Sverige har likt Norge en lång historia med byggnader av träkonstruktioner. Efter de många stadsbränderna på 1800-talet i de båda länderna förbjöds träbyggnader med över två våningar. Inte förrän på slutet av 1900-talet blev högre byggnader tillåtna igen genom nya regler från EU som definierar funktionen i en byggnad istället för materialet. Samtidigt som de nya reglerna trädde i kraft startades produktionen av korslimmat trä, KL-trä, i Europa. KL-trä har stadigt vuxit i popularitet och nu byggs det med materialet som aldrig förr. KL-trä har några speciella egenskaper, det är bland annat mycket starkt och stabilt sett till tyngden och brandegenskaperna är bra då det bildas ett skyddande kolskikt vid brandexponering. Trots de bra brandegenskaperna får trä bara användas som invändiga ytskikt i begränsad omfattning. I Norge är reglerna lite mer frikostiga och trä får användas i större utsträckning. Denna studie ska visa hur de båda ländernas regelverk ser ut när det synliga invändiga ytskiktet består av obehandlat trä (KL-trä) samt när och i vilken omfattning som KL-trä behöver brandskyddas. Genom en litteraturstudie sammanfattas Sveriges och Norges brandskyddsregler och jämförs med varandra. En jämförelsestudie har också genomförts där byggnadsprojekt med stommar i KL-trä analyseras och jämförs med varandra. De byggnader som jämförts är Förskolan Lotsen i Karlstad, Södra Skolan i Grums och Nordre Ål skole i Lillehammer. Resultatet visar att Sveriges och Norges brandskyddsnormer är uppbyggda på liknande sätt men det finns några större skillnader som gör att användandet av trä som synligt ytskikt skiljer sig åt mellan länderna. Många av likheterna beror på att ländernas regler grundar sig i Eurokoder med bland annat samma ytskiktsklasser och dimensionering av stommen ska följa de europeiska kraven för brandmotstånd (R,E och I). Den största skillnaden kring användandet av trä som ytskikt är brandcellsstorlekar. I Norge är trä som ytskikt godkänt i brandceller mindre än 200 m2 i alla byggnadsklasser (Bk) förutom Bk4, vilket gäller i princip alla byggnader upp till 16 våningar. I Sverige finns det ingen ”brandcellsgräns”, utan där är ytskikt av trä godkänt i Bk3 och Bk2, vilket gäller de flesta byggnader upp till 2 våningar. För att kunna bygga högre byggnader med ytskikt av trä i Sverige krävs analytisk dimensionering. Ett vanligt sätt att bygga högre byggnader med ytskikt av trä i Sverige är genom tekniskt byte där ett passivt brandskydd ersätts med ett aktivt, vanligtvis sprinklers, under förutsättning att brandskyddet inte försämras. På så sätt kan en lägre ytskiktsklass godkännas och användas, dock lägst klass D-s2,d0, vilket motsvarar trä. En annan viktig skillnad i normernas formuleringar är vilken verksamhetsklass och byggnadsklass en byggnad placeras i. Skillnaderna resulterar i att lägst godkända ytskiktsklass skiljer sig åt. Ett exempel på denna skillnad gäller för förskolor. I Norge placeras förskolor i samma verksamhetsklass som skolor och leder till att trä är godtagbart som ytskikt. I Sverige placeras förskolor i en högre verksamhetsklass än skolor där trä inte är godkänt som ytskikt. / Sweden, as Norway, has a long history with buildings of wooden constructions. After the many city fires in the 19-th century in both countries, wooden buildings over two floors were banned. It was not until the late 20-th century higher buildings were allowed again through new rules from EU, which define the function of a building instead of the material. At the same time as the new rules came into force, the production of cross laminated timber, CLT, was started in Europe. CLT has steadily grown in popularity and is now being used in buildings as never before. CLT has some special properties, it is very strong and stable in terms of weight and the fire properties are good because a char layer is formed during fire exposure. Despite the good fire properties, wood can only be used as internal surface layers to a limited extent. In Norway, the rules are a little more generous and wood may be used to a greater extent. This study will show what the regulations in Sweden and Norway says when the visible interior surface layer consists of untreated wood (CLT) and when and to what extent CLT needs fire protection. Through a literature study, Sweden’s and Norway’s fire protection rules are summarized and compared with each other. A comparison study has also been carried out in which building projects with framework in CLT are analyzed and compared with each other. The buildings that are compared with each other are the kindergarten Lotsen (Cityförskolan) in Karlstad, Södra skolan in Grums and Nordre Ål skole in Lillehammer. The result shows that Sweden’s and Norway’s fire protection standards are structured in a similar way, but there are some major differences in the use of wood as a visible surface layer in the two countries. Many of the similarities are due to the fact that the countries’ rules are based on Eurocodes with, among other things, the same surface layers and dimensioning of the framework must comply with the European requirements for fire resistance (R, E and I). The biggest difference regarding the use of wood as a surface layer is fire compartment sizes. In Norway, wood is a surface approved layer in fire compartments less than 200 m2 in all building classes (Bk) except Bk4, which applies in principle to all buildings up to 16 floors. In Sweden there is no “fire compartment boundary”, but there are surface layers of wood approved in Bk3 and Bk2, which applies to most buildings up to 2 floors. To be able to build higher buildings with surface layers of wood in Sweden, analytical fire design is required. A common way of building higher buildings with surface layers of wood in Sweden is through technical replacement where a passive fire protection is replaced by an active, usually sprinklers, provided that the fire protections does not deteriorate. In this way a lower surface layer class can be approved and used, however, at least class D-s2, d0 must be used, which corresponds to wood and CLT. Another important difference in the wording of the standards is which building class and class of activities a building is placed in. The differences indicates that the lowest approved surface layer class differs. An example of this difference is kindergartens. In Norway, kindergartens are placed in the same activity class as schools. This leads to wood being acceptable as a surface layer. In Sweden, kindergartens are placed in a higher class of activity than schools where wood is not approved as a surface layer.

