapar möten mellan individer och grupper som inte delar samma värderingar, tro och livsåskådning. Inom vården kan de interkulturella mötena skapa situationer som kräver speciell kompetens från sjuksköterskor samt från övrig vårdpersonal. Dessutom kan kulturarvet öka i betydelse för en patient i livets slutskede. Detta utmanar väletablerade regler och praxis om patientens autonomi, informationshantering samt utformning av behandlingsplan. Etiska dilemman och vardagliga konflikter som uppstår inom vården kan äventyra patients omvårdnad samt påverka dennes livskvalitet negativt vid livets slutskede. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad. Metod En litteraturöversikt har använts med avsikt att beskriva forskningsläget gällande sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad. Studiens syfte har styrt sökningsstrategier och valet av databas (CINAHL Complete, PubMed, Medline, PsycINFO och Cochrane Library) i artikelsökning som har resulterat i 15 utvalda artiklar. Resultat Resultat har utformats som två huvudteman. Det första huvudtemat är barriärer för transkulturell palliativ omvårdnad såsom ineffektiv kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och närstående. Kommunikationssvårigheter mellan aktörer kan bli ytterligare komplicerade vid användning av tolkar samt kan skapa etiska dilemman vid informationshantering. Det andra huvudtemat är strategier för att göra transkulturell palliativ omvårdnad mer effektiv såsom utbildning, träning och rekrytering av vårdpersonalen, önskan att ge den bästa möjliga omvårdnaden till patienten samt bättre samarbete mellan aktörerna. Slutsats I möte mellan sjukvårdspersonalen och patienter med olika kulturell bakgrund kan missuppfattningar eller missförståelse på grund av kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter uppstå. Det krävs en hög kompetens hos vårdpersonalen för att hantera dessa möten och skapa en bra omvårdnad för alla patienter inom palliativ vård oavsett kulturella skillnader. Kulturell kompetens ligger till grund för att kunna bedöma och hantera dessa problem för att erbjuda palliativ omvårdnad med transkulturell inriktning. Nyckelord: kulturell kompetens, palliativ omvårdnad, transkulturell palliativ omvårdnad.

Bakgrund: Omvårdnad ska byggas på en holistisk och humanistiskt människosyn. Den palliativa omvårdnadens fokus ligger dessutom på patienters och anhörigas livskvalitet samt möjligheten till en värdig död. Eriksson (1987; 1994) beskriver vårdens uppgift som lindring av lidande och återställning av hälsa grundad i människan själv samt i dess interaktioner till andra människor och Gud. Syfte: Syftet var att beskriva andliga behov hos patienter inom palliativ omvårdnad. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningen resulterade i elva artiklar vars kvalitet granskades med hjälp av granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes i fyra steg och resulterade i fyra kategorier och åtta underkategorier. Resultat: Patienter inom palliativ omvårdnad visar andliga behov inom områdena Delaktighet, Livsperspektiv, Livsnjutning och Relation till en högre makt. Det framkom dessutom att dessa behov är av stor betydelse för patienterna, fram för allt för deras upplevelse av hopp och mening. Slutsats: God palliativ omvårdnad förutsätter tillgodoseende av andliga behov, vilket innebär att stödja och främja patienters relation till sig själv, till andra och till en högre makt.

The aim of this study was to describe district nurses’/nurses’ reflections of providing nursing to patients and support to families receiving palliative care within home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. Data were collected using semi-structured interview questions and analyzed using qualitative content analysis.The overarching theme that emerged was: The valuable but limited time on the last trip and consisted of the two main categories: To overcome barriers to providing good care and See opportunities to create good nursing care. Factors that precluded that good nursing could be provided was when district nurses/nurses experienced resistance from patient or relatives, when language difficulties arose or when family relationships were disturbed. The participants described furthermore that good nursing could not be given when families did not accept support offered from district nurses/nurses in order to strengthen the families capacity to manage their situation or in cases when patients had no close relatives as caregivers who could participate in and facilitate care. Conditions to provide good care was experienced when patients were receptive to care and understood their situation, and when district nurses/nurses were able to get a good start with time to get to know the patient. The basis for being able to provide good care consisted of relatives´ willingness to participate in the care of the patient as well as of the nurses’ feeling secure in their role as a result of their long experience. Palliative care in the home is a complex area and is affected by individual circumstances of patients, relatives and the district nurse/nurse as well as structural work-related conditions. To provide good palliative care is one of the greatest challenges for district nurses/nurses in palliative home care.

I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt.

Introduktion: När någon blir obotligt sjuk och närmar sig döden är det inte endast patienten som blir drabbad. Patientens närstående påverkas också. En viktig uppgift för sjuksköterskor är att kommunicera och stötta de närstående för att tillfredsställa behov hos dem. I en tidigare studie framkom det att 54 % av alla klagomål som framkommit till sjukhus handlade om brister i kommunikation. Syfte: var att belysa sjuksköterskans kommunikation med närstående inom palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturstudien var baserad på vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i de relevanta databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på 10 kvalitetsgranskade artiklar, 9 kvalitativa och 1 kvantitativ. Artiklarna granskades enligt en kvalitativ/ kvantitativ granskningsmall. Huvudresultat: Kommunikation mellan sjuksköterska och närstående i palliativ omvårdnad är viktigt för närståendes välmående och påverkar även deras förberedelse inför en ny livsituation. Det framkom att kommunikation ska ske muntligt, skriftligt samt upprepas. Sjuksköterskan mötte på flertalet hinder i kommunikationen, genom detta framkom det att sjuksköterskor önskade sig mer utbildning i att kommunicera med närstående inom palliativ omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskor behöver utökad utbildning i att kommunicera för att kunna stödja närstående till patienter som får palliativ vård.

No description available.

Bakgrund: Empowerment är något som är viktigt för att en person ska uppleva sig ha kontroll i sitt sjukdomstillstånd och finna sin behandling meningsfull. Det finns många fastslagna arbetsmetoder för att främja empowerment så som utbildning, information och goda relationer till sina vårdgivare. Det är också viktigt att se den vårdtagande personens resurser och stötta till eget ansvarstagande i sin vård. Sjuksköterskan har en viktig roll i processen att erhålla empowerment framförallt genom stöttning och att kunna ge god information. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hur personer inom palliativ omvårdnad erhåller empowerment. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design. Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan anser att det är viktigt att uppmuntra till delaktighet vid beslut, bevara värdigheten, främja till en känsla av kontroll och vikten av att uppfylla den vårdtagande personens önskningar. Genomförs de här delarna i arbetet inom den palliativa omvårdnaden anses det att det finns goda förutsättningar för att empowerment erhålls.

No description available.