Europarådet är en extern aktör som utöver inflytande för att integrera Europas utbildningssystem. Den mellanstatliga organisationen har givit ut ett utbildningsmaterial för att påverka undervisningen om kontroversiella frågor. Materialet kan i samhällskunskapen ses som en ramfaktor som utövar diskursivt inflytande på undervisningen om kontroversiella frågor. Jag har visat att materialet uttrycker en instrumentell demokratisyn där elever ses som individer som ska socialiseras till rationella subjekt. Materialet betonar konsensus och strategier för att utveckla kommunikativa förmågor, vilket får mening i en deliberativ didaktisk diskurs. Konflikt förstås som didaktisk situation endast i den mån elever kan utveckla strategier för att komma överens. Den kulturella heterogeniteten som kommer av globaliseringen skrivs fram som ett problem, snarare än en tillgång för undervisningen. Känslor och polarisering ses som hinder, vilka materialet erbjuder strategier för att möta. Medborgarbildningens subjektifierande dimension marginaliseras i materialet. Med Sveriges insteg i Eu har politiska och sociala processer kommit att omförhandlas. Jag har här försökt undersöka hur den svenska skolans demokratiuppdrag påverkas av internationellt inflytande. Då jag inte ser några tecken på en minskad globalisering finns ett behov av ökad forskning om hur externa aktörer påverkar undervisningen i samhällskunskap.

No description available.

Den här interventionsstudien undersöker möjligheter att med en förändrad matematikläxa ge fler barn möjlighet till lärande i hemmets kontext. En tradtitionell läxa byts ut till en informell matematikläxa som bygger på föräldraengagemang. Läxor är ett sätt att samarbeta mellan skola och hem. Skolverket utkom 2021 med en skrift om just läxor och hur skolor kan utveckla sitt sätt att arbeta med dem för att de ska bli effektiva. Läxan i den här studien ändrades till att bli en läxpärm som barnen får hem en gång i månaden med olika spel och aktiviteter kopplat till viktiga delar i grundläggande matematik. För att få svar på frågeställningarna i studien har fokusgrupper med föräldrar och lärarna i arbetslaget genomförts. Dessutom har skriftliga föräldrakommentarer samlats in i läxpärmen. Resultatet visar att när man som förälder får veta hur och varför man ska engagera sig i sitt barns utildning och läxor finns möjlighet att fler föräldrar gör det. Resultatet visar också att när allt material är inkluderat bidrar det till en ökad likvärdighet och i aktiviteterna öppnas möjligheter till lärande genom samspel upp. Slutligen har studien vissa svagheter som redovisas samt inspiration för fortsatt arbete.

The purpose of this overview of knowledge is to analyze what role reading for pleasure might have in a classroom for adolescents. In order to better understand this, I have gathered 10 different sources that in different ways presents research done on pleasure reading in secondary education. Due to a discovered lack of systematic research in pleasure reading from Swedish studies/institutions, these 10 sources are based on international education research. When analyzing the material, three different themes were found. The first one I named “reading for pleasure as a tool”; this theme includes data that involves what pleasure reading can contribute to alongside other skills, such as literacy, empathy etc. The second theme I named “pleasure reading as a goal”, which includes data that examine pleasure reading as a goal. The term “lifelong readers” and the ambition to introduce students to reading for pleasure are examples of subjects this theme touches on. The last theme that I found I named “the opportunities and difficulties with reading for pleasure” which include different methods and factors that in some way affect students reading for pleasure. This overview of knowledge shows that pleasure reading can function in multiple roles in education, both as a goal and as a tool to reach other skills. Different approaches to pleasure reading and their chances of success may vary between student groups. Designating time and planning focusing on incorporating reading for pleasure seems required from the teacher. Autonomous book choices and designated time for Silent Reading are two factors that does seem critical in making engaged readers.

No description available.

No description available.

