Transportsektorn står idag för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och tillsammans med den Europeiska Unionens (EU) politik finns målsättningen att genom en gemensam lagstiftning minska klimatpåverkan utifrån 2 gradersmålet. Utifrån FN:s ramkonvention, Europeiska unionen och övergripande mål för Sveriges miljöpolitik har Västra Götaland sammanställt energi- och klimatmål som framför att år 2030 ska ett oberoende av fossil energi för den västsvenska ekonomin mynna ut i ett hållbart näringsliv. Orust kommun planerar att förhålla sig till målen genom att öka andelen fossilfria bränslen, öka antalet kollektivresor men även minska totala antalet transporter. I många fall kan dessa mål uppnås genom en effektivisering av befintliga resurser och det är ur detta som examensarbetet får sin aktualitet. Genom att se hur och varför busstrafiken kan samordnas för att likväl transportera paket och mindre gods som individer lyfts fram som målsättning.   För att undersöka möjligheten med implementering av busskonsolidering har en omfattande litteraturstudie utförts, som grundas i att se hur olika distributionsstrategier påverkar effektivitetsvariablerna kostnad, tid och fyllnadsgrad. Effektivitetsvariabler beaktas indirekt genom studien men uppfyller en viktig roll, då resultatet baseras på hur väl dessa uppfylls. För att vidare se möjligheten med införandet av busskonsolidering kompletteras studien med kvalitativa intervjuer som syftar till att undersöka intresset med konsolidering hos diverse företag och transportörer i landsbygden. För att ge ytterligare en dimension på konsolidering med busstrafik genomfördes också en enkätundersökning för att studera skolungdomars attityd och beteende till ämnet.   Skribenterna har med hjälp av det teoretiska ramverket sammankopplat företagens och aktörernas påvisade positiva inställning till konsolidering med busstrafik, i form utav ett samdistributionsprojekt. Därigenom kan alla deltagande aktörer nyttja bussgods som ett effektivt sätt att frakta frekventa leveranser av inkommande och utgående gods. Utifrån det teoretiska ramverket formades tre olika distributionsstrategier som är möjliga att implementera på landsbygdsskommuner. Mjölkrunda med enterminalsystem presenterades som en möjlig lösning i dagsläget, då den är tidtabellstyrd och kan utföras medan bussar inte används till andra planerade rutter. Studien påvisar dock att ifall resurser kan tillsättas och fler företag visar intresse för busskonsolidering är ett mer lämpat transportupplägg, navdistribution med mjölkrunda. Ett mer skräddarsytt transportupplägg i form av ett hybrid navsystem med mjölkrunda presenteras som det optimala transportsystemet för att optimalt dra nytta av bussarnas utnyttjandegrad. Detta system kräver en en mer komplex informationsdelning mellan olika aktörer och är betydligt mer kostsam, men kan i framtiden bidra till att frakt av paket och mindre gods kan ske på ett hållbart och effektivt sätt. / The transport sector currently accounts for about one third of Sweden's total greenhouse gas emissions and together with the European Union's policy, the goal is to reduce the climate impact from a 2-degree target, through a common legislation. Västra Götaland has compiled energy and climate targets, starting in 2030, independence of fossil energy for the western Swedish economy will arise in a sustainable trade and industry. Orust municipality plans to monitor the targets by increasing the proportion of fossil free fuels, increasing the number of public transports, but also reducing the total amount of transport. In many cases, these goals can be achieved through an efficientization of existing resources, and this is what the bachelor thesis gets its actuality. By seeing how and why bus traffic can be coordinated to transport packages and smaller goods with individuals are the objectives of this thesis. In order to investigate the possibility of implementing bus consolidation, extensive literature studies have been carried out, which are based on how different distribution strategies affect the efficiency variables cost, time and load factor. The efficiency variables are considered indirectly through the study but fulfill an important role, as the result is based on how well they are met. In order to further see the possibility of introducing bus consolidation, the study is complemented with qualitative interviews which are aimed at investigating the interest with consolidation at various companies and transporters in the rural area. In order to provide a further dimension of consolidation with bus traffic, a survey was also conducted to study the pupils attitude and behavior towards the subject. Through the theoretical framework, the writers have stated the positive attitude of the companies and operators towards consolidation by bus traffic, in the form of a co-distribution project. By doing this, all participants can make use of bus consolidation as an effective way of shipping frequent deliveries of incoming and outgoing goods. Based on the theoretical framework, three different distribution strategies were formed that are possible to implement in rural areas. Milkrun with oneterminal, was presented as a possible solution in the current situation, since it is timebased and can be performed while buses are not used for other planned routes. However, the study shows that if resources can be added and more companies show interest in bus consolidation, a more suitable transport structure is hub & spoke distribution with milk runs. A more tailor-made transport structure in the form of a hybrid hub & spoke system with milk runs is presented as the most favorable transport system to optimally benefit from the utilization rate of buses. This system requires a more complex information sharing between different actors and is significantly more costly, but in the future it can contribute to the shipment of packages and smaller goods in a sustainable and efficient manner.

