Numerous of energy saving measures have been carried out in the Swedishhousing stock since the energy crisis in the 70’s. Additionally, there have been manylow-energy housing projects. However, so far few of these have been followed up aftersome years in operation concerning the energy use. That the energy use stays on a lowlevel is important from a sustainable perspective. The objectives of this study are find a system capable of reduce energy demandand minimize the environmental impact, make the minimum investment with themaximum results and maintain the actual infrastructure of the building. This report looks into the potential for saving energy and money with greywastewater. This potential depends on both the quantity available and whether thequality fits the requirement of the heating load. To recover heat from waste water inresidential buildings is hard to achieve in quality because of its low temperature range.Nevertheless, efforts to recycle this waste energy could result in significant energysavings. To implement this system the method used is to gather all the information aboutthis system, compare all the options available and calculate how much energy can besaved and how much time is the payback. The building studied is on Maskinisten Brynäs in Gävle with 23 apartments onfive different floors and a total living area of 400 m2 in each floor. In the case building used in this report the 60% of the total water used is hotwater. Installing a heat recovery system can be saved up to 23% of the energy used forheating water. This energy can be used for the preheating of the hot water. In this report is given two different solutions to save energy with this systems,the first one is to use a heat exchanger only in the drain of the showers saving up to7.045 MWh or using a centralized heat exchanger saving up to 23.16 MWh. After analysing the results the best option is to use the centralized heatexchanger system, it can be saved more energy and the total investment is lower thanusing a heat exchanger in each shower.

The purpose of this report is to investigate the possibilities with drain water heat recovery (DWHR) in residential buildings. Information and relevant theory has been collected and summarized in this report. Calculations have been done for given scenarios to evaluate profits. DWHR heat exchangers use simple technology and have long life-time. The heat exchanger is connected to outgoing drainage pipe and incoming cold-water supply so countercurrent flow is accomplished. This makes it possible to increase the temperature of the incoming cold-water and thereby decrease the amount of energy used to heat water. There are mainly two types of models on the markets, vertically and horizontally heat exchangers. DWHR can be cost-effective if installed during new constructions or renovation, otherwise installation costs can be quite expensive. An installation of a DWHR-unit means no increasing risks of bacteria growth (legionella). Approximately 20 % of the energy used to heat hot-water can be counted as internal heat gain, with a DWHR heat exchanger the amount increases which will result in less energy consumed in the room heating system. More development of existing models is required to reduce the prices and spread information. A big advantage with DWHR is that the energy need for heating water is quite constant during the whole year compared to other demands, for example room-heating. Results from calculations in this report show that a reduction of 43 % of the heating demand for hot-water could be made in a normal family house and 17 % reduction could be made in a residential building with fifty apartments. / Syftet med arbetet är att undersöka möjligheterna med att återvinna värme från spillvatten i bostäder. Fakta och relevant teori inom området har samlats ihop och sammanfattats i denna rapport. Egna beräkningar har gjorts för att utvärdera hur mycket det är möjligt att återvinna. Tekniken för spillvattenvärmeväxling är enkel och växlarna håller i regel länge och kräver inget underhåll. En spillvattenvärmeväxlare kopplas in så att motströmsvärmeväxling uppnås. En växlare ansluts till utgående spillvattenledning och inkommande kallvattenledning. Ett problem är att de större växlarna för flerbostadshus kan vara platskrävanade och dyra. En installation av en växlare lämpar sig bäst vid nybyggnation för både småhus och flerbostadshus. Vid renoveringar av miljonprogrammen som uppfördes på 1960–70-tal finns det goda möjligheter att installera spillvattenvärmeväxlare då man genom exempelvis en stamrenovering gör ingrepp på befintliga ledningar, detta kan minska installationskostnaderna. Det finns inga tillkommande risker för legionellabakterier med spillvattenvärmeväxlare. Mer utveckling borde ske inom området så att nya modeller tillkommer. För nuvarande är den vertikala växlaren liten och passar bäst i småhus medan den horisontella växlaren passar bättre vid större anläggningar, med utveckling kan modellerna anpassas så de kan fungera oavsett användningsområde. I småhus bör man i första hand titta på andra åtgärder att för att minska energiförbrukningen, exempelvis driftoptimering, tätning av fönster, tilläggsisolering av vind m.m. En spillvattenvärmeväxlare kan istället vara ett alternativ för ett lågenergihus eller passivhus där vanliga åtgärder redan vidtagits. Ungefär 20 % av energiåtgången för tappvarmvatten kan tillgodoräknas som internvärme, med en installerad spillvattenvärmeväxlare ökar denna del vilket är bra då mindre effekt krävs till värmesystemet. En stor fördel som kan ses med spillvattenvärmeväxling är att tappvarmvattenförbrukningen är relativt konstant under året till skillnad från exempelvis värmebehovet. Utifrån givna scenarion visade beräkningarna i denna rapport att 43 % kunde besparas i småhus och 17 % i flerbostadshus.