I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt om korslimmat massivträs brandegenskaper kan förbättrats med rätt sorts lim och med användandet av skyddsskivor. Det senaste årtiondet har byggbranschen blivit mer miljömedvetna och viljan att bygga miljö- och klimatsmart har ökat, detta har medfört ett ökat användande av olika typer av trämaterial. Korslimmat massivträ har utvecklats som ett resultat av detta. Eftersom det är ett nytt byggnadsmaterial finns det mycket forskning kvar att göra, vilket intresserade oss. För att få svar på våra frågor har vi gjort en litteraturstudie för att inhämta kunskap och resultat från tidigare rapporter och artiklar som finns i ämnet. Det vi har kunnat se är att så länge som de individuella lagrena i det korslimmade massivträet inte lossnar ifrån varandra har det i princip samma brandegenskaper som homogent massivträ. Men så fort som det lossnar ifrån varandra stiger förkolningstakten och brandegenskaperna försämras. Det går att förhindra och begränsa dessa försämringar med rätt val av lim och skyddsskivor.  Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus.

En vital del att ta hänsyn till i lastbärande stommar i trä är knutpunkterna där olika typer av förband sammanfogar två eller flera träelement. Dessa knutpunkter tenderar att vara svagare än de träelement som sammanfogas, vilket innebär att stor vikt behöver läggas på utformning av dessa knutpunkter. Knutpunkterna vid balkonger kan utföras på ett flertal sätt men arkitekten föredrar som oftast en infästning där träbalkongen är inspänd i byggnadsstommen, detta på grund av att de övriga infästningarna bidrar till skymmande sikt från balkongen. Denna infästning leder till att förbandet behöver uppta momentkrafter vilket kan innebära utmaningar vid konstruktioner i trä, genom att trä som material är eftergivligt och har vissa materialegenskaper som begränsar kapaciteten med avseende på så väl styvhet som styrka. Alternativen för bärande element i en inspänd infästning i trä är korslimmat trä och limträ. Korslimmat trä används i dagsläget som stora planelement. På grund av dess uppbyggnad med vartannat skikt korslagt, tillsammans med att deformationerna i momentbelastade förband beror av vilken riktning till fibrerna som belastas, ger att en balk av korslimmat trä skulle kunna vara ett fördelaktigt alternativ till limträ vid utformning av momentinspända balkelement. Denna studie genomfördes i syfte att undersöka hur två balkar; en i limträ och en i korslimmat trä, förhåller sig till varandra i ett förband där de är mekaniskt sammanfogade med övrig byggnadsstomme. Metoden för arbetet har varit att genom provning mäta den relativa rotationen i förbandet samt nedböjningen av en balk av korslimmat trä samt en balk av limträ med samma dimensioner, förbandsutförande samt påverkan från yttre last för att utvärdera vilken av dessa som innehar högst rotationsstyvhet samt lägst nedböjning av balk och således med fördel kan användas vid momentinspänning av lastbärande träelement. Beräkningar enligt Eurokod 5 har även utförts för att jämföra med resultat från experimentella försök och därigenom fastställa huruvida de teoretiska beräkningarna överensstämmer med det praktiska utslaget. Studien visar på att balken i korslimmat trä är fördelaktigt då den får en lägre nedböjning orsakad av den relativa rotationen i förbandet tillsammans med en lägre nedböjning orsakad av balkens böjning. Brottet för limträbalken karakteriserades som ett sprött brott där sprickbildning uppkom plötsligt utan förvarning, vilket inte är ett fördelaktigt brott vid balkonginfästningar, medan brottet i balken av korslimmat trä karakteriserades som ett segt brott med synliga deformationer i förbandet. Detta visar på att det finns potential i att utföra balkar av korslimmat trä som komplement till de större planelementen av korslimmat trä. Teoretiska beräkningar stämmer till stor del stämmer överens med praktiskt utslag för limträbalken dock så visas på variationer i jämförelse av teoretiskt och praktiskt utslag för balken av korslimmat trä. Andra studier har visat på att en konstruktions styvhet kan vara tillförlitliga i vissa tester och opålitliga i andra, vilket innebär att studier på ett större antal provkroppar behöver utföras för att säkerställa användandet av formlerna vid beräkning av korslimmat trä. / A vital part to take care of in a load-bearing framework in a wooden material is the joints where different types of connections merge two or more