Vid en ekokardiografisk undersökning läggs fokus främst på klaffunktion, hjärtrumsstorlek och vänstersidans systoliska funktion. Vänstersidans diastoliska funktion har dock börjat få större betydelse, men upplevs ofta vara svårbedömd. Höger kammare har en komplex anatomi med ett trabekulerat myokardie och är otillgängligt placerad i bröstkorgen, vilket gör den svårare att bedöma än vänster kammare. 1995 publicerades ett index för bedömning av hjärtats kombinerade systoliska och diastoliska funktion, myocardial performance index (MPI). Syftet med studien var att undersöka om MPI kan vara en användbar och kompletterande metod vid bedömning av systolisk och diastolisk funktion i höger respektive vänster kammare. I den aktuella studien ingick 33 personer i åldrarna 21–80. MPI beräknades med pulsad vävnadsdoppler under en hjärtcykel. MPI jämfördes mot traditionella ekokardiografiska mätmetoder som speglar systolisk och diastolisk funktion för vänster respektive höger kammare. Normalfördelnings-, korrelations- och överrensstämmelseanalyser utfördes. För vänstersidig kammarfunktion sågs en signifikant korrelation mellan MPI och MAPSE. Ingen eller dålig överensstämmelse sågs mellan MPI och samtliga traditionella mätmetoder för systolisk funktion. För högersidig kammarfunktion sågs en starkt signifikant korrelation mellan MPI och FAC samt TAPSE. Mindre god överensstämmelse sågs mellan högersidans MPI och FAC samt TAPSE. För MPI och E/e’ sågs ingen signifikant korrelation hos vare sig vänster eller höger kammare och en sämre överensstämmelse än om klassificeringen hade gjorts rent slumpmässigt. Användbarheten av MPI för bedömning av vänster kammarfunktion anses, baserat på aktuell studie, vara låg. MPI kan vara användbart vid bedömning av höger kammares systoliska funktion, men inte avseende diastolisk funktion.

Bedömning av vänster förmaks storlek är viktigt vid diagnosticering samt sjukdomsprognos, men även vid riskbedömning av allvarliga kardiovaskulära sjukdomar. Den vanligaste metoden för bedömning av vänster förmaks storlek är ekokardiografi. Vänster förmak kan bedömas utifrån olika mätmetoder där volymmätning i apikal fyrkammarvyn och tvåkammarvyn är den vanligaste mätningen som ger mest verklighetstroget resultat. Storleken kan även mätas genom mätning av den anteroposteriora diametern i parasternal långaxelsnitt. Syftet med studien var att undersöka om storleken skiljer sig signifikant åt mellan metoderna samt att se om mätningen i långaxelsnittet underskattar storleken jämfört med volymmätningarna. I studien analyserades 30 patienters ekokardiografiska bilder med volymmätning samt mätning av den anteroposteriora diametern. Korrelationsanalysen visade på signifikant positiv korrelation med en determinationskoefficient på 0,667 (P <0,001). Bland-Altmandiagrammet visade att alla värden förutom ett håller sig inom ett 95% konfidensintervall. Vid jämförelse i storleksklassificering metoderna mellan, så påvisades 60% likhet. Mätning av den anteroposteriora diametern är svår för oerfarna att utföra korrekt då det förekommer mycket artefakter och volymmätningen är lättare att lära sig. Volymmätningarna har en större variation än dimensionsmåttet, vilket kan bero på att dimensionsmåttet begränsas av det thorakala rummet. Slutsatsen är att metoderna skiljer sig statistiskt signifikant åt och att dimensionsmåttet underskattar storleken på vänster förmak jämfört med volymmätningar. / Assessment of left atrial size is important in diagnosis and disease prognosis, but also in risk assessment of serious cardiovascular diseases. The most common method for assessing the size of the left atrium is echocardiography. The left atrium can be estimated from different measurement methods where the volume measurement in the apical four-chamber view and the two-chamber view is the most common measurement that gives the most realistic result. The size can also be measured by measuring the anteroposterior diameter in the parasternal long-axis view. The aim of the study was to investigate whether the size differs significantly between the methods and to see if the measurement in the long-axis view underestimates the size compared with the volume measurements. In the study, 30 patients’ echocardiographic images were analyzed with volume measurement as well as measurement of the anteroposterior diameter. The correlation analysis showed a significant positive correlation with a coefficient of determination of 0,667 (P <0,001). The Bland-Altman plot showed that all values in addition to one, remain within a 95% confidence interval. When comparing size classification between the methods, 60% similarity was shown. The anteroposterior diameter is difficult for the inexperienced to perform correctly as there are many artifacts and the volume measurement is easier to learn. The volume measurement has a greater variation than the anteroposterior diameter, which may be due to the diameter being limited by the thoracic cavity. The conclusion is that the methods are statistically significant different and that the anteroposterior diameter underestimate the size of the left atrium compared with the volume measurements.

