No description available.

Thesis (Ph.D.)--University of Delaware, 2008. / Principal faculty advisor: Jay F. Coughenour, Dept. of Finance. Includes bibliographical references.

Det finns mycket och omfattande forskning kring företags engagemang i miljö- och socialrelaterade frågor, också benämnt CSR (Corporate Social Responsibility). Det råder dock ännu ingen konsensus om hur CSR påverkar marknadsvärdet av företag och huruvida hållbarhetsarbete är värdeskapande eller ej. Trots att Europa anses ligga i framkant inom hållbarhet är flertalet studier gjorda på den amerikanska marknaden. Därför syftar denna studie till att undersöka hur inkludering/exkludering ur ett hållbarhetsindex påverkar kortsiktigt aktiekurs för företag i Europa. Dessutom undersöks om det finns en skillnad i kortsiktig marknadsreaktion vid inkludering beroende på om ett företag antas ha små respektive stora agentproblem. För att undersöka detta genomförs en eventstudie, dels för annonseringsdagen av Dow Jones Sustainability Index World, dels för dagen då justeringen av indexet görs gällande. Studien påvisar ingen signifikant marknadsreaktion för varken inkludering/exkludering. Små och stora agentproblem kan heller inte fastslås orsaka en skillnad i marknadsreaktion vid inkludering. Detta utesluter dock inte att CSR kan ha en effekt på aktiekursen på längre sikt. Något som rekommenderas för framtida studier är därför att undersöka hur arbete med hållbarhet påverkar företags aktiekurs på längre sikt.

Denna studie undersöker indexinkluderingar och indexexkluderingars påverkan på europeiska företags aktiekurser genom att studera bolag som inkluderats i eller exkluderats ur hållbarhetsindexet Dow Jones Sustainability Index Europe under perioden 2017–2019. Vidare undersöks även specifikt svenska bolag som inkluderats, exkluderats eller bibehållit sin plats i indexet under samma tidsperiod. Detta till följd av det ökade intresset och utbudet av ESG- relaterade investeringar i världen, inte minst i Europa. En standardmässig eventstudiemetod baserad på marknadsmodellen används för att på kort sikt undersöka detta eventuella samband. Vi kan i resultatet inte finna några starka bevis på att en annonsering i sig har någon tydlig påverkan på företagens aktieavkastning för vare sig europeiska eller svenska bolag. Däremot finner vi att svenska bolag som behållit sin plats eller inkluderats i indexet visar en positiv genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning (CAR) mellan två och tio dagar efter annonseringsdagen. Det kan trots det inte bevisa indexets relevans för marknaden vilket stödjer tidigare studiers resultat. / This paper examines the impact of index inclusions and index exclusions on the share prices of European companies by studying companies that are included or excluded from the Dow Jones Sustainability Index Europe during the period 2017-2019. Furthermore, Swedish companies that have been included, excluded or retained their place in the index during the same time period are also specifically examined. This due to the increased interest and supply of ESG- related investments in the world, especially in Europe. A standard event study method based on the market model is used to investigate this possible connection in the short term. We cannot find strong evidence that an announcement has any evident impact on companies' return on investment for either European or Swedish companies. On the other hand, we find that Swedish companies that have retained their place or are included in the index show a positive average cumulative abnormal return (CAR) between two and ten days after the announcement date. Despite this, the results cannot prove the index's relevance to the market which supports previous studies.

