No description available.

No description available.

In this study, the didactic effectiveness was compared between two methods of vocabulary acquisition in a foreign language. The source language was Swedish and the target language was German. The number of pupils who participated in the study were 64. The pupils had mixed experiences in German as a language, but all should be considered as beginners. The first acquisition method studied was a traditional gloss list, with 21 words in German and with a corresponding Swedish translation. The second acquisition method was constructed as 21 multiple-choice questions, that were presented in random order over the internet. Each question consisted of translating a Swedish word into German. The pupils were given four different choices in German. The pupils were then given the task of choosing the right alternative. Regardless of whether the answer was right or wrong, they always received instant feedback on the correct alternative of the four answers. In order to prepare them self before evaluation, the pupils received the words for each method a couple of days in advance. Each method was prepared and evaluated on a separate occasions. Both methods were evaluated by a written gloss test in which pupils translated the 21 Swedish words into German. Subsequently, the effectiveness of each method was evaluated by examining the result on the written tests. To confirm the results of the two glossary tests, pupils were given a questionnaire, in which they could give pro and contra on the two methods. The study shows that the pupils achieved a higher result with the glossary list in paper form than with the digital multiple choice questions. This is also confirmed by the questionnaire, where a majority of the pupils stated that they felt, that the glossary list worked better than the multiple-choice questions as a method for vocabulary acquisition.

The purpose of this essay is to discuss and shed light on the possibilities with micro history in the classroom. In collaboration with local archives and museums, history can be made fun and interesting for students when the purposefulness of the subject is fleeting. To visit the local museum or archive and be educated in micro history is an experience and stimulates their creativity and learning. In order to answer the research questions one educator at the museum and on educator at the archive was interviewed. The study is of a qualitative manner. Results show that there are many benefits with a collaboration between museums, archives and schools, but there can also be obstacles on the way. Both educators believe that the main purpose of students visiting museums and archives is the experience.

Hur då hållbart? Det vida diskuterade begreppet hållbar utveckling ska enligt läroplan och styrdokument genomsyra all undervisning men hur ska det gå till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett antal lärare i årskurs 2 arbetar kring hållbar utveckling.  I  arbetet  har  jag  utgått  ifrån  den  definition  av  begreppet  som  myntades  i  Bruntlandsrapporten  skriven  1988  där  hållbar  utveckling  beskrivs  bestå  av  en ekologisk,  en  social  och  en  ekonomisk  dimension.  Uppsatsen  undersöker  hur  lärarna  anser att de arbetar med ämnet, vad som påverkar undervisningen samt vad syftet med denna  är.  Detta  undersöks  genom  intervjuer  som  sedan  analyserats  utifrån  tre  miljöundervisningstraditioner samt direktiv för undervisning formulerade i den statliga rapporten  SOU  2004:104.  Tidigare  forskning  som  styrker  vikten  av  undervisning  för  hållbar  utveckling  samt  svårigheter  i  tolkningen  av  detta  begrepp  har  granskats  och använts  som  bakgrund.  Den  forskningen  visar  bland  annat  att  den  enskilde  lärarens  attityd  är  avgörande  för  hur  undervisningen  utformas  samt  att  en  demokratisk undervisning  är  grunden  för  en  långsiktigt  hållbar  utveckling.  De  tydligaste  resultaten  som  framkommit  i  mitt  arbete  är  att  de  intervjuade  lärarnas  undervisning  till  stor  del befinner  sig  inom  den  normerande  miljöundervisningstraditionen  vilken  saknar  det  kritiska förhållningssätt som läroplanen betonar. Dock uppfyller lärarna till stor del de kriterier  som  utformats  i  SOU  2004:104.  Kriterierna  innefattar  kritiskt  tänkande,  tematisering,  elevpåverkan,  tidsperspektivet,  varierande  arbetsformer,  kontakt  med samhället  samt  en  gemensam  utgångspunkt  gällande  undervisning  för  hållbar  utveckling.  Att  empirin  analyseras  med  två  olika  verktyg  ger  intressanta  resultat  och väcker vidare frågor kring hur lärarna ska medvetandegöras om när de undervisar för hållbar  utveckling  och  att  detta  är  något  större  än  den  miljöundervisning  som  de  associerar med begreppet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar förstelärare i svenska, i årskurs 4-6 och på gymnasiet, har om undervisning med skönlitteratur i relation till elevers läsmotivation. Dessutom undersöktes hur deras dessa uppfattningar visades i undervisningen kan gestalta sig.   Teori: Vetenskapsteoretiskt har studien ett sociokulturellt perspektiv. Vidare används även läsreceptionsteorier i analysen av det empiriska materialet och i diskussionkapitlet.   Metod: Studien har en kvalitativ inriktning. I studien har fyra lärare intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna var semi-strukturerade. Studien innefattar även fyra observationer av lektioner där litteraturundervisning genomfördes. En observation för varje lärare.   Resultat: Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att lärarna anser att läsintresset har minskat de senaste åren. Lärarna uttrycker att det kan vara svårt att motivera eleverna att läsa. Lärarnas mål med undervisningen är att eleverna framförallt ska känna läsglädje. Av Detta visarlärarnas uttalanden sig genomframgår att de ofta samtalar om böcker i undervisningen och att dessa samtal präglas av en öppenhet där det finns möjligheter för eleverna att själva tolka det de läst. Förutom detta gemensamma arbete präglas även lärarnas undervisning av att de de läser högt för eleverna, olika ofta beroende på vilket stadium de undervisar i. Digitala verktyg användes i någon mån. Observationerna bekräftade till stor del lärarnas utsagor. Under observationerna gavs exempel på hur lärarnas uppfattningar.  visades i undervisningen.