Blodtrycksmätning är en viktig hälsokontroll hos vuxna. Tidigare har auskultatoriska blodtrycksmätningen varit den vanligaste metoden men på senare tid har den oscillometriska metoden ofta ersatt den auskultatoriska metoden. Blodtrycksmätning är viktigt för att upptäcka hypertoni. Blodtrycksmätningen sker i olika positioner i olika verksamheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur liggande, sittande och stående kroppsposition påverkar blodtrycket samt jämföra auskultatorisk och oscillometrisk mätmetod. En kvantitativ studie utfördes där 50 försökspersoner mellan 18–45 års ålder undersöktes. Vid jämförelse av kroppspositionerna med oscillometrisk metod visades en statistiskt signifikant skillnad mellan alla positioner med avseende på de diastoliska värdena. Däremot förekom det endast en signifikant skillnad vid jämförelse av liggande och stående position, med avseende på de systoliska värdena. Vid den auskultatoriska mätningen visades en statistisk signifikant skillnad mellan alla positioner förutom systoliskt tryck i sittande och stående positionen med ett p-värde= 0,808. En statistisk signifikant skillnad visades mellan den oscillometriska och auskultatoriska mätmetoden i de diastoliska värdena, p-värde= &lt;0.001. Det förekommer en statistisk signifikant skillnad mellan mätvärdena vid jämförelse av kroppspositionerna, blodtrycket ökades från liggande, sittande till stående position. Den oscillometriska mätmetoden visade ett högre medelvärde på blodtrycksmätvärdena än med den auskultatoriska metoden, förutom det diastoliska trycket i liggande position.

JÄMFÖRELSE AV DIASTOLISKA PARAMETRAR I LIGGANDE RESPEKTIVE SITTANDE STÄLLNINGZAHRAA ALSAFIAlsafi Z. Jämförelse av diastoliska parametrar i liggande respektive sittande ställning. Examensarbete i i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde Biomedicinsk laboratorievetenskap, 2010.Ändringar av kroppsställning medför ändringar i hjärtats diastoliska funktion. Studier har visat med hjälp av icke-invasiva metoder utförda med ekokardiografi, att de diastoliska parametrarna är större vid liggande i jämförelse med exempelvis stående ställning. Denna ändring uppkommer på grund av ändringar i bland annat preload och fyllnadstryck vid ändringar i kroppsställning. Syftet med denna studie var att mäta hjärtats diastoliska parametrar vid liggande samt sittande ställning för jämförelse. Pulsad dopplerteknik och vävnadsdoppler teknik användes för att registrera de diastoliska parametrarna hos 30 konsekutiva patienter på Kardiologiska kliniken SUS Malmö. Med pulsad dopplerteknik registrerades E- och A-vågshastigheter vid mitralisklaffarnas öppning. En E/A-kvot beräknades för samtliga patienter. Vävnadsdoppler användes för att registrera É-vågshastigheten septalt samt lateralt och ett É-medelvärde räknades utifrån dessa två mätningar. Med detta värde samt den tidigare mätta E-vågshastigheten beräknades en E/É-kvot för samtliga patienter. Med hjälp av t-test för parvisa observationer gjordes en jämförelse av E/A-kvoten mellan liggande och sittande kroppsställning. På samma sätt jämfördes E/É-kvoten mellan liggande och sittande. Resultaten från t-testet för både E/A och E/É-kvoten gav ett p-värde > 0,05. Detta resultat innebär att ingen signifikant skillnad i de diastoliska parametrarna vid liggande och sittande kunde påvisas statistiskt i denna studie. Nyckelord: Diastolisk dysfunktion, Diastolisk funktion, E/A-kvot, E/É-kvot, Fyllnadstryck, Kroppsställning, Preload, Pulsaddoppler teknik, Respiration, Vävnadsdoppler teknik. / COMPARISON OF DIASTOLIC PARAMETERS BETWEEN SUPINE POSTURE AND SITTING POSITIONZAHRAA ALSAFIAlsafi Z. Comparison of diastolic