Nuförtiden är det stora flertalet försörjningskedjor internationella till sin karaktär och trenden går alltmer mot fokuserade fabriker. Det innebär att ett fåtal fabriker som var och en fokuserar på ett fåtal produkter tar hand om produktionen för hela världsmarknaden. Då tillverkningen sker på få utvalda platser och marknader världen över ska försörjas ifrån dessa krävs ett globalt distributionssystem som ska klara av att hantera den ökade konkurrensen, kundernas krav på kortare ledtider och den ökade differentieringen av produkter. Det finns olika strategier för att hantera ett globalt distributionssystem. Syftet med denna uppsats är att utreda om en transitlagerstrategi kan vara ett konkurrenskraftigt komplement eller alternativ till de mer vanligt förekommande distributionsstrategierna. Studien har gjorts genom att skapa ett teoretiskt ramverk vilket beskriver hur det globala distributionssysteme kan hanteras. Med förutsättningen att företagen idag har ett globalt distributionssystem måste de kunna distribuera sina varor över hela världen och teorin behandlar tre distributionsstrategier för att hantera detta och det är centraliserad distributionsstrategi, decentraliserad distributionsstrategi och transitlagerstrategi. De olika distributionsstrategiernas egenskaper samt för- och nackdelar beskrivs för att avgöra i vilka affärsmiljöer respektive strategi lämpar sig. Det teoretiska ramverket behandlar hur företag kan välja mellan och kombinera de olika distributionsstrategierna utifrån deras förutsättningar att produkterna ska nå många marknader från ett fåtal fabriker. För att underlätta valet av distributionsstrategi har en matris konstruerats i ramverket. Matrisen bygger på ett antal utvalda variabler vilka är viktiga att ta hänsyn till. Avslutningsvis när en strategi eller en kombination av strategier är vald ska teorin behandla hur företagen praktiskt kan arbeta med de olika strategierna. Empirin kommer att redogöra för två fallstudier där de olika företagen är Etylenaminer och Eka Chemicals. Det kommer att beskrivas hur deras distributionssystem ser ut idag, vilka distributionsstrategier som de använder samt hur de arbetar praktiskt med dem. I analysen har det teoretiska ramverket ställts emot den insamlade empirin för att utreda om transitlagerstrategin kan vara ett konkurrenskraftigt komplement till den centrala distributionsstrategin och den decentraliserade distributionsstrategin. Den slutsats som forskningen leder fram till är att det finns mer än ett sätt att strukturera distributionssystemet på och genom det bli framgångsrik på en global marknad. Oavsett vilket distributionssystem ett företag har byggt upp kan transitlagerstrategin utgöra ett bra komplement eller alternativ till den centraliserade distributionsstrategin och den decentraliserade distributionsstrategin för att vinna konkurrensfördelar på marknaderna. Transitlagerstrategin kan bland annat ge upphov till kortare ledtider än vad som kan uppnås med den centraliserade distributionsstrategin och mindre kapitalbindning än vad tillämpningen av den decentraliserade distributionsstrategin ger genom att produkten inte behöver lagras lokalt för att erbjuda kunden korta ledtider. Forskningen visar vidare på att det tar mycket lång tid att utveckla en renodlad transitlagerstrategi men att företagen redan i de tidiga utvecklingsfaserna av strategin kan tillgodogöra sig stora konkurrensfördelar.

