Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna resonerade om fysisk aktivitet i fritidshemmet samt hur strukturerade aktiviteter kan se ut. De teoretiska utgångspunkterna utgick från det sociokulturella perspektivet som ger en god förståelse av fritidspedagogernas resonemang. Det förklarar hur människor påverkas av mötet med andra och betonar materiella faktorer i omgivningen. I ett sociokulturellt perspektiv betonas även släktskapet mellan tänkande och kommunikation samt människans sociala och kulturella miljö. Det är genom att lyssna på hur andra resonerar om och hur de framställer omvärlden som hen uppfattar vad som är betydelsefullt och intressant. Fyra pedagoger intervjuades för att ge en bild av fritidspedagogernas synvinkel inom strukturerade aktiviteter samt fysiska aktiviteter. Det insamlade materialet bearbetades genom tematisk analys för att urskilja betydelsefulla teman. Resultatet visar att fritidspedagoger är viktiga för barnen på fritidshemmet genom att finnas där och visa dem in i fysiska aktiviteter samt strukturera aktiviteter till dem. Det visar även att fokus ligger på de strukturerade aktiviteterna. Utgången blir att strukturerade aktiviteter är när barnen själva får komma med förslag till aktiviteter men att pedagogerna styr till slut. Det finns stor möjlighet att främja barns fysiska välmående och utveckling genom de strukturerade aktiviteterna som erbjuds på fritidshemmet. Många av de strukturerade aktiviteterna förläggs utomhus för att grovmotoriken då tränas och barnen blir mer fysiskt aktiva. Idag har majoriteten av alla barn en plats på fritidshemmet, det blir då viktigt att pedagogerna kan erbjuda aktiviteter som bidrar till barns fysiska välmående.   Sökord/Nyckelord: barn, fritidshem, fritidspedagog, fysisk aktivitet, strukturerade aktiviteter.

När två människor möts så kan en konflikt uppstå då varje person har en egen vilja, egna värderingar och egna åsikter. Detta sker även inom förskolan och det är då viktigt att som förskollärare ha kunskap att kunna hantera de konflikter som uppstår belyser Hakwoort (2015). Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av olika konflikthanteringsmetoder och se om vissa metoder är mer frekvent förekommande än andra i blivande förskollärares examensarbeten. För att göra en kartläggning av detta har vi valt att studera vilka konflikthanteringsmetoder som blivande förskollärare i Sverige väljer att ta upp i deras examensarbeten samt undersöka vilka metoder som förekommer mest respektive minst i dessa arbeten. De blivande förskollärarnas val kategoriseras i förhållande till kända och mindre kända metoder utifrån etablerad forskning och visas i diagram och tabeller för att göra det överskådligt utifrån studiens undersökningsfrågor. Resultatet av studien visar att det finns många olika konflikthanteringsmetoder att använda sig av i förskolan. Utifrån den kategorisering som denna studie bygger på är konflikthanteringsmetoder som handlar om kommunikation och samtal, vuxnas närvaro och utarbetade metoder mest förekommande i blivande förskollärares examensarbeten. Nyckelord: Examensarbete, förskola, konflikt, konflikthantering, konflikthanteringsmetoder

No description available.

Löfkvist, M. & Zetterberg Ädel, E. (2017). Att planera för kvalitet – Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma förskollärare upplever och praktiserar organisatoriska processer, med fokus på planering, i relation till det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. För att uppnå studiens syfte föll val av metod på en webbaserad enkätstudie som forskningsinstrument, där 13 respondenter deltog i undersökningen. I studiens resultat presenteras undersökningens frågor och svarsresultat med hjälp av statistiska diagram och procentsatser. Studiens slutsats visar att undersökningens deltagare gav uttryck för ett visst behov av ny kunskap och forskning på området systematiskt kvalitetsarbete. Detta i enighet med vad tidigare forskning på området förevisar. Planering av kvalitetsarbete kräver förskollärare som är medvetna om hur väsentliga verksamhetsmål i förskolan konkretiseras och realiseras, för att undvika att planering av kvalitetsarbete blir intetsägande. Slutsatsen berör även sambandet mellan planering och stress, vilket respondenterna i undersökningen till stor del bekräftade. Nyckelord: förskola, kvalitet, läroplan, pedagogisk planering, planering, systematiskt kvalitetsarbete

