<p>Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag. Vidare kan specialpedagogik förstås i relation till ”vanlig” pedagogik/klassundervisning, men förhållandet mellan dessa två former av pedagogik kan problematiseras. Som teoretiskt avstamp använder vi bland annat tankar från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Foucaults diskursbegrepp. För att undersöka hur grundskollärare kan uppfatta specialpedagogik har vi genomfört fokusgruppssamtal, vilket är en forskningsteknik som handlar om att genom gruppinteraktion insamla data. I fokusgrupperna får deltagande informanter diskutera kring ett på förhand givet ämne; i vårt fall har det givna ämnet utgjorts av specialpedagogik. Inom ramen för denna undersökning har vi genomfört två fokusgruppssamtal. Resultatet från fokusgruppssamtalen har kategoriserats utifrån en analysmodell, bestående av tio olika kategorier vad gäller uppfattningar om specialpedagogik. Vårt resultat visar att specialpedagogik kan uppfattas på flera olika sätt. Många uppfattningar som informanterna gav uttryck för i samband med fokusgruppssamtalen kan dock härledas till ett individfokus i förhållande till specialpedagogik. Samtidigt gav informanterna uttryck för uppfattningar som lyfter fram miljöbetingelser inom specialpedagogiken. Dessa uppfattningar var dock betydligt färre än de som kan relateras till ett individfokus.</p>

Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag. Vidare kan specialpedagogik förstås i relation till ”vanlig” pedagogik/klassundervisning, men förhållandet mellan dessa två former av pedagogik kan problematiseras. Som teoretiskt avstamp använder vi bland annat tankar från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Foucaults diskursbegrepp. För att undersöka hur grundskollärare kan uppfatta specialpedagogik har vi genomfört fokusgruppssamtal, vilket är en forskningsteknik som handlar om att genom gruppinteraktion insamla data. I fokusgrupperna får deltagande informanter diskutera kring ett på förhand givet ämne; i vårt fall har det givna ämnet utgjorts av specialpedagogik. Inom ramen för denna undersökning har vi genomfört två fokusgruppssamtal. Resultatet från fokusgruppssamtalen har kategoriserats utifrån en analysmodell, bestående av tio olika kategorier vad gäller uppfattningar om specialpedagogik. Vårt resultat visar att specialpedagogik kan uppfattas på flera olika sätt. Många uppfattningar som informanterna gav uttryck för i samband med fokusgruppssamtalen kan dock härledas till ett individfokus i förhållande till specialpedagogik. Samtidigt gav informanterna uttryck för uppfattningar som lyfter fram miljöbetingelser inom specialpedagogiken. Dessa uppfattningar var dock betydligt färre än de som kan relateras till ett individfokus.