The research interest in this licentiate thesis is the development of school algebra in the Swedish upper-secondary school. To be more precise, the notion of school algebra, in the period 1960-2000, is described and analyzed through the study of mathematics textbooks and their revisions as a consequence of curricular reforms. Thus a historical-epistemological perspective on the teaching of mathematics is taken. The methodological approach taken in this study is inspired by phenomenography and hermeneutics. The focus is on the treatment of algebra for Natural Science students in their first year of the upper-secondary school in Sweden. An analysis of two sets of textbooks is presented. The analysis is concentrated on the algebraic content as it was presented by the textbook authors, including definitions, descriptions, worked examples and exercises for students. The results constitute a characterization of algebra in school mathematics over time. Three periods were identified, called the ‘pre-New Math', ‘New Math' and ‘post-New Math' periods. In the pre-New Math period (until the early 60s), algebra was a separate school subject which focused on skills in the manipulation of algebraic expressions. The New Math reforms started a gradual integration of algebra with other mathematical subjects, science and everyday life. The New Math algebra can be characterized as ‘abstract algebra' where, for example, numbers were studied as ‘number structures' or sets closed under certain operations (groups, rings, fields). This ‘abstract-algebraic' approach was abandoned in the post-New Math period in favor of a stronger integration of the study of numbers with geometry and applications; especially, applications in everyday life, using algebraic tools such as literal expressions, equations and their formal manipulation, emerged. The significance of this research work is in its contribution to the existing knowledge on the teaching and learning of algebra. The study can serve as a profound background for teachers to plan their teaching of algebra. Moreover, since the study highlights the role of algebra in different mathematics curricula, it points to aspects of importance for reform work in the future. The research in this thesis is inspired and motivated by some preliminary studies on algebraic thinking by the same author (see the preface). / <p>Godkänd; 2006; 20070109 (haneit)</p>

This study reports a series of lectures with the didactic experiment of introducing high school religious studies students to focused readings of specific, randomly chosen passages from the central scriptures of several major world religions. The study addresses the question whether or not the students’ evaluation of the readings indicates that this didactic technique fulfills a useful purpose in regard to the Swedish School Board’s knowledge requirements for the religious studies course. Teacher candidates are required to creatively test a didactic technique and this study explores therefore the little-known area of students’ reactions to direct exposure to religious narratives in their traditional contexts. Survey questioning of the student participants is juxtapositioned with the surveying of a larger test group. The value of the reading of religious narratives is examined in regard to secularization theory and its belief/knowledge dichotomy. The study indicates that the voice of traditional wisdom contained in religious narratives deserves further attention as a means to achieve the Swedish curriculum’s citizenship and erudition goals. Keywords: scripture, religions, religious studies, knowledge requirements, didactics, survey, measurement, standpoint, secularization, citizenship, belief / Denna rapport behandlar en lektionsserie med det didaktiska experimentet att introducera gymnasieelever till läsning av specifika, slumpmässigt utvalda berättelser från vissa världsreligioners urkunder. Rapporten tar upp frågan om elevernas värdering av läsningarna visar att tekniken fyller en funktion med avseende på Skolverkets kunskapskrav för Religionskunskap 1. Lärarkandidater är förpliktigade att utveckla en didaktisk teknik och därför lyfter denna rapport fram det föga utforskade området om hur elever upplever läsning av religiösa berättelser i deras traditionella kontext. Enkätundersökningar av elevdeltagarna korstabuleras med enkätundersökningar av en större kontrollgrupp. Värdet av att läsa religiösa berättelser granskas med avseende på sekulariseringsteorin och dikotomin tro/vetande. Rapporten beskriver att religiösa berättelsers röst med traditionell visdom förtjänar mer uppmärksamhet som ett medel att uppnå skolans demokrati- och kunskapsuppdrag. Nyckelord: urkund, berättelse, religioner, religionskunskap, kunskapskrav, didaktik, enkät, mätning, ställningstagande, kontrollgrupp, sekularisering, demokrati, vetenskap, tro