Modern energy saving technologies are become increasingly mature, easier to implement and financially profitable. Both the European Union and the Swedish government have directives with goals regarding energy savings for the year 2020 and 2030. Here, making buildings more energy efficient plays a large role as around 40% of the total energy usage in Europe can be related to buildings. Constructing new, nearly zero energy houses is currently very popular, but as a vast majority of all buildings in a country like Sweden are older buildings, built before 1980, a majority of the used energy will come from these buildings. Hence, there is plenty of incentive for carrying out energy saving actions and investments in older buildings. From previous research and interviews with energy consultants, it can be concluded that energy saving actions are not being carried to the extent that is possible. This thesis aims to find out why this is and mainly what the main obstacles are when implementing energy saving solutions in older buildings. A case study, consisting of eight interviews with energy consultants and real estate owners was carried out in order to get an understanding of the current situation and the different stakeholders views on this issue. The results showed that, at least in the represented cases, there is a will among real estate owners for moving forward with energy saving. An understanding has also recently emerged where most real estate owners realize that there are great financial incentives connected to implementing energy saving solutions to current, older buildings. However, increased will of making a change has not yet resulted in a majority of buildings having installed energy saving solutions. One factor for this is that each building is its own individual case and therefore needs to be handled individually due to different conditions and are therefore suitable for different energy saving actions. Other factors include lack of technical and financial understanding among some real estate owners, slow decision making processes and ownership types. The research explores theories related to decision makings to provide a comprehensive overview regarding the current situation of energy saving in Sweden, as well as a contribution to the theoretical literature regarding decision making / Modern teknik inom energibesparing blir allt mer mognare, lättare att implementera och finansiellt lönsamt. Både den europeiska unionen och den svenska regeringen har direktiv med mål för energibesparing för år 2020 och 2030. Här spelar byggnader en viktig roll, då byggnader står för ca 40 % av den totala energianvändningen i Europa. Att bygga nya, nära noll energi byggnader är för närvarande väldigt populärt. Men i ett land som Sverige, där majoriteten av alla byggnader är äldre byggnader, kommer majoriteten av energianvändningen fortfarande från dessa. Därav finns det stora incitament till att genomföra energieffektiviserande åtgärder på äldre byggnader i Sverige. Från tidigare studier och intervjuer med energikonsulter kan det fastslås att energibesparande åtgärder ej genomförs i den grad som det är möjligt. Målet med denna rapport är att utröna varför det är så samt vilka huvudsakliga hinder som kan relateras till energibesparing i äldre byggnader. För att få en överblick av den befintliga situationen samt hur olika intressenter ser på denna fråga genomfördes en fallstudie bestående av åtta intervjuer med energikonsulter och fastighetsägare. Resultaten från studien pekade på att det finns en vilja bland fastighetsägare att gå vidare med energibesparande åtgärder. På senare tid har även en förståelse vuxit fram bland fastighetsägare där man inser att det även finns stora finansiella incitament med att implementera energibesparande åtgärder på äldre byggnader. Detta har dock ännu ej lett till att energibesparande åtgärder genomförts på en majoritet av befintliga byggnader. En anledning till detta är att varje byggnad måste hanteras individuellt då alla har olika förutsättningar och därmed lämpar sig för olika energibesparande lösningar. Andra faktorer inkluderar teknisk och ekonomisk kunskapsbrist bland vissa fastighetsägare, långsamma beslutsprocesser och ägarstrukturer. Studien nyttjar teorier relaterade till beslutsfattning för att ge läsaren en överblick av den befintliga situationen kring energibesparing i Sverige. I tillägg bidrar studien till den teoretiska litteraturen om beslutsfattning.