Thesis (M.Sc.)--Memorial University of Newfoundland, 2005. / Bibliography: leaves 110-123.

Much information is available through the print and other forms of media about pregnancy, parenthood, and the birth process, but significantly less information exists about postnatal depression or about how to cope with the often-painful realities of childbirth and parenting. Even less information exists about the effectiveness of caregiver intervention, especially from the point of view of womens' remembered experience. This study helps to fill the information gap identified in the literature. This is a hermeneutic phenomenological study guided by the ideas of van Manen (1990). I interviewed women who had experienced postnatal depression and health professional intervention, and asked them about their experiences. Some of the questions were, "What are the types and quality of health professional interventions provided for you by health professionals treating your postnatal depression?" "Which interventions did they use that were helpful for you, and which interventions were unhelpful?" The interviews were open-ended and tape-recorded, took one hour each, and the data was allowed to unfold naturally. The data were transcribed and analysed, then interpreted using the philosophical underpinning of phenomenology to guide my interpretation. The search for meaning in the text, and my attempts to make sense of the findings resulted in the development of two major themes, the first being Dual Reality and the second being Interventions, each theme had three sub-themes. Within the theme of Dual Reality were the sub themes of Behind the Mask, the Stresses involved in Being a New Mother, and The Depression Experience. Within the theme of Interventions were the three sub themes of Getting Help (the helpful interventions), Lack of Support, (the unhelpful interventions), and the Need for Education and More Services for Postnatal Depression (the missing interventions). The helpful and unhelpful health professional interventions were examined, some were positive and helped the women to heal from postnatal depression, and others were unhelpful (or simply absent), and the women were not assisted in their recovery. A number of recommendations are made and also suggestions for further research are included as a result of the findings of this study. / Thesis (Ph.D.)--Department of Clinical Nursing, 2005.

Bakgrund: Postpartum depression (PPD) drabbar 12 % av alla nyblivna mammor i Sverige och förekomsten av PPD i världen är 13 till 19%. PPD påminner om depression men med ytterligare symtom så som överdriven ångest och oro för barnet. PPD hos mammor kan ha långtgående negativ inverkan på barnens utveckling och psykiska välmående, vilket gör PPD till en angelägen fråga för Barnhälsovården. Barnhälsovårdsjuksköterskorna har vanligtvis tät och regelbunden kontakt med mammorna den första tiden efter barnets födelse vilket ger dem goda förutsättningar för att i ett tidigt skede identifiera PPD hos nyblivna mammor. Syfte och metod: Syftet med studien var att beskriva riskfaktorer för PPD hos nyblivna mammor. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier: 1) ouppfyllda förväntningar, 2) förändrade levnadsvanor, 3) krav, 4) brist på stöd samt 5) psykosociala omständigheter. Ökad kunskap kring riskfaktorer för PPD ökar chansen att BHV-sjuksköterskorna tar tidiga symtom på PPD på allvar. / Background: Postpartum depression (PPD) affects 12% of all new mothers in Sweden and the prevalence of PPD in the world is 13-19%. PPD is similar to depression but with further symptoms such as excessive anxiety and concern about the child. PPD in mothers may have far-reaching negative impact on children´s development and mental well-being, witch makes PPD to a concern for Child health care. Maternal-and child health nurses (MCH-nurses) usually have close and regular contact with the mothers during the first period after childbirth witch gives them a particularly important role in efforts to find the mothers at increased risk of PPD. Aim and methods: The aim of the study was to describe risk factors for PPD in new mothers. The study was conducted as an integrative litterature review. Results: The study resulted in five categories: 1) unmet expectations, 2) changing lifestyles, 3) demands, 4) lack of suppot, 5) psychosocial circumstances. Increased knowledge about the risk factors for PPD increases the chance that MCH-nurses take early symptoms of PPD seriously.

by Dominic Tak-Shing Lee. / "December 2000." / Thesis (M.D.)--Chinese University of Hong Kong, 2000. / Includes bibliographical references (p. 222-245). / Electronic reproduction. Hong Kong : Chinese University of Hong Kong, [2012] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Electronic reproduction. Ann Arbor, MI : ProQuest Information and Learning Company, [200-] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Mode of access: World Wide Web.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 2 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (Ph. D.)--State University of New York at Binghamton, Decker School of Nursing, 2006. / Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2004. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 106-114).

Bakgrund: Föräldraskapet förknippas med glädje, självförverkligande och hopp om framtiden. Ibland blir inte den första tiden med barnet vad den nyblivna modern tänkt sig, en del kvinnor känner sig nedstämda medan andra upplever att de inte är förberedda för allt vad föräldraskapet innebär. Kvinnan kan bli rädd för att inte behärska den nya rollen som mor. I Sverige drabbas varje år cirka 10000 kvinnor av depression de första månaderna efter barnets födelse. Symtomen är nedstämdhet, känsla av att vara värdelös, oro, trötthet, svårt att känna glädje för sitt barn och tankar på att skada barnet. Inom hälso- och sjukvården har barnmorskan en viktig roll att screena för postpartum depression, mot bakgrund av att av psykosociala eller psykologiska insatser kort efter förlossningen kan förebygga depression. Postpartum depression påverkar inte bara kvinnan utan även barnet och kvinnans partner. Syfte: Syftet var att belysa mödrars upplevelser av en postpartum depression. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt. Sexton kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades genom en beskrivande metasyntes som metod. Resultat: I resultatet identifierades fem teman omställning till föräldraskap, de upplevda symtomen, relationen till barnet, upplevelse av stöd, att komma tillbaka. Resultatet visade att tiden som nybliven mor innebar förändringar som kvinnorna inte kände sig förberedda på. Tiden efter barnets födelse präglades av oro inför att skada sitt barn, saknat självförtroende och känslor av att tappa bort sig själva. Kvinnorna upplevde avsaknad av stöd och rädsla inför att anförtro sig till sjukvården med konsekvensen att ses som en inkompetent mor och bli fråntagen sitt barn.