<p>I dagens samhälle ökar antalet människor med ett stillasittande arbete. Då vår kropp är gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvär. För att förhindra detta är det ergonomiska förhållningssättet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och människa ska fungera i relation till varandra, både vad gäller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter får via dagens utbildning, en kunskap om ergonomi utifrån ett patientperspektiv. Dagligen arbetar de med prevention mot skador och besvär. Denna kunskap borde även kunna tillämpas i det egna arbetet. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuternas kunskap om ergonomiskt förhållningssätt, och möjligheter att tillämpa ergonomiska arbetsställningar, i förhållande till skrivbords – och datorarbete. Vi ville även undersöka om de upplevt besvär samt längden på den stillasittande tiden under en arbetsdag. Vi valde att avgränsa studien till att gälla den fysiska arbetsmiljön. Som datainsamlingsmetod användes en modifierad enkät som innefattade områdena fysisk arbetsmiljö, typ av besvär, strategier, genomsnittlig tid vid skrivbordet, kunskap, vikten av ergonomi samt möjligheten till tillämpning. Enkäten bestod av 20 frågor, 17 med fasta svarsalternativ och 3 var öppna frågor. Enkäten skickades ut till alla 44 arbetsterapeuter och svarsfrekvensen på de besvarade enkäterna var 89 %. Resultatet visar att alla respondenter ansåg att ett ergonomiskt förhållningssätt var en viktig del i relation till arbete vid skrivbords – och datorarbete. Den tid som spenderades vid skrivbordet var som mest 3-4 timmar/dag och ett fåtal hade upplevt fysiska besvär det senaste halvåret. Den vanligaste strategin som uppgavs för att motverka trötthet, stelhet eller värk, var olika rörelser och förflyttningar på stolen samt mellan rum. Slutsatsen var att arbetsterapeuterna hade en hög kunskap om ergonomi som de till största del kunde tillämpa i sitt dagliga arbete vid skrivbordet. Andelen respondenter med besvär och även tiden de spenderade vid skrivbord och dator var lägre än beräknat.</p>

I dagens samhälle ökar antalet människor med ett stillasittande arbete. Då vår kropp är gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvär. För att förhindra detta är det ergonomiska förhållningssättet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och människa ska fungera i relation till varandra, både vad gäller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter får via dagens utbildning, en kunskap om ergonomi utifrån ett patientperspektiv. Dagligen arbetar de med prevention mot skador och besvär. Denna kunskap borde även kunna tillämpas i det egna arbetet. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuternas kunskap om ergonomiskt förhållningssätt, och möjligheter att tillämpa ergonomiska arbetsställningar, i förhållande till skrivbords – och datorarbete. Vi ville även undersöka om de upplevt besvär samt längden på den stillasittande tiden under en arbetsdag. Vi valde att avgränsa studien till att gälla den fysiska arbetsmiljön. Som datainsamlingsmetod användes en modifierad enkät som innefattade områdena fysisk arbetsmiljö, typ av besvär, strategier, genomsnittlig tid vid skrivbordet, kunskap, vikten av ergonomi samt möjligheten till tillämpning. Enkäten bestod av 20 frågor, 17 med fasta svarsalternativ och 3 var öppna frågor. Enkäten skickades ut till alla 44 arbetsterapeuter och svarsfrekvensen på de besvarade enkäterna var 89 %. Resultatet visar att alla respondenter ansåg att ett ergonomiskt förhållningssätt var en viktig del i relation till arbete vid skrivbords – och datorarbete. Den tid som spenderades vid skrivbordet var som mest 3-4 timmar/dag och ett fåtal hade upplevt fysiska besvär det senaste halvåret. Den vanligaste strategin som uppgavs för att motverka trötthet, stelhet eller värk, var olika rörelser och förflyttningar på stolen samt mellan rum. Slutsatsen var att arbetsterapeuterna hade en hög kunskap om ergonomi som de till största del kunde tillämpa i sitt dagliga arbete vid skrivbordet. Andelen respondenter med besvär och även tiden de spenderade vid skrivbord och dator var lägre än beräknat.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Blodtrycksmätning är en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och hon/han ska genom den kunna identifiera patientens hälsostatus. Det finns brister hos sjukvårdspersonal runt om i världen om hur korrekt blodtryckemätning ska genomföras. <strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur 3 olika faktorer påverkar blodtrycksresultatet vid manuell blodtrycksmätning med fokus på korsade ben, mätning över/utan tröjärm samt armposition. <strong>Metod:</strong> För att finna vetenskapliga artiklar användes databaserna Pubmed, CINAHL och Cochrane. Efter granskning och kvalitetsbedömning återstod det 15 kvantitativa artiklar som användes i denna studie. <strong>Resultat:</strong> Det  visade sig tydligt att hur patientens arm- och benposition var vid blodtrycksmätningen påverkade  blodtrycksresultatet signifikant. Däremot påverkade inte mätning över tröjärm blodtrycksvärdena nämnvärt. <strong>Diskussion:</strong> Hjärtläge är inte definerat i svenska rekomendationer. Det behövs tydligare definitioner/rekomendationer i Sverige för att undvika feldiagnostisering. Då mätning över tröjärm inte påverkade mätreslutatet underlättar det för patienter som har svårigheter att ta av sig på överkroppen. <strong>Slutsats:</strong> Det viktigt att alla som kontrollerar blodtrycket har kunskaper om vilka fel som kan påverka mätresultaten.</p>

