Ett sätt att öka mängden trä i byggnader är att ersätta stålförband i takstolar med ett trädymlingsförband. Det bör dock undersökas om trädymlingsförbandet har tillräckligt högt hållfasthetsvärde. Denna studie undersöker hållfastheten på träförband förankrade med trädymlingar. Dymlingarna har tre olika dimensioner (8, 10 och 12 mm) och förankras i förbanden genom svällning. Teoretiska beräkningar utförs med formler från Eurokod 5 (2004) för stålskruvar. Formlerna modifieras för att kunna tillämpas på trä istället för stål. Trycktester utförs på tio tvåplansskjuvnings-modeller per dymlingsdimension. Studien anses vara statistisk och sammanställs i normalfördelningskurvor. Av data från testerna räknas karakteristiska värden för trädymlingarna med säkerhetsmarginalen 95 %. Karakteristiskt hållfasthetsvärdet för trädymlingsförbanden blev 2100 N för 8 mm, 2300 Nför 10 mm och 4400 N för 12 mm. / One way to increase the amount of wood in buildings is to replace framing tie with timber dowel joints. It has to be investigated if timber dowel joints strength value is high enough. This study investigates the strength of timber joints anchored with a dowel. The dowels have three different dimensions and were anchored in the joint by swelling. Theoretical calculations were made with formulas from Eurokod 5 (2004) for steel screws. The formulas were modified to be applied to wood instead of steel. Pressure tests wereperformed on ten double shear models per dowel dimension. The tests are considered tobe statistically and compiled in a normal distribution curve. Characteristic strength with thesafety margin of 95 % was calculated from the data from the tests. Characteristic strength for the timber dowel joints were 2100 N for 8 mm, 2300 N for 10mm and 4400 N for 12 mm.

Trä blir allt vanligare som konstruktionsmaterial i stommar, i både hus och anläggningar för att sträva mot mindre klimatpåverkan och kostnader. Ett förslag är att byta ut materialet för de inslitsade plåtar som finns i fackverkskonstruktioner i limträ, från stål till björkplywood. Den huvudsakliga frågan som besvaras i detta examensarbete är hur dessa björkplywoodskivor ska monteras. Genom att studera den ursprungliga metoden med inslitsade stålplåtar och dymlingar samt ett fackverk levererat av Moelven till Åkersberga föreslås en monterings-beskrivning på en knutpunkt. Ritningar togs fram med hjälp av AutoCAD och Tekla Structures till byggnation av en knutpunktsmodell i skala 1:2. Modellen tas fram för att utreda monteringsmomenten i detalj och utvärdera arbetsgången. När en metod för monteringen hade framtagits, applicerats den på hela fackverket för att göra en materialåtgångsanalys och ekonomisk jämförelse över mängden björkplywoodskivor och dymlingar. Slutsatsen från detta arbete är att björkplywood har en stor potential och kan tillverkas med lika hög montagenoggrannhet som den konventionella förbandstekniken med stålplåtar. En stor reduktion av stålanvändningen kan erhållas med en bibehållen bärförmåga i fackverket. / Wood is becoming more and more common as a construction material in structural frames, in both houses and civil engineering structures to strive for less climate impact and costs. One proposal is to replace the material on the gusset plates found in glulam truss structures, from steel to birch plywood. The main question that is answered in this thesis is how these birch plywood plates should be mounted. By studying the original method with steel plates and dowels and a truss delivered by Moelven to Åkersberga, an assembly description of a truss node is proposed. Drawings were produced with the help of AutoCAD and Tekla Structures for the construction of a truss node in scale 1: 2. The model was developed to investigate the assembly steps in detail and evaluate the workflow. Once a method of assembly had been developed, it was applied to the entire truss to make a material consumption analysis and economic comparison of the amount of birch plywood plates and dowels. The conclusion from this work is that birch plywood has great potential and can be manufactured with as high assembly accuracy as the conventional joint technology with steel plates. A large reduction in steel can be obtained with a maintained load-bearing capacity in the truss.