Målet med denna studie har varit att utforska samhällskunskapslärares relation till ramfaktorer, som utövar påverkan på deras undervisning. Studien har sökt att svara på hur lärare själva upplever vilka ramfaktorer som påverkar, till vilken grad och om det finns andra viktiga element att ta med i beräkningen. Då lärare, i dagens läge i Sverige, är i det stora hela väldigt fria i utformningen av undervisningen, är det ändå relevant att undersöka vad för ramfaktorer som ändå finns och utövar påverkan, vilket studien har visat på är fallet. Genom tre utförda semistrukturerade intervjuer, med två gymnasielärare och en högstadielärare, har slutsatser kunnat dras om vilka ramfaktorer som har visat sig vara påverkande, samt till vilken grad. Med hjälp av teori har grupperingar av ramfaktorer använts för att kategorisera lärarnas svar. Slutsatser som har kunnat dras har varit att i det stora känner sig lärare i samhällskunskapsämnet i det stora hela fria i sin undervisning. Samtidigt har det visat sig att bland dom faktiskt påverkande ramfaktorerna som framkommit är det styrdokument och elevgrupp som påverkar mest. / The aim of this study has been to explore civic teacher’s relationship with framework factors, that exert an influence on their teaching. The study has sought to answer how teachers themselves perceive which framework factors affect them, to what degree, and if there are other important elements to consider. As teachers in today's situation in Sweden are very much free in the design of teaching, it is still relevant to examine what factors still exist and exert influence, which the study has shown is the case. Through three conducted semi-structured interviews, with two gymnasium teachers and one high school teacher, conclusions have been drawn in terms of which framework factors have proven to be in effect, and to what extent. Using theory, groupings of frame factors have been used to categorize teacher’s responses. Conclusions that have been drawn have largely been that teachers as a matter of fact do feel largely free in terms of conducting their teaching in civics. At the same time, it has turned out that among the actual framework factors in effect, steering documents and student group are the most affecting.

Lärares uppdrag beskrivs ibland med en didaktisk triangel som illustrerar mötet mellanläraren, eleven och det innehåll som behandlas i undervisningen. I klassrummet möterläraren vidare en mångfald av unika individer, som alla har olika förutsättningar och behov.Detta skapar en komplex utmaning i hur innehållet ska presenteras för att stötta ochstimulera alla elevers utveckling. Kopplat till detta indikerar internationella matematiktesteratt elever i Sverige presterar sämre än genomsnittet i EU- och OECD-länder. Syftet meddenna kunskapsöversikt var att undersöka om, och i så fall hur, en differentieradundervisning i matematik förbättrar elevers resultat i ämnet matematik. En systematisköversikt av relevant forskning användes som metod och granskade totalt 2635publikationer, vilket genererade i ett urval av 12 publikationer som valdes ingå i resultatet.Slutsatser av det material som analyserades är att en differentierad undervisning, där eleversolika förutsättningar och behov tillgodoses genom ett flexibelt och varierattillvägagångssätt, kan förbättra elevers resultat i matematik.

Med stöd i aktionsforksningen har detta utvecklingsarbete genomförts på ett fritidshem som vänder sig till elever i förskoleklass och årskurs 1. Utvecklingsarbetets grund gar legat i att hitta en struktur som ger eleverna mer inflytande och delaktighet i den planerade verksamheten. Detta har genomförst med hjälp av småskaliga aktioner eleverna har fått  leda med stöd av mig. Arbetethar dokumenterats med hjälp av arbetsbok samt forografering av de material som har använts under aktionernas gång. I nulägesanalysen framhävs att eleverna inte ges mycket möjlighet till inflytande och påverkan i fritidshemmet och att verksamheten utgår mycket från vad personalen planerar, vilket har resulterat i att eleverna uppfattar verksamheten som likadan hela tiden. Med hjälp av intervjuer, både enskilt och i grupp samt dagliga samtal med eleverna utformades en struktur för att göra det möjligt för eleverna att känna ett större inflytande och påverkan. Utifrån resultatet av intervjuerna är elevernas känsla att deras inflytande och påverkan har ökat under den tid detta arbete har fortgått. Resultatet av arbetet indikerar att eleverna varut nöjda med upplägget och strukturen samt att de har känt sig mer delaktiga och involverade i verksamheten.

I detta arbete analyserar jag resultatet av en undersökning riktad till en grupp gymnasieelever i tyska. Den handlar om elevernas erfarenheter och upplevelser av att i tyskundervisningen skriva för hand respektive på tangentbord. Eleverna har fått uppskatta hur mycket de har använt de olika skrivsätten samt dela med sig av sina tankar om skillnaderna och eventuella effekter på inlärningen. Svaren har jag analyserat utifrån det teoretiska perspektivet förkroppsligad kognition, en forskningsteori som utgår från att kognition är beroende av den fysiska kroppen.Resultatet av undersökningen visar att eleverna föredrar att skriva för hand ur ett inlärningsperspektiv och på tangentbord när det gäller att producera längre text. Elevernas tankar om de olika skrivsättens eventuella effekt på inlärning stämmer i flera avseenden överens med teorierna om förkroppsligad kognition: att handens deltagande i skrivprocessen är kopplad till inlärning och minne.Digitaliseringen i svensk skola har lett till en övergång från handskrift till tangentbord. Forskningsstöd finns för handens betydelse i skrivprocessen, dock inte när det gäller effekterna på lång sikt. Därför är det fortsatt intressant att studera följderna av digitaliseringen av språkundervisningen.