parameters between supine posture and sitting position. Degree Project, 15 Credit Points. Biomedical Laboratory Science, Malmö University: Health and Society, Department of Biomedical Laboratory Science, 2010.Changes in body position entails changes in cardiac diastolic function. Studies have shown that diastolic parameters are higher at supine posture in comparison with for example upright posture. The studies were made using non-invasive techniques performed by echocardiography. The change in the diastolic function arises because of variations in preload and filling pressures when changed body position. The purpose of this study was to measure the heart's diastolic parameters at supine posture and sitting position for a comparison. Pulsed doppler echocardiography and tissue doppler imaging were used to assess the diastolic parameters in 30 consecutive patients in the Cardiology clinic of Malmo, SUS. With pulsed doppler echocardiography the peak early mitral inflow velocity (E) and peak late filling velocity (A) were measured at the opening of mitral valve. An E/A ratio was calculated for all patients. On the contrary tissue doppler imaging was used to measure peak rate of early mitral annular velocity (E'). This value was measured at the septal and the lateral wall of the heart, and later an E'-average was calculated from these two measurements. With this value and the previously measured E-wave velocity, an E/É-ratio was calculated for all patients.Using t-test paired sample test a comparison between E/A ratio in supine posture and sitting position was made. A comparison was made in a similar way with the E/E'-ratio. Results from t-test for both E/A and E/E'-ratio gave a p-value >0.05. This result means that this study can not show a significant difference in the diastolic parameters at supine posture and sitting position.Key words: Body position, Diastolic dysfunction, Diastolic function, E/A ratio, E/É ratio, Filling pressure, Preload, Pulsed Doppler imaging, Respiration, Tissue Doppler imaging.

Heart failure with preserved ejection fraction has its main pathophysiology in the diastolic dysfunction which is characterized by increased filling pressures. This can be discovered during a routinely performed echocardiographic examination. In 2016 the American Society of Echocardiography published a recommendation to simplify the assessment of diastolic dysfunction. Whether or not these recommendations have simplified the gradings is questionable. Left atrial strain has been shown to decrease in the absent of diastolic dysfunction and 3D echocardiographic volume measurements of the left atrium has been showing more accurate volumes of the heart compared to 2D-measurements. A quantitative study was therefore made to compare the results from the recommended algorithm with the two methods - left atrial strain and 3D-measurements of the left atrium volume. A total of 138 women and men were included with the data collected both prospective and retrospective. The aim with this quantitative study was to examine if LA-strain and 3D volume measurements of the left atrium can be useful parameters to use in detecting diastolic dysfunction in future recommendations. The result showed significant differences (p&lt;0.05) in LA-strain between normal diastolic function and grade 2 and -3. Also, between grade 1 and grade 2- and 3. Between undetermined diastolic function there was a statistical difference with grade 2- and 3. LA-strain showed a significant negative correlation between E/é and 2D. LA-strain and 3D-measurements of the left atrium can be useful tools in the next recommendations of grading diastolic dysfunction.