I denna undersökning har en audiovisuell analys genomförts på en filmsekvens ur filmen Munich (2005), för att undersöka hur ljudet påverkar filmens berättande. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för ljuddesign i film men även för att se hur det kan användas som ett berättarverktyg. I studien granskades först ljud och bild individuellt och sedan båda tillsammans som efteråt analyserades utifrån teoribildning från Michel Chion, Klas Dykhoff och David Sonnenschein. Studiens resultat påvisar att ljudet används för att leda åskådarens uppmärksamhet, ge information och informativa egenskaper till karaktärerna och objekt i filmen och för att reflektera protagonisternas sinnestillstånd.

Uppsatsen handlar om att undersöka hur tystnad gestaltas genom ljud. Syftet var att analysera,tolka och redogöra för filmisk tystnad i The Revenant och Sound of Metal samt belysa detljudarbete krävs för att kunna förmedla upplevelsen av tystnad. Undersökningen baserashuvudsakligen på teorier av Michel Chion, Sven Raeymaekers och Klas Dykhoff. Genom attanvända Chions metod masking analyserades sammanlagt sex olika sekvenser ur filmerna.Analysen i uppsatsen var menad att svara på hur tystnad gestaltas i filmerna, vilka ljud som ärassocierade med tystnad och hur bilden samt ljudet samarbetar för upplevelsen av tystnad.Resultatet visar på att tystnadens olika former kan användas för att förmedla karaktärerskänslor, förstärka spänningen i scener men även för att skapa en kontakt med publiken. Detframgick även hur specifika ljud som djurläten på avstånd eller intima/närliggande prasselljudanvänds för att förhöja upplevelsen av tystnad. Resultatet visade även på hur viktig kontextenär av att ha bilden och ljudet gemensamt för att kunna förstå och tolka tystnaden.