Denna studie grundar sig utifrån en jämförelse av tre förskolor med olika pedagogiska inriktningar, dessa inriktningar är förskolepedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till barns möjligheter till att agera medkonstruktör och aktör i de egna lärprocesserna i deras matematiska lärmiljö. Undersökningen är baserad på observationer av den matematiska miljön, intervjuer med tre förskollärare samt samtal med sju barn. I studien riktas fokus mot den matematiska lärmiljön inomhus utifrån ett läroplansmål: “Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling.” (Skolverket, 2016, s.11). I resultatet framkom följande kategorier: barns intresse som utgångspunkt, synliggöra matematiken, lustfyllt lärande och förskolläraren som aktiv och närvarande. Studien visar att sex av sju barn upplever den matematiska lärmiljön som lustfylld. I analysen av intervjuerna med förskollärarna framkom att samtliga förskollärare strävar efter att skapa ett lustfyllt lärande hos barnen, genom att ta avstamp i deras intressen. Sammanfattningsvis visar studien att den pedagogiska inriktningen inte har någon större betydelse för barns möjligheter till att agera medkonstruktör och aktör, då samtliga förskollärare arbetar utifrån läroplanen och involverar barnen fast med olika tillvägagångssätt.

The aim of this study is to describe how young students perceive aspects of formative assessment in mathematics education and how their understanding is expressed in their speech. Within this work, the following questions are examined:  1. How is didactic questions reflected when students talk about their learning of mathematics? 2. What strategies regarding assessment are expressed in the students’ speech? 3. Which components in the students’ speech relate to the formative assessment's educational function and effects?  The theoretical starting point used is a socio-cultural aspect of learning. The method used is qualitative children interviews with ten third grade students in a primary school in Stockholm. Results show that students´ perceive aspects related to five key strategies for formative assessment. The results do not claim generalizability but can be used by teachers and may have implications on research since primary school students' perception on formative assessment has not yet been examined. Suggestions for future research is to extend the empirical material with more interviews from primary school students but also with other types of studies to supplement, strength, and confirm the results.

Gärdsberg, A. 2017. Geografiundervisning på högstadiet – Geografilärare med olika ämneskombinationer och dess ämnessyn samt utformning av undervisning. Naturgeografiska institutionen, Uppsatser, Stockholms Universitet. Den här studien undersöker hur geografilärare med olika ämneskombinationer på högstadiet ser på geografiämnet och hur de utformar sin undervisning och därigenom ta reda på ifall det är några skillnader mellan geografilärare som har en samhällsvetenskaplig ämneskombination och geografilärare med naturvetenskaplig ämneskombination. För att uppfylla syftet och besvara på frågeställningarna har kvalitativa intervjuer genomförts med aktuella lärare från båda lärargrupper. Det visar sig att bilden av geografiämnet är relativt likartad mellan grupperna och överensstämmer även med inflytelserika geografididaktikers beskrivning av ämnet. Lärarna i båda grupper lyfter fram ämnets tvärvetenskaplighet som en styrka vilket bidrar till en helhetssyn. Däremot finns det generella skillnader i hur grupperna utformar sin undervisning. Den samhällsvetenskapliga gruppens geografiundervisning domineras av kulturgeografiskt innehåll medan den naturvetenskapliga gruppen har en jämn fördelning av kultur- och naturgeografiskt innehåll samt värderar integreringen av båda discipliner högre. Keywords: Geografi, högstadiet, ämnessyn, didaktik, SO, NO Handledare: Cecilia Lundholm, HSD