Bakgrund: Blodtrycksmätning är en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och hon/han ska genom den kunna identifiera patientens hälsostatus. Det finns brister hos sjukvårdspersonal runt om i världen om hur korrekt blodtryckemätning ska genomföras. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur 3 olika faktorer påverkar blodtrycksresultatet vid manuell blodtrycksmätning med fokus på korsade ben, mätning över/utan tröjärm samt armposition. Metod: För att finna vetenskapliga artiklar användes databaserna Pubmed, CINAHL och Cochrane. Efter granskning och kvalitetsbedömning återstod det 15 kvantitativa artiklar som användes i denna studie. Resultat: Det  visade sig tydligt att hur patientens arm- och benposition var vid blodtrycksmätningen påverkade  blodtrycksresultatet signifikant. Däremot påverkade inte mätning över tröjärm blodtrycksvärdena nämnvärt. Diskussion: Hjärtläge är inte definerat i svenska rekomendationer. Det behövs tydligare definitioner/rekomendationer i Sverige för att undvika feldiagnostisering. Då mätning över tröjärm inte påverkade mätreslutatet underlättar det för patienter som har svårigheter att ta av sig på överkroppen. Slutsats: Det viktigt att alla som kontrollerar blodtrycket har kunskaper om vilka fel som kan påverka mätresultaten.

JÄMFÖRELSE AV DIASTOLISKA PARAMETRAR I LIGGANDE RESPEKTIVE SITTANDE STÄLLNINGZAHRAA ALSAFIAlsafi Z. Jämförelse av diastoliska parametrar i liggande respektive sittande ställning. Examensarbete i i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde Biomedicinsk laboratorievetenskap, 2010.Ändringar av kroppsställning medför ändringar i hjärtats diastoliska funktion. Studier har visat med hjälp av icke-invasiva metoder utförda med ekokardiografi, att de diastoliska parametrarna är större vid liggande i jämförelse med exempelvis stående ställning. Denna ändring uppkommer på grund av ändringar i bland annat preload och fyllnadstryck vid ändringar i kroppsställning. Syftet med denna studie var att mäta hjärtats diastoliska parametrar vid liggande samt sittande ställning för jämförelse. Pulsad dopplerteknik och vävnadsdoppler teknik användes för att registrera de diastoliska parametrarna hos 30 konsekutiva patienter på Kardiologiska kliniken SUS Malmö. Med pulsad dopplerteknik registrerades E- och A-vågshastigheter vid mitralisklaffarnas öppning. En E/A-kvot beräknades för samtliga patienter. Vävnadsdoppler användes för att registrera É-vågshastigheten septalt samt lateralt och ett É-medelvärde räknades utifrån dessa två mätningar. Med detta värde samt den tidigare mätta E-vågshastigheten beräknades en E/É-kvot för samtliga patienter. Med hjälp av t-test för parvisa observationer gjordes en jämförelse av E/A-kvoten mellan liggande och sittande kroppsställning. På samma sätt jämfördes E/É-kvoten mellan liggande och sittande. Resultaten från t-testet för både E/A och E/É-kvoten gav ett p-värde > 0,05. Detta resultat innebär att ingen signifikant skillnad i de diastoliska parametrarna vid liggande och sittande kunde påvisas statistiskt i denna studie. Nyckelord: Diastolisk dysfunktion, Diastolisk funktion, E/A-kvot, E/É-kvot, Fyllnadstryck, Kroppsställning, Preload, Pulsaddoppler teknik, Respiration, Vävnadsdoppler teknik. / COMPARISON OF DIASTOLIC PARAMETERS BETWEEN SUPINE POSTURE AND SITTING POSITIONZAHRAA ALSAFIAlsafi Z. Comparison of diastolic parameters between supine posture and sitting position. Degree Project, 15 Credit Points. Biomedical Laboratory Science, Malmö University: Health and Society, Department of Biomedical Laboratory Science, 2010.Changes in body position entails changes in cardiac diastolic function. Studies have shown that diastolic parameters are higher at supine posture in comparison with for example upright posture. The studies were made using non-invasive techniques performed by echocardiography. The change in the diastolic function arises because of variations in preload and filling pressures when changed body position. The purpose of this study was to measure the heart's diastolic parameters at supine posture and sitting position for a comparison. Pulsed doppler echocardiography and tissue doppler imaging were used to assess the diastolic parameters in 30 consecutive patients in the Cardiology clinic of Malmo, SUS. With pulsed doppler echocardiography the peak early mitral inflow velocity (E) and peak late filling velocity (A) were measured at the opening of mitral valve. An E/A ratio was calculated for all patients. On the contrary tissue doppler imaging was used to measure peak rate of early mitral annular velocity (E'). This value was measured at the septal and the lateral wall of the heart, and later an E'-average was calculated from these two measurements. With this value and the previously measured E-wave velocity, an E/É-ratio was calculated for all patients.Using t-test paired sample test a comparison between E/A ratio in supine posture and sitting position was made. A comparison was made in a similar way with the E/E'-ratio. Results from t-test for both E/A and E/E'-ratio gave a p-value >0.05. This result means that this study can not show a significant difference in the diastolic parameters at supine posture and sitting position.Key words: Body position, Diastolic dysfunction, Diastolic function, E/A ratio, E/É ratio, Filling pressure, Preload, Pulsed Doppler imaging, Respiration, Tissue Doppler imaging.