<p>Nuförtiden är det stora flertalet försörjningskedjor internationella till sin karaktär och trenden går alltmer mot fokuserade fabriker. Det innebär att ett fåtal fabriker som var och en fokuserar på ett fåtal produkter tar hand om produktionen för hela världsmarknaden. Då tillverkningen sker på få utvalda platser och marknader världen över ska försörjas ifrån dessa krävs ett globalt distributionssystem som ska klara av att hantera den ökade konkurrensen, kundernas krav på kortare ledtider och den ökade differentieringen av produkter.</p><p>Det finns olika strategier för att hantera ett globalt distributionssystem. Syftet med denna uppsats är att utreda om en transitlagerstrategi kan vara ett konkurrenskraftigt komplement eller alternativ till de mer vanligt förekommande distributionsstrategierna. Studien har gjorts genom att skapa ett teoretiskt ramverk vilket beskriver hur det globala distributionssysteme kan hanteras. Med förutsättningen att företagen idag har ett globalt distributionssystem måste de kunna distribuera sina varor över hela världen och teorin behandlar tre distributionsstrategier för att hantera detta och det är centraliserad distributionsstrategi, decentraliserad distributionsstrategi och transitlagerstrategi. De olika distributionsstrategiernas egenskaper samt för- och nackdelar beskrivs för att avgöra i vilka affärsmiljöer respektive strategi lämpar sig.</p><p>Det teoretiska ramverket behandlar hur företag kan välja mellan och kombinera de olika distributionsstrategierna utifrån deras förutsättningar att produkterna ska nå många marknader från ett fåtal fabriker. För att underlätta valet av distributionsstrategi har en matris konstruerats i ramverket. Matrisen bygger på ett antal utvalda variabler vilka är viktiga att ta hänsyn till. Avslutningsvis när en strategi eller en kombination av strategier är vald ska teorin behandla hur företagen praktiskt kan arbeta med de olika strategierna.</p><p>Empirin kommer att redogöra för två fallstudier där de olika företagen är Etylenaminer och Eka Chemicals. Det kommer att beskrivas hur deras distributionssystem ser ut idag, vilka distributionsstrategier som de använder samt hur de arbetar praktiskt med dem.</p><p>I analysen har det teoretiska ramverket ställts emot den insamlade empirin för att utreda om transitlagerstrategin kan vara ett konkurrenskraftigt komplement till den centrala distributionsstrategin och den decentraliserade distributionsstrategin. Den slutsats som forskningen leder fram till är att det finns mer än ett sätt att strukturera distributionssystemet på och genom det bli framgångsrik på en global marknad. Oavsett vilket distributionssystem ett företag har byggt upp kan transitlagerstrategin utgöra ett bra komplement eller alternativ till den centraliserade distributionsstrategin och den decentraliserade distributionsstrategin för att vinna konkurrensfördelar på marknaderna. Transitlagerstrategin kan bland annat ge upphov till kortare ledtider än vad som kan uppnås med den centraliserade distributionsstrategin och mindre kapitalbindning än vad tillämpningen av den decentraliserade distributionsstrategin ger genom att produkten inte behöver lagras lokalt för att erbjuda kunden korta ledtider. Forskningen visar vidare på att det tar mycket lång tid att utveckla en renodlad transitlagerstrategi men att företagen redan i de tidiga utvecklingsfaserna av strategin kan tillgodogöra sig stora konkurrensfördelar.</p>