Thesis--School of Advanced Airpower Studies. / Title from title screen (viewed Oct. 22, 2003). "May 1992." Includes bibliographical references.

År 1921 gav luftmaktsteoretikern Guilio Douhet ut sitt första verk; The Command of the Air. Douhets teorier skulle snart spridas över hela världen och han är idag en av de mest kända luftmaktsteoretikerna. I den här uppsatsen kommer först Douhets luftmaktsteorier skalats ned och begripliggöras, vitala begrepp som t ex luftherravälde kommer att klargöras. Med hjälp av stödpunkter som har sitt ursprung i teorierna har sedan en fallstudie gjort på slaget om Malta. Maltas strategiska placering i Medelhavet gjorde att ön år 1940 drogs in i det andra världskriget. I fallstudien har författaren försökt att lyfta fram tyngdpunkter som har kopplingar till Douhets teorier i syfte att undersöka i vilken utsträckning som teorierna är användbara i analyserandet av en verklig händelse. Fallstudien har skett ur ett så neutralt perspektiv som möjligt då alla inblandade parter har analyserats mot Douhets teorier. Undersökningen visar att man till stor grad kan nyttja Douhets luftmaktsteorier för att analysera slaget om Malta under andravärldskriget, och säkerligen även många andra slag.

-

Under kriget i Nagorno-Karabach år 2020 nyttjades drönare på ett för omvärldenuppseendeväckande sätt. Drönare uppfattas ha spelat en stor roll när Azerbajdzjan besegradeArmenien i kriget vilket får drönare att framstå som ett lättillgängligt och billigt alternativ till dedyra och komplicerade bemannade stridsflygplanen.Denna fallstudie nyttjar Douhets och Papes luftmaktsteorier för att skapa vetenskapligt grundadkunskap om nyttjandet av drönare i kriget i Nagorno-Karabach 2020. Genom att betrakta kriget urdessa två teoretikers perspektiv utreds hur drönare användes och på vilket sätt de bidrog med militärnytta. Syftet är att bidra till en mer välinformerad debatt om drönares plats i modern krigföring. Genom analys ur Douhets perspektiv framkommer att drönares fria rörlighet i tre dimensioner har varit till stor fördel för dess brukare. Genom att nyttja denna egenskap lyckades Azerbajdzjan inledningsvis skapa luftöverlägsenhet över krigsområdet och sedan bekämpa armeniska mål både ianslutning till fronten och bakom densamma på ett till synes avgörande sätt. Dock framkommer att kriget avgjordes av flera vapenslag i samverkan, inte enskilt av drönare. Genom analys ur Papes perspektiv framkommer att de azerbajdzjanska drönarna har nått stor effektnär de nyttjats som direkt understöd till marktrupper genom dess effektiva anfall mot försvararensförband och dess nära bakomvarande stödfunktioner. Genom att på detta sätt förneka Armenien möjligheten att effektivt försvara sig användes de azerbajdzjanska drönarna enligt Papes nekandestrategi. I analysen framkommer ett flertal faktorer som är specifika för kriget i Nagorno-Karabach 2020 somverkat till drönarnas fördel. Om dessa faktorer varit annorlunda hade drönarnas effektivitet troligen minskat.

Bombningen av Dresden är en av andra världskriget mest kontroversiella nyttjanden av luftstridskrafterna från den allierade sidan. Vissa argumenterade för att Dresden var ett civilt mål utan militärt eller strategiskt värde. Syftet med den här uppsatsen är att analysera Dresden som mål för de allierade luftstridskrafterna ur Giulio Douhet och John A.Warden IIIs luftmaktsteorier. Undersökningen bär mot att analysera hur och om man kan motivera Dresden som ett militärt och strategiskt mål ur två olika luftmakteoriers perspektiv. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ innehållsanalys och komparativ analys för att jämföra teorierna med fallet. Resultatet av undersökningen visar hur man kan motivera Dresden som militärt och strategiskt mål. Warden och Douhets teorier är användbara för att analysera bombningen av Dresden. / The bombing of Dresden is one of the most controversial actions carried out by the allied air forces during World War 2. Some argue that Dresden was a civilian target, without strategic or military value. The purpose of this essay is to analyse Dresden as a target for the allied air forces using Giulio Douhets and John A. Warden IIIs theories of the use of air forces. This essay aims to investigate if and how one can justify Dresden as a military and strategic target by using Douhets and Wardens theories. The essay is conducted through qualitative content analysis and comparative analysis to compare the theories with case. The result shows how one can justify the bombing of Dresden using Douhets and Wardens theories.