Den här uppsatsen har undersökt hur offentliggörandet av en inkludering eller exkludering ur Dow Jones Sustainability Index North America (DJSI NA) har påverkat bolagets aktiekurs. Detta för att studera relationen mellan hur bolag presterar ur hållbarhetssynpunkt mot hur de presterar finansiellt. DJSI NA har använts som riktmärke för hur bolag presterar ur ett samhällsperspektiv. En eventstudie har använts som metod, för att undersöka förekomsten av abnormal avkastning till följd av den årliga annonseringen av indexets komponentlista under åren 2017–2019. Studien finner flera signifikanta resultat där nollhypotesen angående att inkludering eller exkludering från DJSI NA inte påverkar en akties avkastning kan förkastas. Resultatet ger dessutom en konkret insikt i hur avkastning för inkluderade bolag utvecklats från 2017 till 2019. Ett starkt positivt signifikant resultat för 2019 kan möjligen visa på att DJSI NA stärker bolagens hållbara identitet och därmed blir av intresse för kapitalförvaltare. / This thesis has explored how the announcement of an inclusion or exclusion from the Dow Jones Sustainability Index North America (DJSI NA) affect stock price. This was done to further investigate the relation between sustainability performance and corporate financial performance. DJSI NA has been used as a benchmark on companies’ sustainability performance. An event study methodology has been conducted to examine the occurrence of abnormal returns due to the annual announcement of DJSI members, during the years 2017- 2019. The findings reveal several significant results where it is possible to reject the null hypothesis that inclusion or exclusion from DJSI NA does not affect stock price. The results also give a substantial insight on the development of abnormal returns from 2017-2019. A strong significant result for 2019, could possibly show that DJSI NA enhances companies’ sustainable identity and is therefore of interest to asset managers.

<p>An abstract of a dissertation that examines different dimensions of legitimacy stemming from different sources, and how they condition the effects of each other. The traditional literature studies organizational legitimacy as a uni-dimensional phenomenon, however, there are multiple audiences with different systems of values that evaluate organizations and based on the fit with their values grant or withdraw legitimacy from the firm. This dissertation examines three different dimensions of legitimacy (i.e. social, market, and home country) and shows that they may substitute each other in affecting organizational outcomes. This is shown in a financial event study of additions and deletions from the Dow Jones Sustainability Index, a qualitative study of the nature of corporate social responsibility (CSR) in the emerging market of Russia, and a large-scale quantitative analysis of M&A deals, where the acquirer comes from Brazil, Russia, India, China and South Africa (BRICS).</p> / Dissertation

Etableringen av sociala medier har skapat ett nytt medielandskap där beslutsfattare och politiker kan kommunicera direkt med allmänheten. Donald J. Trump är en politiker som valt att kom- municera med sin publik via twitter. Han misstror traditionell medias förmåga att objektivt återge hans utsagor och underminerar journalistiken genom att använda begrepp som ’fake news’. Att en amerikansk presidenten twittrar är inget nytt fenomen men frekvensen och reto- riken i Donald J. Trumps tweets är något nytt. Dessa nya medievanor kan få konsekvenser inom flera sektorer inte minst på finansmarknaden. Vilken påverkan hans twittrande har på aktiemarknaden är frågan som behandlas i denna uppsats. Uppsatsens syfte är således att studera om Donald J. Trumps tweets påverkar Dow Jones In- dustrial Average (DJIA). Studien avgränsas till handelskriget mellan USA och Kina. Vidare avgränsas studien till en tidsperiod om ett år, från februari 2018 till februari 2019. Uppsatsen studerar enbart USA:s president Donald J. Trumps tweets. Studien genomförs genom event study som jämför normal returns innan händelsen (tweet) med den abnormal returns efter. Tweetsen är utvalda baserat på ett antal nyckelord som testas inom varaktighetsfönster på 5, 10, 15 och 20 minuter, vilket ger uttryck för hur länge effekten varar. Resultatet visar att 8 av 12 tweets har en statistisk signifikant påverkan på DJIA på antingen 1%, 5% eller 10% signifikansnivå. Studien tyder således att presidentens twittrande påverkar DJIA. Slutsatsen av studien är att Donald J. Trumps tweets utgör information som påverkar värde- ringen på aktiemarknaden (DJIA) och dess avkastning. Därför kan konstateras att sociala me- dier, såsom Twitter, är informationskällor som är högst väsentliga att följa för aktörer på finansmarknaden. Vidare får resultatet implikationer för rådande lagstiftning och regleringar, något som redan diskuteras i USA. Studier på området har varit svåra att finna varför vidare forsk- ning på området vore önskvärt.

