AbstractThe purpose of this paper is to find out why children’s literature could be used in an ESLclassroom. We know that children’s literature should be included in an ESL-classroom,according to the national curriculum for English in Sweden, but experience tells me thatactual usage of children’s literature in the teaching of the English language for students inthe early school years is limited. To find out why children’s literature could be used to teachI have taken part of current studies about and around the subject. The studies were foundusing either ERC or ERICs search engines. Furthermore, the studies used in this paper arecompared to one another to see possible similar outcomes. The studies show that ESLstudents show a variety of development in skills such as reading, writing, comprehension byworking with children’s literature. The results also show a potential increase in motivation tolearn the language.Key terms: Children’s literature, ESL, English learning, Vocabulary

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk arbetar formativt i undervisningen med digitala verktyg och om arbetet kan främja andraspråkselevernas litteracitetsutveckling. För att besvara undersökningens frågeställningar användes en kvalitativ intervjumetod med fyra svenska som andraspråkslärare där de besvarade frågor om hur de arbetar formativt med digitala verktyg i undervisningen och hur de upplevde att arbetssättet påverkade elevernas litteracitetsutveckling. Resultatet visade att lärarna dels arbetade på någorlunda på liknande vis, dels att de upplevde arbetssättet gav en främjande effekt på elevernas litteracitetsutveckling jämfört med när lärarna arbetade analogt. Det som avvek från hur en rekommenderas arbeta formativt var att lärarna inte använde eleverna som läranderesurser där anledningen till detta var på grund av elevernas varierade språkkunskaper.

Syftet med studien .r att bidra med kunskap om hur f.rskoll.rare upplever motorisk utveckling i utomhusundervisning, hur f.rskoll.rarna ser p. f.ruts.ttningarna, hur f.rskoll.rarna fr.mjar undervisning och hur inl.rning kan kopplas ihop med motorisk utveckling utifr.n ett sociokulturellt perspektiv. Studien bygger p. fyra stycken kvalitativa-semistrukturerade intervjuer med f.rskoll.rare. Studiens resultat visar p. fler likheter .n skillnader mellan f.rskoll.rare. Resultat visar .terkommande p. att aktiva och st.ttande f.rskoll.rare .r det centrala f.r att motorisk utveckling ska ske. Studiens resultat visar p. att f.ruts.ttningar framf.rallt .r n.got f.rskoll.rarna skapar och inte bara finns d.r. Detta sker genom varierande milj.er barnen m.ter d.r motorisk tr.ning .r ett tillg.ngligt material. Genom att f.rskoll.rarna .r aktiva och st.ttande i den motoriska tr.ningen kan de skapa ett l.rande hos barnet. Utifr.n studiens resultat kan vi se att f.rskoll.rarna kopplar inl.rning till motorisk tr.ning genom att f.rskoll.rarna .r aktiva och n.rvarande deltagare i leken.

This case study examines the potential differences in the performance level of oral presentations between a student’s L1 and L2 and how teachers can best help to improve students’ ability to perform in the two languages. The aim of this essay is to provide teachers with a mapped diagnostic of differences in the support that students require in the stages of working with oral presentations. The collected data are based on a questionnaire distributed to 32 students and qualitative semi-structured interviews with four volunteering students from the researched classes. The results indicate that students generally perceive a higher difficulty level of preparing and performing an oral presentation in their L2 as compared to their L1 for all stages of the work process. The interviewed teacher did not acknowledge this discrepancy between languages, nor did she recognise the students’ varying experiences regarding difficulty between the different stages. Both students and the teacher recognise the initial step of the work process as demanding of teacher guidance, however, the divergence is present concerning the other stages. All things considered, it was concluded that teacher and student perceptions of the perceived difficulty and support needs differ and therefore adequate teaching cannot be applied under these conditions.

No description available.

Med hjälp av Christina Clark och Kate Rumbold, Linda B. Gambrell och Joanna Giota, diskuteras skillnaden mellan elevers fritidsläsning och skolläsning, med fokus på läsintresse, läsattityd och läsmotivation hos en grupp elever med svenska som andraspråk på högstadiet. Den kvalitatitva undersökningen utgörs av semistrukturerade intervjuer med elever på högstadiet. Studien visar att fritidsläsning och skolläsning kan lära av varandra. I ett didaktiskt perspektiv behöver läraren närma sig fritidsläsningen genom till exempel valet av litteratur som intresserar och känslomässigt påverkar eleverna, en mångfacetterad syn på litteraturläsning och framför allt mer tid att läsa.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare uppfattar och beskriver begreppet undervisning i förskolan. Vidare undersöktes betydelsen av lek i den dagliga verksamheten i förskolan. Undersökningen avsåg att bidra med mer kunskap kring förskollärarnas perspektiv på hur undervisning som innefattar lek kan utformas i praktiken. Studiens teoretiska ram har inspirerats av Vygotskijs sociokulturella teori. Genom semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga förskollärare på sex olika förskolor från Östra Göteborg har vi fått fram vårt datamaterial. Förskollärarna valdes ut med hjälp av ett icke-sannolikhetsurval, i form av snöbollsurval. Vi har sedan använt oss av en tematisk analys och därigenom fått fram tre teman som utgör vårt resultat. Resultatet visar bland annat hur undervisning uppfattas och beskrivs i förskolan och att leken är utgångspunkt för undervisning genom olika tillvägagångssätt. Utifrån förskollärarnas beskrivningar dras slutsatsen att intressen och motivation för lärande hos barnen skapas genom användning av leken som verktyg, som i sin tur bidrar till uppfattningen om att de har roligt på förskolan.

No description available.