Internationellt sett är merparten av de dammbrott som ägt rum kopplat till grundläggningen. Det är oftast kopplat till att det finns osäkerhet i de rådande grundförhållandena. Som extra säkerhet, installerades bergförankringar som en åtgärd att behandla osäkerheterna i de rådande grundförhållandena. I Sverige är merparten av kraftverksdammarna uppförda mellan 1940-och1960 talet. Det var inte ovanligt att cementingjutna slakarmerade kamstål sattes under dammarna som en extra säkerhet. När dessa bergbultar installerades var kunskapen om dess verkningssätt begränsat, då teorier om bergbultens verkningssätt började utvecklas under 70- och 80-talet. Vid dimensionering av bergförankring till dammbyggnader i nutid tillämpas RIDAS, Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, som är upprättade av de Svenska dammägarna. I RIDAS framgår att när det endast föreligger en risk för glidning får rostfri slak armering användas som bergförstärkning och dimensioneras enligt BBK, Boverkets handbok för betongkonstruktioner, kap 3.11 "kraftöverföring genom fog". Examensarbetets inledande del är en litteraturstudie som är inriktad på den forskning som har bedrivits rörande bergbultens principiella beteende när den går till brott. Vidare i litteraturstudien har en beräkningsteori som utvecklats av Holmberg (1991) vilken beskriver en bergbults bidrag till bärförmågan för en bergspricka studerats i detalj. Teorin har även jämförts mot experimentellt utförda skjuvförsök av bergbultar. Med hjälp av den teori som presenterades i litteraturstudien genomfördes en stabilitetsanalys av en betongmonolit i utskovsdammen på en typisk Svensk vattenkraftstation. Målet var att undersöka möjligheten för bergbultarna, som är installerade i berggrunden att samverka, med ett antaget horisontell sprickplan under dammbyggnaden. Det bidrag till bärförmågan som bergbultarna och bergsprickan utgör till totalstabiliteten jämförs med de krav som ställs i RIDAS. I slutet av arbetet förs en diskussion om de presenterade teoriernas förmåga att beskriva bultens bärförmåga under olika förhållanden samt hur en bergförankring bör utformas för att säkerställa dragbrott i bulten. Efter det ges förslag på forskning rörande bergbultning som kan utföras, för att bättre förstå bergbultens principiella beteende. / Internationally, the majority of dam failures that have occurred are related to the foundation. It is usually linked to the large uncertainty in the actual propertys of the foundation. A common measure was to install rock bolts as an extra precaution in the subgrade to handle the uncertainties of the subgrade. In Sweden, most of the hydroelectric dams were constructed between 1940 and 1960. It was not uncommon that cemented reinforced rock bolts were installed in the subsoil as an extra precaution. When these rock bolts were installed, understanding of their stress handling was limited, considering the fact that the theory of the rock bolts behavior was first studied between 1970 and 1980. The first part of this thesis is a thorough review of the literature which focuses on the research that has been conducted on the fundamental behavior of the rock bolt when it fails. In this study, a computational theory describing a rock bolts load contribution to a rock joint is presented, verified against experimental shear tests performed on rock bolts. In the design of rock anchoring to the construction of reservoirs in the present application RIDAS, Power Companies' guidelines for dam safety, the guidelines is formed by the Swedish dam owners. Accordingly to RIDAS where there is only a risk for a slide in a rock joint stainless untensioned rock bolts are allowed to be used fore support and dimension according to BBK, Boverkets handbok för betongkonstruktioner, kap 3.11 "kraftöverföring genom fog". Using the theory presented in the literature review, a stability analysis of a monolith on Långbjörn PowerStation was carried out. The goal was to explore the possibility of rock bolts installed in the subgrade to interoperate with a rock joints under the dam building. The load contribution of rock bolts and the rock joints has to overall stability is compared with the requirements of the Swedish power company’s guidelines for dam safety, RIDAS. At the end of the thesis, the presented theories’ applicability under different conditions and how a rock anchor should be designed to be as efficient as possible is discussed. In conclusion, suggestions for research that can be performed on bolting, to gain better understanding of the fundamental behavior of the rock bolt are presented.