elements. Those joints tend to be weaker than the elements that’s being merged, which means that great importance must be attached to the design of these joints. The joints at balconies can be carried out in a number of ways, but the architect usually prefers an attachment where the wooden balcony is clamped in the building frame, this is because the other attachments contribute to obscure views from the balcony. This attachment means that the joint needs to take up torque forces, which can entail challenges in wood constructions, because wood as a material is resilient and has certain material properties that limit the capacity with regards to both rigidity and strength. The alternatives for load-bearing elements in a clamped joint in wood is cross laminated timber and glue laminated timber. Cross laminated timber is currently used as a large planar element. Due to its build up with every other layer crossed, together with that the deformations in torque-loaded joints depends on the direction to the fiber being loaded, a beam of cross laminated timber could be an advantageous alternative to glued laminated timber when designing joints exposed to torque forces. This study was conducted in order to investigate how two beams; one in glue laminated timber and one in cross laminated timber is related to one another in a joint where they are mechanically joined with the building frame. The method for the work has been to measure, by testing, the relative rotation in the joint and the deflection of a beam of cross laminated timber and a beam of glue laminated timber with the same dimensions, joint design and influence of external load to evaluate which of these beams has the highest rotational stiffness and lowest deflection of beam and thus advantageously can be used in torque clamping of load-bearing wooden elements. Calculations according to Eurocode 5 have also been carried out to compare with the experiments in the study and thereby state whether the theoretical calculations correspond with the practical outcome. The present study shows that the beam in cross laminated timber is advantageous since it causes a lower deflection of the relative rotation in the joint, together with a lower deflection of the beam's resilience. The failure of the glue laminated beam was characterized as a brittle failure where cracking suddenly occurred without warning, which is not an advantageous failure at balcony attachments, while the failure in the beam of cross laminated timber was characterized as a tough failure with visible deformations in the joint. This shows that there is potential in perform beams of cross laminated timber as a complement to the larger planar elements of cross laminated timber. Theoretical calculations are, to a large extent, consistent with the practical outcome of the glue laminated beam, however, it shows variations in the comparison of theoretical and practical results for the beam of cross laminated timber. Other studies have shown that the rigidity of a construction can be reliable in some tests and unreliable in others, which means that studies on a larger number of test specimens need to be carried out in order to ensure the use of the formulas in calculating cross laminated timber.

Korslimmat trä, KLT, är byggelement av trä vars efterfrågan ökat de senaste åren och som fortsätter öka. Därför ligger det i sågverksindustrins intresse att kunna använda sig av billigt råmaterial i konstruktionen av KLT-elementen då skulle öka lönsamheten för sågutbytet. Syftet med detta arbetet är därför att konstruera och pröva hållfasthets- och styvhetsegenskaper för KLT-element konstruerade med ej hållfasthetsklassade sidobrädor. Idag får nämligen bara hållfasthetsklassade brädor används i konstruktionen. I detta arbetet prövas två olika konstruktioner av KLT-element i böjtest vilka båda visar goda resultat för de studerade hållfasthets- och styvhetsparametrarna. De uppnådda värdena för parametrarna jämförs med teoretiskt beräknade värden för ett KLT-element av råmaterial med hållfasthetsklassen C24. Variation finns dock mellan de olika testelementen vilket är en orsak av att trä är ett heterogent material. Värdena mellan olika testelement skiljer ibland markant. Däremot visar till och med det testelement med sämst hållfasthets- och styvhetsegenskaper högre värden för de studerade parametrarna än de teoretiskt beräknade. Därför kan sidobrädor som råmaterial till KLT-produkter konstateras som ett bra konstruktionsmaterial.