Wie beeinflusst das Lesen von Jugendliteratur die sprachliche Entwicklung einer Gruppe von Lernern? In dieser Studie wird zuerst eine Unterrichtsreihe vorgestellt, in der die Schülerinnen und Schüler einer schwedischen Oberstufenklasse einen angepassten Jugendroman lesen. Die Unterrichtsreihe wird dann nach drei verschiedenen Gesichtspunkten ausgewertet.  Zuerst wird die Schülerperspektive dargestellt. Das heißt, man stellt die Fragen: Wie haben die Schülerinnen und Schüler diese Unterrichtsreihe wahrgenommen? Und inwiefern nehmen sie ihre sprachliche Entwicklung während der Unterrichtsreihe wahr?  Die zweite Perspektive ist die der unterrichtenden Lehrkraft. Wie hat die Lehrkraft diese Unterrichtsreihe wahrgenommen und ist sie der Meinung, dass diese Unterrichtsreihe zur sprachlichen Entwicklung der Schülerinnen und Schüler beigetragen hat. Zuletzt werden die Fakten analysiert und die Unterrichtsreihe wird quantitativ ausgewertet: Anhand der Resultate von zwei Leseverstehensprüfungen soll sich zeigen, ob und inwiefern sich die Schülerinnen und Schüler aufgrund dieser Unterrichtsreihe sprachlich entwickelt haben.

Detta är en konsumtionsuppsats med syftet att sammanställa och analysera tidigare forskning gällande religionskunskapsundervisning för årskurserna 1–3. Syftet är definierat i en frågeställning: Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar lyfts fram i tidigare forskning gällande läraruppdragets tolkning, planering och undervisning i religionskunskap för årskurserna 1–3? Forskningen till denna konsumtionsuppsats samlades in genom databas- och manuell sökning. Det insamlade materialet analyserades genom en innehållsanalys för att undersöka textens relevans. Utgångspunkter i denna konsumtionsuppsats är att lärarens utbildning, förhållningssätt, modeller och strategier är avgörande för undervisningen. Läraren ställs inför olika didaktiska möjligheter och utmaningar i sin yrkesroll, detta har i forskningsresultat visats sig vara en didaktisk utmaning. Forskningsresultatet visade att lärare med ämnesdidaktiska kunskaper i religionskunskap har ett professionellt förhållningssätt i undervisningen. Elevers kunskapsutveckling i ämnet bygger på lärarens förmåga till en varierande undervisning, användningen av olika modeller och strategier hjälper läraren vid planering och genomförande av undervisningen. Den varierande undervisningen och lärarens förhållningssätt leder till att eleven får förståelse och acceptans för andra människors religionstillhörighet eller icke tillhörighet.

The aim of this study is to generate knowledge about what 6th grade students (12-13 years old) need to discern in order to be able to use the English progressive aspect (PROG) in a syntactically and semantically accurate way. This object of learning is not only complex, but it is unmarked grammatically in Swedish, which poses considerable difficulties for English language learners. The theoretical framework has been the Variation Theory of learning which was used to design and analyse teaching and learning. A basic assumption is that learning is being able to discern critical aspects by seeing and experiencing variation and not sameness. The method chosen to answer the research question was Learning Study, an interventionist, iterative classroom-based approach, characterized by the double aim of improving teaching and at the same time developing theory. Three secondary school English teachers and the teacher researcher, collaborated to plan, teach, evaluate and analyze a series of six lessons with the Variation Theory as the pedagogical principle. Empirical data consisted of interviews, pre- and post-lesson assessments, and video recordings of the lessons. The results show that the students in this study needed to discern the following four critical aspects: (1) to differentiate between tense and grammatical aspect, (2) to differentiate between simple aspect and progressive aspect, (3) to discern the concept of ongoingness and (4) to differentiate between stative and non-stative meanings. Furthermore, the findings also suggest that (1) the necessity of separation, (2) treating the PROG as an undivided whole and (3) the use of carefully cho-sen and powerful examples encourage an enhanced understanding of the PROG.