Aim The aim of this study is to examine students' previous experiences of stay in the nature and their experiences of nature in the context of teaching situations in friluftsliv at GIH. It also aims to elucidate how the teaching of friluftsliv at GIH affects their former interpretation about nature. The questions of the study are: What past experiences of stay in the nature elucidate GIH-students? Have the students approach to nature changed according to the education? If yes – how? What affects students' perception of nature?   Method To answer the questions, a quantitative approach (questionnaire survey) and qualitative methods (interview study) was used. The qualitative method is based on phenomenology and hermeneutics. The analysis of the interviews has the EPP-method and hermeneutic meaning interpretation is used.   Results The results show that there are differences in past experiences, experiences of and interest in nature. In the interview, it is mainly to find the romantic - and the functionalist nature of perception. Three of the students indicated that they have become more positive with nature during their studies at GIH. The other two has consolidated its approach. What have significant impact on nature experiences are: natural environment, psychological - and sensory -, social - and motor experiences. These factors can both enhance and limit the experiences.   Conclusions The study shows the difficulty of teaching in friluftsliv with the aim of reaching nature experiences. Since the nature experience is individual must it also be individualized teaching. The study shows also that there are great opportunities for teachers to influence the experience of nature. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka studenternas tidigare erfarenheter av vistelse i naturen och deras upplevelser av naturen i samband med undervisningssituationer i friluftsliv vid GIH. Studiens fråge­ställningar är: Vilka tidigare erfarenheter och upplevelser av vistelse i naturen lyfter studenterna fram? Har studenternas natursyn ändrats på grund av utbildningen? Om ja – i så fall hur? Vad påverkar studenternas upplevelse av naturen?  Metod För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ metod (enkätstudie) och en kvalitativ metod (intervjustudie) använts. Den kvalitativa metoden tar sin utgångspunkt i fenomenologin och hermeneutiken. I analysen av intervjuerna har EPP-metoden och hermeneutisk menings­tolkning använts.  Resultat Resultatet visar att det finns skillnader avseende tidigare er­faren­heter, upplevelser av och intresse för naturen hos studenterna. Hos de intervjuade går det i huvudsak att finna den romantiska - och den funktionalistiska natursynen. Tre av studenterna uppger att de har blivit mer positiva till naturen under studierna vid GIH. De andra två har befäst sin syn. Det som i hög grad påverkar naturupplevelserna är: natur­miljön, psykiska -, sen­soriska -, sociala - och motor­iska upplevelser. Dessa faktorer kan både förstärka och begränsa upplevelserna. Slutsats Studien visar svårigheten med undervisning i friluftsliv med målet att nå positiva natur­upplevelser.  Eftersom naturupplevelsen är individuell måste även undervisningen individualiseras. Studien visar också att det finns stora möjligheter för pedagogerna att påverka naturupplevelsen.

Syftet med denna studie är att belysa hur fyra elevböcker i matematik för årskurs 1 gör det möjligt för eleverna att urskilja dynamiska och statiska situationer inom subtraktion och de begrepp som kopplas till dessa. Syftet är också att belysa hur de kritiska aspekter som forskning lyfter i detta sammanhang behandlas. En kvalitativ metod har använts där innehållet i elevböckerna har analyserats utifrån valda delar av variationsteorin. Resultaten visar att de olika subtraktionssituationerna och de kritiska aspekterna minskning och jämförelse överlag hålls åtskilda. Vidare visar resultaten att de begrepp som kopplas till dessa situationer, samt hur kopplingen mellan begrepp och situation görs, varierar mellan elevböckerna. Detta kan leda till att eleverna inte ges möjlighet att först urskilja de olika begreppens matematiska betydelse och i förlängningen får svårigheter med att koppla begreppen till rätt situation. Resultaten visar vikten av att lärarna granskar de elevböcker som eleverna arbetar enskilt med, då de inte alltid synliggör de kritiska aspekterna som eleverna behöver urskilja, med avseende på olika situationer inom subtraktion. / The purpose of this study is to illustrate how four textbooks in mathematics for Year 1 make it possible for students to distinguish between dynamic and static situations within subtraction and the concepts associated with these. The purpose is also to shed light on how the critical aspects that research highlights in this context are being treated. A qualitative method has been used where the content of the textbooks has been analysed on the basis of selected parts of Variation theory. The results show that the different subtraction situations and the critical aspects reduction and comparison are generally kept seperate. Furthermore, the results show that the concepts that are linked to these situations, as well as how the connection between concepts and situation is made, vary between the textbooks. This can lead to students not being given the opportunity to first discern the mathematical meaning of the various concepts and, in the long run, have difficulty in connecting the concepts to the correct situation. The results show the importance of teachers reviewing the textbooks students work in individually, as they do not always make visible the critical aspects that students need to discern, with regard to different situations within subtraction.

No description available.

I detta arbete diskuteras de olika anpassningar och eventuella förändringar som matematiklärare har fått vidta under Covid-19 pandemins fjärrundervisning. Arbetet undersöker också om fjärrundervisningen har påverkat klassrumsundervisningen som följde. Den kvalitativa undersökning som görs i det här arbetet bygger på intervjuer, samt observationer av undervisning, med lärare inom 4 gymnasieskolor runt om i Småland.