Purpose: the purpose of this study is to examine the moisture ratio under that period with and without weather protection to see if it has an impact on the moisture levels. The purpose is also to identify the profitability of the weather protection and if there are other methods that can be used to replace it.Method: For this study different methods have been used to maintain the results. A literature study and a case study were made to achieve credible results and are the basis for this project. The case study is made on three different projects. One of the projects is a preschool with weather protection and is located in the city of Uppsala. The other two projects are without weather protection and one of them is located in Uppsala which is an apartment building and the other one in Stockholm and is a warehouse. Books, websites, scientific reports, and articles were used in the literature study to obtain important information to help the students to answer the questions.Results: The results show that the price for weather protection depends on which type of weather protection it is, how long time it will be used, and the size of it. Moisture measurements that were taken on the building projects without weather protection didn’t differ much from the project with. Results show there are many methods that can be used instead of weather protection to reduce high moisture levels. The wood pieces of the own experiment showed that after a couple of days they were dehydrated and the moisture ratios were below 15 %.Conclusions: Using weather protection depends on which project it is. It’s difficult to calculate the profit of weather protection during the construction stage. Weather protection has many benefits. The construction time will be decreased and you can install lights that can help the builders to see during the construction. The moisture ratio for the project with weather protection didn’t differ much from the projects without weather protection. According to the own experiment, wood is a very good material when it comes to dehydration of moisture.

En syll av korslimmat trä har avsevärt högre hållfasthet för stämpeltryck vinkelrätt sin längsriktning jämfört med traditionell syll av konstruktionsvirke, beroende på att vartannat lager belastas parallellt sin fiberriktning. Detta skapar förutsättningar att bygga högre hus med träregelstomme vid användandet av en syll  av korslimmat trä i konstruktionen. Vid prefabricering av väggelement uppstår andra krafter på syllen än enbart tryckkrafter tvärs längsriktningen. Exempelvis så böjbelastas syllregeln på högkant vid lyft av väggelement. Därav behöver regeln framsågad av korslimmat trä undersökas vid högkantsböjning, och dess styvhets och  hållfasthetsvärden behöver bestämmas. I denna studie studeras styvhet och böjhållfasthet hos reglar sågade från korslimmat trä. Syftet är att undersöka om KL-regeln har mekaniska egenskaper som gör den användbar som syll och hammarband vid prefabricering av väggar. En litteraturstudie har utförts för att jämförelse skall kunna göras mot befintlig forskning. Litteraturstudien behandlar trämaterialets mekaniska egenskaper samt studering av eurokoder, svenska standarder och befintlig forskning avseende korslimmat trä och konstruktionsvirke. Experimentella tester utförs i form av fyrpunktsböjning i enlighet med harmoniserad standard 408:2010+A1:2012. KL-reglarnas elasticitetsmodul och karaktäristiska böjhållfasthet beräknas. Brottmoder som uppstår hos reglarna vid överbelastning dokumenteras och analyseras.   Resultatet visar på förutsägbara och goda mekaniska egenskaper, och att det finns goda förutsättningar för att använda sig av en regel från korslimmat trä som syll och hammarband vid prefabricering av plan- och volymelement med träregelstomme. / A bottom rail made from cross laminated timber has a considerably higher strength in compression perpendicular to its length direction compared to a traditional bottom rail made from structural timber. The reason for this high strength is the fiber direction of the internal layers in the CLT-jost, every second layher being oriented parallel to the load direction. This creates opportunities to build taller buildings with a wooden frame when using a bottom rail of cross laminated timber in the construction. When prefabricating wall elements, other loads occur than just compression perpendicular to the length direction. For example, when lifting walls, the top and bottom rail is bent edgewise. Thus, stiffness and strength values for the joist sawn from cross laminated timber needs to be determinated for such loads.    This bachelor thesis examines the stiffness and bending strength of joists sawn from cross laminated timber. The purpose is to investigate if the CLT-joist has predictable and sufficient mechanical properties to be used as top- and bottom rail in prefabricated walls. A literature review is made for a comparison against existing research. The literature review examines the mechanical properties of wood, Eurocodes, Swedish standards and existing research regarding cross laminated timber and structural timber. Experimental tests are performed with  four-point bending in accordance with the harmonised standard 408: 2010 + A1: 2012. The modulus of elasticity and the characteristic bending strength for the CLT-joists are determined. Failure modes that occured are documented and analyzed. The results show predictable mechanical properties in the CLT-joist, and that there are good possibilities for using a joist sawn from cross laminated timber as top- and bottom rail in prefabricated walls with a wooden frame.

