Social studies is a subject in which current affairs, processes and developments must be dealt with to a greater extent than in other subjects. This study means to examine how civics teachers address this by means of their didactic leadership. Four civics teachers have been interviewed to this end. The study employs a non-normative framework of didactic leadership and symbolic interactionism.  The results confirm previous studies regarding the didactical opportunities that the study of current affairs bring to the social studies: Current affairs can be used to make theoretical concepts interesting and concrete, teaching can compensate for one-sided reporting to offer the pupils a more complete worldview. The study also shows challenges: current affairs can evoke negative emotions or memories amongst the pupils, current affairs can cause time pressure regarding leadership decisions and challenge the intended plan. The teachers face and use these aspects in different ways based on experience, style of leadership and context. In the analysis, four strategies of leadership emerge that the teachers often use in their handling of current affairs.

Studien syftar till att undersöka och skapa förståelse för hur bildlärare på högstadiet beskriver studiero och vilka strategier för didaktiskt ledarskap som bildlärare använder sig av för att skapa studiero i bildsalen. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv valts. För att samla in empirin har semistrukturerade intervjuer genomförts där urvalet består av tre bildlärare med minst tio års erfarenhet i yrket. Den insamlade empirin har analyserats och tolkats utifrån teorier om studiero och ledarskap och har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning. Studien visar att bildlärare på högstadiet beskriver studiero som att det råder ett produktivt klimat i klassrummet. Studiero i bildsalen har inget samband med ett tyst klassrum, samtal kan tvärtom bidra till ett bättre klassrumsklimat vilket kan vara gynnande studieron. Studien visar även att bildlärarna bedriver ett auktoritativt ledarskap för att skapa studiero där en hög grad av struktur, det vill säga regler, förväntningar och krav, kombineras med en hög grad av sensitivitet, det vill säga ett inkännande för elevens sociala och emotionella behov. Bildlärarnas beskrivningar visar att positiva relationer till eleverna är grundläggande för att skapa studiero i bildsalen och att det i bildämnet finns stora möjligheter för bildlärare att arbeta relationsbyggande och relationsutvecklande. Dels genom de naturligt förekommande samtalen i bildsalen och dels genom lärarens möjlighet att utforma uppgifter som bidrar till att lära känna eleven som individ bättre. Bildlärarnas olika beskrivningar av strukturer och rutiner visar att det inte är rutinernas utformning som är avgörande för studieron i bildsalen. Istället tyder det på att det är själva rutinerna och strukturerna i sig som bidrar till minskad osäkerhet och därav bättre studiero. Avslutningsvis kan det konstateras att samtalet är bildlärarens viktigaste verktyg för att skapa studiero i bildsalen. Samtal för att förmedla strukturer och rutiner, samtal för att skapa positiva relationer, samtal för att finna anpassningar och samtal för att tillrättavisa oönskat beteende.