Made available in DSpace on 2014-06-11T19:32:25Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2003-10-20Bitstream added on 2014-06-13T18:43:48Z : No. of bitstreams: 1 neves_fm_dr_assis.pdf: 1081012 bytes, checksum: 373293a3c82cdff397191da5c1d67761 (MD5) / Durante o período de construção do Estado Nacional e de descolonização, as elites dirigentes investiram conscientemente contra as manifestações sociais das classes subalternas, entendidas como desordens sociais. Sob a influência do pensamento liberal e iluminista, atribuíam à instrução dessas classes a função de preservar e garantir o funcionamento do Estado Monárquico, a unidade e a integridade nacional, mais a manutenção da estrutura social regida pela economia escravista. A instrumentalização desse projeto civilizatório se fez por meio da oficialização do Método Pedagógico Lancasteriano, em 1827. Tal contexto amparou a construção da problemática da investigação desta tese, a qual gira em torno das questões: quais as características e quais os pressupostos que o Método revelava, para despertar o interesse das elites ilustradas? O que explicava os interesses que aproximavam as elites do Método? As hipóteses formuladas foram: o Método apresentava um ideal pedagógico altamente disciplinador; os objetivos, a dinâmica e o processo de avaliação pedagógica investiam na construção de um homem militarmente disciplinado e socialmente obediente. A partir dessas formulações estabeleceu-se como objetivo geral investigar a implantação e a anexação do Método Lancasteriano como um projeto das elites que constituíram o Estado Nacional, para atuar no complexo quadro da disciplinarização das classes subalternas e da formação da nação, priorizando a Província de São Paulo. As principais fontes consultadas foram o livro de Joseph Lancaster, Improvements in Education (1805), e os Relatórios manuscritos dos professores da Província de São Paulo (1850 - 1889). Os referenciais teóricos foram construídos tendo por suporte historiadores nacionais que analisam e investigam as classes subalternas brasileiras do... / During the reconstruction period, of the National State for decolonization, the leading elite consciously invested against the social manifestations of the subordinate classes, known as social disorder. Under the influence of the enlightened liberal thinkers, education for the subordinate classes was seen as a way to preserve and guarantee the functioning of the Monarchic State, the national unity and integrity, and, as a way of maintaining the structure ruled by the slave society. This project of civilization was put into practice by officially implementing the Lancaster Method in 1827. This context protected the construction of research problems that revolve around such questions as: what are the characteristics and the suppositions that this method revealed in order to awaken the interest of the elite? And, how can the interests that identified and brought the elite closer to the method be explained? The hypothesis brought up were: the method brought a highly disciplinary pedagogical ideal; the objectives, dynamics and the process of evaluation, invested in the education or construction of a militarized disciplined and socially obedient individual. It was established, from that methodological construction, the objective of studying the implementation and annexation of the Lancaster Method as an elite project, responsible for the construction of the National State to act upon the complex picture of disciplining the subordinate classes and the education of a nation. This discipline took place in the province of Sao Paulo. The main sources consulted were: Joseph Lancaster's book Improvements in Education (1805) and the manuscripts written by the teachers of the Sao Paulo province (1850-1889). The theoretical references were put together with the help of national historians who analyze and research the Brazilian subordinate classes... (Complete abstract, click electronic access below)

Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur förskollärare arbetar kring samverkan med nyanlända vårdnadshavare i svensk förskola. Studiens frågeställningar berör arbetssätt för att skapa goda relationer med nyanlända vårdnadshavare och utmaningar som förskollärare möter kring samverkan med nyanlända vårdnadshavare. Studiens teoretiska utgångspunkt berör det sociokulturella perspektivet där sociala samspel är en bidragande faktor för att lärande och utveckling ska ske. En kvalitativ forskningsmetod användes där insamling av empiri utgick ifrån tre fokusgrupper. Studiens resultat visar att i arbetet med att skapa goda relationer med nyanlända vårdnadshavare är det av vikt att vara en närvarande, engagerad och tydlig förskollärare, då det i vissa fall kan vara deras första möte med svensk kultur. Vidare framgår det att förskollärare använder sig av olika medierande redskap exempelvis internetbaserade hjälpmedel till översättning. Föräldraaktivintroduktion och förlängd inskolning beskrivs som arbetssätt för att möjliggöra nyanlända vårdnadshavares inflytande och delaktighet och därmed insyn i verksamheten. Språk- och kultur barriärer samt otillräcklig bakgrundinformation om nyanlända vårdnadshavare är två utmaningar som framkommer i resultatet av studien.

Syftet med denna produktionsuppsats har varit att undersöka vilka termer slöjdlärare använder om eleverna för att beskriva deras praktiska och teoretiska färdigheter när de slöjdar i skolan, samt undersöka hur slöjdlärarna beskriver föreningen av teoretiska och praktiska färdigheter och kunskaper hos eleverna när de slöjdar. Resultatet pekar på att slöjdlärarna beskriver elevernas färdigheter till övervägande del med teoretiska termer kontra praktiska termer. En bakomliggande faktor till detta skulle kunna vara att svensk skolslöjd sedan 2011 har, i läroplanen från detta år, fått ett ökat fokus på processen och inte som tidigare, på produkten (Skolverket 2011: reviderad 2016).

This study examines whether and how group work affects students` knowledge gathering in mathematics. The focus of the study is based on unprepared group work and how pupils collaborate in work groups. Two tests of students in grade five in Swedish public schools and supplementary observations of their work in groups were carried out. The results of the study show that with respect of the test result, there is no general correlation between those working in groups and those who worked individually. Observations show how students organize themselves in group work without guidance from teachers and how this gave expression in their knowledge development. The study was conducted in four classes during the autumn semester of 2017.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att öka medvetenheten om missuppfattningar elever i åk 9 har om antibiotikaresistens. I studien identifierades i huvudsak två olika missuppfattningar bland eleverna; missuppfattningar om vad begreppet resistens innebär och missuppfattningar om vad antibiotika kan användas till. Dessa missuppfattningar pekades också ut av lärarna som vanligt förekommande bland elever. Utöver det pekade lärarna också ut att missuppfattningar kring den evolutionära processen bakom antibiotikaresistens var vanliga. Resultatet från studien visar också att eleverna verkar har en god kännedom som samhällskonsekvenserna av antibiotikaresistens, vilket speglar det lärarna säger att de brukar lägga fokus på i sin undervisning. Studien kan vara en hjälp till lärare och elever genom att synliggöra vanliga missuppfattningar bland elever. Genom att vara medveten om vanliga missuppfattningar kan lärarna lättare styra sin undervisning till att fokusera på de svåra begrepp och koncept där missuppfattningar är vanliga bland elever.

denna licentiatuppsats presenteras en kvalitativ studie om handledning för yrkeslärande och yrkesutbildning på arbetsplatsen. Syftet med studien har varit att identifiera hur handledare för elever från gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram beskriver att de handleder och agerar för att eleverna ska komma in i förskolans praktikgemenskap. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med handledare på förskolan. Studien visar att handledning kan gå till på olika sätt och att de sätt handledaren väljer att agera på får konsekvenser för både praktikgemenskapen och eleven. Studien kan även ses bidra till att föra arbetsplatsen och gymnasieskolan närmare varandra genom att uppmärksamma de handledare som är satta att genomföra den mest yrkesnära delen av utbildningen – elevernas arbetsplatsförlagda tid – och bidra till en ökad förståelse för handledningens möjligheter och konsekvenser för alla gymnasieskolans yrkesutbildningar.

No description available.