Trä är ett förnybart material till skillnad mot många andra byggnadsmaterial. Andelen trä inom byggnadsindustrin kan ökas genom att använda trädymlingsförband som ett substitut till skruvar och spikar. Skruvar och spikar tillverkas av metaller, vilka inte är förnybara material. Tillverkningsprocessen av metallbaserade material är mer energikrävande än den för trämaterial och har därför en större inverkan på vår miljö.Syftet med studien var att undersöka vidhäftningskapaciteten hos trädymlingsförband, olimmade och limmade av träslagen bok och furu. Fastsättningen av de olimmade trädymlingarna gjordes med insvällning. Insvällning innebar i studien att trädymlingarna först torkades, vartefter de placerades i en regel i inomhusklimat. Trädymlingarna strävade därefter att uppnå fuktkvotsjämvikt vilket medförde svällning. Vidhäftningskapaciteten för trädymlingsförband bör kunna konkurrera med utdragskapaciteten för till exempel spik för att vara praktiskt användbart.Trycktester har genomförts i laborationssalen i hus 45 på Högskolan i Gävle för att fastställa trädymlingarnas kraftupptagningsförmåga. Trycktesterna genomfördes i en drag- och tryckmaskin av modellen Shimadzu AG-X. Resultaten av testerna har sedan jämförts med den teoretiska utdragskapaciteten för spik. Karakteristiska hållfasthetsvärden har beräknats utifrån trycktestsresultaten.Resultatet av studien visar att endast de limmade trädymlingarna kan konkurrera med utdragskapaciteten hos spik. Limmade trädymlingar kan därför vara ett substitut till spik. Karakteristiska hållfasthetsvärden för limmad bok och limmad furu är 5,2 kN respektive 4,3 kN. / Wood is a renewable material, unlike many other building materials. The amount of wood used in the construction industry can be increased by using wooden dowels as a substitute for screws and nails. Screws and nails are made of metals, which are non-renewable materials. The manufacturing process of metal-based materials is more energy consuming than it is for wooden materials and therefore it has a greater impact on our global environment.The purpose of this study was to investigate the adhesion capacity of wooden dowel-joints, non-glued and glued made out of beech and pine. The attachment of the non-glued wooden dowels was achieved by swelling of the wood. Swelling was achieved by first drying the wooden dowels in an oven and then letting them acclimatize with the surrounding materials and the relative air humidity. The adhesion capacity of the wooden dowels should be able to compete with the withdrawal strength of nails to be practically useful.Tensile strength tests have been carried out in the laboratory in house 45 at the University of Gavle to determine the adhesion capacity of wooden dowel-joints. The tensile strength tests were performed with a Shimadzu AG-X machine. The results of the tests have been compared with the theoretical withdrawal strength for nails. Characteristic strength values have also been calculated from the tensile strength test results for the wooden dowels.The results of the study shows that only the glued wooden dowels can compete with the withdrawal strength of nails. Glued wooden dowels can therefore be a substitute for screws and nails. The calculated characteristic values for glued beech-dowels and glued pine-dowels are 5,2 kN respectively 4,3 kN.