På SFI utgör kulturmöten en del av vardagen för lärare och elever och i mötena sker ett interkulturellt samspel. Syftet med denna uppsats är att ur ett interkulturellt perspektiv undersöka hur SFI-lärarna arbetar med vuxenutbildningens värdegrund kring jämställdhet. Genom inspelningar från kvalitativa intervjuer med fem verksamma SFI-lärare synliggörs deras erfarenheter kring jämställdhet i undervisningen, deras upplevda möjligheter och svårigheter samt hur det interkulturella samspelet framträder och hanteras. Resultatet visar att lärarna arbetar olika medvetet med jämställdhet vilket överensstämmer med tidigare forskning. Vidare upplever informanterna att eleverna i undervisningen får möjligheter till nya insikter men att de som lärare har svårt att hitta relevant undervisningsmaterial. Lärarnas positiva attityder syns i samspelet med eleverna men det förekommer också etnocentriska inslag. Slutsatsen är att en öppen och medveten interkulturell syn hos lärarna gynnar det interkulturella samspelet kring jämställdhet i undervisningen samt att samarbete och diskussion med kollegor ökar lärarnas medvetenhet kring sin kulturella prägling.

No description available.

The thesis consists of an overview of the subject, where in particular three papers are put into a frame. The overview part consists of: an introduction, a short description of some related research and theoretical framework, a summary of papers I-III and the concluding discussion. The thesis considers preservice teachers' view of the concept of function. It is primarily conducted during the concluding courses in mathematics of a teacher preparation program in mathematics and science, grades 4 to 9. Some of the findings show that a more developed conceptual knowledge of functions, as an object with a set of properties and an understanding of the function concept's network of relations and significance in mathematics, is not prominent in the preservice teachers' view upon functions as it appears in the study. This could mean that they as inservice teachers do not sufficiently promote the concept of function, or functional thinking, in their teaching. Furthermore, the concept maps give the impression that the preservice teachers' knowledge structures tend to be compartmentalized, including the knowledge structures representing the concept of function, thus preventing preservice teachers from building a conceptual framework rich of meaningful connections. A consequence could be that the preservice teachers become less flexible in their way of reasoning about concepts, and are only able to offer a more limited range of teaching strategies regarding different concepts and their relations to functions, as inservice teachers. / Godkänd; 2004; 20070131 (ysko)

I en longitudinell studie undersöks vilka faktorer som påverkar hur elever på ett gymnasiums naturvetenskaps- och teknikprogram lär sig algebra. En årskull elevers begreppsutveckling följs under deras tre gymnasieår med hjälp av tester, enkäter och intervjuer, och de bestående kunskaperna efter gymnasietiden noteras. Särskild vikt läggs vid arbetssätt i undervisningen och de affektiva faktorerna som intresse, attityder och känslor. I en andra fas av undersökningen görs en jämförelse med en andra årskull, som studerat enligt de nya kursplanerna från år 2000, för att utröna betydelsen av den tillgängliga tiden för lärande. En speciell modell för stöd till elever med svaga förkunskaper presenteras och värderas. De fem huvudfaktorer, som har störst betydelse för framgång i matematikstudierna, identifieras i studien med rubrikerna: Förkunskaper, Begreppsutveckling, Undervisning, Tid för lärande samt Intresse, attityder och känslor. / <p>Godkänd; 2005; 20070102 (haneit)</p>