Eriksson, Angelica & Zackrisson, Stina (2014), Dokumentation i förskolan, Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning I förskolans styrdokument Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står det att i uppdraget som förskollärare ingår det att kontinuerligt och systematiskt dokumentera verksamheten för att den ska utvärderas, utvecklas och kvaliteten vara god. ”Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalité, d.v.s. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande” (Skolverket, 2010, s.14-15). För att uppfylla detta mål behöver förskollärare få fler synsätt, infallsvinklar och metoder vilket är avsikten att detta arbete ska bidra till. Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur förskolor arbetar med dokumentation. De frågeställningar arbetet berör är vad fokus läggs vid i dokumentationsarbetet samt undersöka hur pedagoger använder det insamlande dokumentationsmaterialet. Genom att besöka sju förskolor har data inhämtas via sju enkäter och sju samtal från erfarna pedagoger som arbetar inom förskolan. Resultatet visar att alla förskolor dokumenterar med syftet att synliggöra barns lärande och utveckling utifrån deras intresse, förmåga och kunskap. Det visar också att förskolor använder olika verktyg och metoder vid dokumentationsarbete. Förskolorna framhåller vikten av att reflektera över dokumentationerna tillsammans i arbetslaget för att utveckla verksamheten. Vår slutsats av studien är att alla förskolor är eniga om att de upplever dokumentationen som något positivt då den synliggör barnens lärande och reflektion leder arbetet framåt. Samtidigt visar det att pedagoger känner sig stressade över dokumentation då tiden inte räcker till. Trots detta överväger fördelarna nackdelarna vilket visas i studien då pedagogerna försöker att hitta metoder och förutsättningar för att finna tid för dokumentationsarbetet.   Nyckelord: Dokumentation, dokumentationsmetoder, förskola, pedagogisk dokumentation

Denna studie problematiserar icke-funktionella krav (IF krav), även benämnt kvalitetskrav, i svenska mjukvaruutvecklingsprojekt. Kravhantering anses vara den mest avgörande delen i mjukvaruutveckling för att lyckas, vilket än idag är en utmaning i majoriteten av projekten. Särskilt svårt är det att lyckas med IF krav, då tvetydigheter leder till brist på dokumentation och slutligen bortprioriteras de. För att adressera dessa problem syftade denna studie att besvara hur väl de IF kraven dokumenteras inom svenska mjukvaruutvecklingsprojekt samt vem som kan ansvara för att kvalitetssäkra de IF kraven. En mixed-method har genomförts med både en kvalitativ litteraturstudie av tidigare forskning samt en kvantitativ studie. Datainsamlingen i den kvantitativa studien har skett med webbaserad enkätundersökning med 24 frågor. Enkäten skickades ut till 72 företag i Sverige vars huvudsyssla var mjukvaruutveckling. Sammanlagt samlades 43 svar in och en univariat analys genomfördes. Enkätundersökningen indikerade att respondenterna är positivt inställda till dokumentation av IF krav. De flesta saknar dessutom gedigen kunskap om IF krav. Vidare saknas tydliga ansvarsroller för dokumentationen av IF krav. En lösnings- eller mjukvaruarkitekt är bäst lämpad för att kvalitetssäkra de IF kraven. Denna studie är skriven på svenska och kan främja studenter, forskare och yrkesverksamma då den nyanserar vikten av IF krav och hur existerande brister kan förbättras. / This study examines non-functional requirements (NFRs), also known as quality requirements, in Swedish software development projects. Requirements engineering is considered the most crucial part of software development, which is still a challenge in the majority of projects today. In particular, the NFRs are the most challenging seeing as there are ambiguities concerning their definition. This in turn leads to lack of documentation and, ultimately, their deprioritization. To address these issues, this study aimed to answer how well NFRs are documented in Swedish software development projects and who can be responsible for ensuring the quality of these NFRs. A mixed-method was conducted with both a qualitative literature review of previous research and a quantitative study. The data collection in the quantitative study was conducted using a web-based survey with 24 questions. The survey was sent to 72 software development companies in Sweden. A total of 43 responses were collected, and a univariate analysis was performed. The survey indicated that respondents have a positive attitude towards documenting. Additionally, most respondents lack comprehensive knowledge about NFRs and clear roles for the NFRs are missing. Standardization, better guidelines, and clear roles are needed to ensure the quality of NFRs, which are currently lacking. A solution or software architect is best suited to ensure the quality of NFRs. This study, written in Swedish, can benefit students, researchers, and professionals as it highlights the importance of NFRs and suggests improvements for existing deficiencies.