In this paper, we explore the relationship between a Global Mood Time Series, provided by Wall Street Birds, and the Dow Jones Industrial Average (DJIA) from April 2011 to December 2011. My econometric results show that there is no long run equilibrium relationship between the level of global mood and the level of the DJIA. These results apply to the whole period, as well as in the six-month subperiods. Furthermore, daily changes in global mood do not Granger cause DJIA returns. However, changes in global mood do appear to be useful in forecasting the volatility of the DJIA, and my results suggest that GARCH models of volatility of large-cap indexes, and potentially the market as a whole, could be strengthened by including online sentiment measures of Big Data. Measuring global mood, and quantifying its impacts, can potentially lead to superior portfolio construction as forecasting volatility is an important input in portfolio optimization. The results, as a whole, suggest that Big Data can have important implications for investment decision-making.

This thesis examines the theoretical underpinnings and practical construction of select economic and financial indexes. Such indexes are used for a variety of purposes, including the measurement of inflation, portfolio return performance, and firm productivity. Chapter 1 motivates interest in economic and financial indexes and introduces the principal ideas in the thesis. Chapter 2 focuses on one potential source of bias in the Canadian consumer price index (CPI) that arises from the emergence of large discount/warehouse stores—the so-called outlet substitution bias. Such outlets have gained market share in Canada in recent years, but current CPI procedures fail to capture the declines in average prices that consumers enjoy when they switch to such outlets. Unrepresentative sampling, and the fact that discount stores often deliver lower rates of price increase can further bias the CPI. Bias estimates for some elementary indexes are computed using data from Statistics Canada's CPI production files for the province of Ontario. It is shown that the effect on the Canadian CPI of inappropriately accounting for such discount outlets can be substantial. Another area in which indexes are frequently used is the stock market. Several stock market indexes exist, including those produced by Dow Jones and Company, Standard and Poor's Corporation, Frank Russell and Company, among others. These indexes differ in two fundamental respects: their composition and their method of computation—with important implications for their usage and interpretation. Chapter 3 introduces the concept of a stock index by asking what, in fact a stock market index is—this is tantamount to considering the purpose for which the index is intended, since stock indexes should be constructed according to their usage. Because stock indexes are most commonly used as measures of returns on portfolios, the main considerations in constructing such return indexes are examined. Chapter 4 uses the Dow Jones Industrial Average (DJIA) as a case study to examine its properties as a return index. It is shown that the DJIA is not the return on a market portfolio consisting of its thirty component stocks: in fact the DJIA measures the return performance on a very particular (and unusual) investment strategy, a fact that is not well understood by institutional investors. An examination of some other popular stock indexes shows that they all differ in their computational formula and that each is consistent with a particular investment strategy. Numerical calculations reveal that the return performance of the DJIA can vary considerably with the choice of basic index number formula, particularly over shorter time horizons. Given the numerous ways of constructing stock market return indexes, the user is left to determine which is 'best' in some sense. The choice of an appropriate (or 'best') formula for a stock market index is formally addressed in chapter 5. The test or axiomatic approach to standard bilateral index number theory as in Eichhorn & Voeller (1983), Diewert (1993a), and Balk (1995) is adapted here. A number of a priori desirable properties (or axioms) are proposed for a stock index whose purpose is to measure the gross return on a portfolio of stocks. It is shown that satisfaction of a certain subset of axioms implies a definite functional form for a stock market return index. Chapter 6 evaluates the various stock indexes is use today in terms of their usefulness as measures of gross returns on portfolios. To this end the axioms developed in chapter 5 are used to provide a common evaluative framework, in the sense that some of the indexes satisfy certain axioms while others do not. It is shown that the shortcomings of the DJIA as a measure of return arise from its failure to satisfy a number of the basic axioms proposed. Notwithstanding this, each index corresponds to a different investment strategy. Thus, when choosing an index for benchmarking purposes an investor should select one which closely matches his/her investment strategy—a choice that cannot be made by appealing to axioms alone.

Thesis (M.B.A.)--University of North Carolina Wilmington, 2008. / Title from PDF title page (viewed May 27, 2009) Includes bibliographical references (p. 42-44)