Ökad användning av byggtekniken massivträ kan ge ett positivt bidrag till hållbart byggande. Utvecklingen inom datornavigerad bearbetning ger massivträ möjligheten att rationalisera byggproduktionen inom trä. Tekniken ligger rätt i tiden och kommer att värderas allt högre då den tillvaratar materialets karaktäristiska egenskaper. Utvecklingen av massivträ har resulterat i teknikvarianter av hur virke kan sammanfogas till solida element. Ett behov har funnits av en marknadsjämförelse mellan befintliga principer där studien förtydligar grundläggande skillnader för intresserade byggaktörer. Problemfrågan för denna studie har varit: vilka principer för sammanfogning av trä till plattelement inom massivträ är mest fördelaktiga? Detta sett utifrån faktorerna produktionskostnad, hållfasthet och ekologiska övervägningar. För att förtydliga den undersökta byggmetodens nytta i ett vidare perspektiv har det presenterats en allmän beskrivning av massivträ. Studien är jämförande och grundar sig på en litteraturstudie samt företagskontakter med 27 företag i 6 länder. Följande tekniker för tillverkning av plattelement i massivträ har behandlats i rapporten:  Limning  Spikning  Klamring  Skruvning  Tvärspänning  Dymling: vertikal-, horisontal- och diagonalgående samt med skruvar i trä  Laskning  Träsvetsning Studien visar att teknikerna inom massivträ skiljer sig åt. Högst bedömning får korslimmat trä (CLT) när det gäller kostnad och hållfasthet. Med hänsyn till ekologin värderas laskat trä högst. Vid en sammanvägning av hållfasthet och ekologi är den skruvformade trädymlingen fördelaktigast. Dessa alternativ ger valfrihet i synlig yta samt ett effektivt resursutnyttjande av lågvärdigare virkeskvalitéer och lämpar sig inom bostadsbyggnation. CLT är mest kostnadseffektivt, inte patentskyddat samt det mest etablerade alternativet på marknaden dock är utvecklingen av ett sunt lim fortfarande under arbete. I pågående forskning finns ett annat alternativ där tekniken träsvetsning visat ge en starkare fog än lim. Ur ekologisk synpunkt är plattelement genomgående i trä är att föredra, då det ger en sund konstruktion i full skala, eftersom inga kemikalier eller lagerresurser används. Forskning har visat att massivträ har en positiv och hälsofrämjande effekt på de boende i motsats till effekterna av icke naturliga material. / The increasing use of solid wood construction methods can have a positive impact on the sustainability of constructions. The development of computer-controlled processing techniques enables the solid wood timber industry to rationalize the construction of buildings. The solid wood techniques come at time and will be higher valued in the future due to the natural characteristics of this material. The improvement of solid wood methods has resulted in various techniques to join wood into solid prefabricated parts. There is a need for a comparative market study of the different principles of solid wood construction to widen the knowledge and to explain interested builders the viability of these techniques. The key question for this study is: Which techniques of combining solid wood elements to whole boards are the most favorable ones concerning wood construction buildings – leaving apart questions of production costs, durability and ecological considerations? To point out the utility of these construction techniques and give them a broader understanding a general study of solid wood construction has been presented. The comparative study is based as well on studies of literature as on reviews of 27 companies in 6 countries. The following techniques for the production of boards made of solid timber elements are considered in this report:  Laminating  Nailing  Stapling  Screwing  Stress laminating  Doweling: vertically, horizontally, diagonally and with wooden screws  Dovetailing techniques  Wood welding techniques The study shows that the techniques of solid wood construction are very different in itself. CLT of cross-laminated timber scores highest in terms of cost and durability, but if one considers ecological factors, dovetailing is best. Taking into account both durability and ecological considerations, doweling is best. These alternatives give some freedom of choice regarding the visibility of surfaces and the efficient use of lower qualities of timber and they are therefore suitable for residential construction buildings. CLT is the most cost-effective, not patented and well established option in the market; the development of more health-friendly adhesives is still going on. Current researches demonstrate an alternative: Wood welding joins the parts better together than gluing them. Considered from the ecological viewpoint, boards made exclusively of wood, are preferable since no chemicals or not renewable resources are used. Recent researches show, that solid wood constructions have positive effects on the health of the residents of these buildings in comparison of buildings using non-natural materials. / <p>ORCID-id: 0000-0001-7091-6696</p>