Det finns många studier som har utforskat elevers attityder till matematikundervisning eller elevers attityder till vem som är en bra matematiklärare, men relationen mellan elevers attityder till matematikundervisning och elevers självuppfattningar till sin egen matematikkunskap är mindre beforskad. Variabler som definierar en bra matematiklärare hos elever som har en negativ självuppfattning om sin matematikkunskap kan urskiljas från variabler som definierar en bra matematiklärare hos elever som har en positiv självuppfattning om sin matematikkunskap. självuppfattning i matematik är en av de faktorer som har fått en central plats i diskussioner om affektiva faktorer som påverkar matematiklärande och matematikprestationer. Det har visat att elever som har en positiv självuppfattning i matematik presterar bättre i matematik än elever som har en negativ självuppfattning. Elevernas självuppfattning till sin egen matematikkunskap är utan tvekan särskilt betydelsefulla om vi vill skapa matematiklektioner som intresserar och främjar lärande hos alla grupper av elever. Denna studie syftar till att undersöka högstadieelevers attityder till matematikundervisning och elevers självuppfattningar om sin egen matematikkunskap samt undersöka hur dessa variabler relaterar till varandra. För att undersöka dessa frågor samlades data från 127 elever i årskurs 8 och 9 från olika skolor i ett storstadsområde i Sverige. En kvantitativ enkätundersökning används vid datainsamlingen och en deskriptiv statistisk används vid dataanalysen. Studien har visat att det som är viktigt för elever i åk 8 och 9, att läraren gör på en matematiklektion, är att läraren lyssnar på vad elever säger, är tålmodig och respekterar elever, kunna svara tydlig på elevers frågor, ger elever feedback och tror på dem och deras förmågor. Studien har visat att det finns ett samband mellan matematisk självuppfattning och elevers attityder till matematikundervisning. Det som är mest viktigt för elever med en positiv självuppfattning i matematik är att läraren ger de feedback och lyssnar på vad de säger medan det som är mest viktigt för elever med en negativ självuppfattning är att läraren uppmuntrar och ser dem.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur andraspråkselever utvecklar kunskap i kemi utifrån elevers eget perspektiv. Vidare ställs intervjuerna mot olika modeller och strategier beskrivna i texten för att se ifall det finns någon röd tråd i elevernas upplevelser av inlärning och relation till läraren. Studien genomfördes med intervjuer av en grupp elever på gymnasiet som läser svenska som andraspråk på Naturvetenskapsprogrammet och det var både flickor och pojkar som deltog. Tanken bakom denna studie är att undersöka problematiken som kan uppstå för andraspråkselever och kemiinnehållet med hänsyn till begrepp och språkliga svårigheter, sett ur ett elevperspektiv. Det studien visar är att eleverna trots språksvårigheter klarar av inlärningen med hjälp av olika strategier. De olika styrkor som eleverna har kan även styrkas med hjälp av de olika modeller som presenteras i studien. Dessutom pekar studien på att relationen till läraren är högst väsentlig för att eleven ska ta till sig ämnesstoffet och komma framåt i inlärningen vilket även styrks i texten. Men det räcker inte endast med att ha en bra relation till läraren, läraren måste också besitta en sådan kunskap som gör att eleven utvecklar sin kunskap. Vilket i dessa fall gjorde att det byggdes upp en ömsesidig respekt mellan lärare och elev vilket visade sig vara en bra grund för ett bra samarbete / The purpose with this study is to contribute with knowledge regarding bilingual students and how they develop knowledge in chemistry out from there perspective. The study was made by interviewing a group of students that read the natural science program in the gymnasium in Sweden. The thing in common with the students that participated in this study was that they read swedish as a secondlangue wich isa course for students that want to learn more swedish. The interviews that were made included both girls and boys and the thought of the study was to investigate the problems that can arise for bilingual students and the content of the chemistry lessons. This regarding to the context of the subject versus language difficulties seen from a student perspective. Further on the interviews is compared to studies performed on the subject to investigate if my study and different models described in the studu y had things in common. The study shows that the student regardless to their language difficulties manage the studies with help of different strategies. The different strengths that the students have kan even strengthened by different models that is presented in the study. An other thing that is presented in the study is the importance of a good relation between the student and the teacher to help the student to advance forwards in their own studies, wich can be strengthened in the text. But it is not enough to only have a good relationship with the teacher. The teacher must posses such knowledge that makes the student develop his/her own knowledge. In this case there were also a mutual respect that was built between teacher and student which seemed to be a good base for a cooperation between the two. / Subject teaching, second language students

No description available.

No description available.