I nutidens samhälle är klimatfrågan det område som diskuteras mest i världen. Vi har kommit till insikt att aspekter kring miljöfrågor, hållbart byggande och klimatförändringar måste tas på största allvar. Hur vi bygger idag kommer att påverka generationer framåt lika väl som tidigare generationers val påverkar oss idag. Forskare utifrån många olika studier påvisar tydligt att det är mänskligheten som är den stora orsaken till klimatförändringarna. Detta skapar en tydlig bild över hur dagens användning och hantering av våra resurser måste förändras, skapa och främja mer hållbar utveckling. Ambitioner för att nå en hållbar utveckling finns framtaget i Agenda 2030 och arbetet för en cirkulär omställning av samhället. Cirkulär ekonomi anses omforma dagens dominerade linjära flöden genom att få befintliga resurser cirkulera i samhället, detta skapar en mer hållbar utveckling. Uppnå mer återvinning och återanvändning av produkter, resurser och material i ett mer kretsloppslikande sätt. Syftet är att kartlägga och undersöka utmaningarna i de olika delarna inom värdekedjan för att få en mer cirkulär ekonomi inom byggbranschen. KL-trä har under senare år fått en allt mer framträdande roll i svenskt byggande, troligen tack vare sina goda byggegenskaper och breda användningsområde. Det är ett formstarkt material och är ett miljösmart val eftersom det framställs av en förnyelsebar råvara och i en energisnål process. Vi har använt oss av en semistrukturerad kvalitativ intervjuteknik, där vi valt ut ett företag i varje del av värdekedjan för att de skall få ge sitt utlåtande avseende deras del av kedjan. Vi har även använt oss av en litteraturstudie där vi sökt tidigare forskning inom området och det framgår att det finns en del utmaningar men även möjligheter inom området. Resultatet visar att Korslimmat trä har en stor återbrukspotential, dock finns det idagsläget inga konkreta regelverk som underlättar detta och stommaterial har höga konstruktionskrav. Det finns för närvarande inte några tydliga riktlinjer för hur man skall testa material för återbruk. Utmaningarna som dominerar är att det saknas riktlinjer och samlade praxis gällande hanteringen kring material och återbruk. Vi har varit källkritiska och tittat på innehållets validitet, reliabilitet och variabilitet. Dock är branschen mogen för en omställning men verktyg saknas och ingen vågar ta risker.

I denna studie utreds KL-trä, korslimmat trä, ur byggnadsteknisk synvinkel samt ur ett boendeperspektiv, där Valla Berså som är Linköpings första flerbostadshus byggt med en stomme av KL-trä fick agera referensobjekt. Byggnationen av flerbostadshus i trä ökar i stadig takt. KL-trä är resultatet av den senaste utvecklingen inom massivträkonstruktioner. De industriellt framtagna skivorna i KL-trä kan tillverkas i stora format och dess höga bärförmåga och styvhet i förhållande till vikten möjliggör att bygga högre, större och stabilare än med traditionellt träregelvirke. Trä är det enda helt förnyelsebara byggmaterialet. Det tillverkas i en energisnål process med minimal miljöpåverkan och binder koldioxid under hela sin livslängd. Byggbranschen börjar inse att ett skifte från betong till trä är det enda rätta om de totala koldioxidutsläppen ska minska. Men det behövs mer kunskap kring att använda trä i flerbostadshus som har höga krav på brandsäkerhet och ljudmiljö. För att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns att bygga med KL-trä, vilka lösningar som finns för att höja funktionen och säkerheten i ett KL-trähus och vilka effekter ett massivträhus har på boendemiljön, genomfördes gedigna litteraturstudier ihop med en fallstudie av Valla Berså. Intervjuer med entreprenörerna och konsulterna genomfördes tillsammans med en enkätundersökning med de boende i Valla Berså. Resultatet tyder på att fördelarna att bygga med KL-trä är många och om bara kunskapsnivån kommer ikapp så har vi ett konkurrenskraftigt material till de traditionella byggmaterialen. Det finns många lösningar för att uppnå tillräcklig brandsäkerhet och goda ljudmiljöer. Rätt utformat kan ett KL-trähus medföra ett mycket gott inomhusklimat med jämn behaglig temperatur och bra luft, med en lägre energiförbrukning och miljöpåverkan som följd.

Trä är och har sedan länge varit en av Sveriges mest exporterade råvaror. Branschen sysselsätter idag omkring 100 000 människor i landet. I samband med de senaste årens miljödiskussioner bör husens uppbyggnad diskuteras. Syftet med detta examensarbete är att främja husbyggnation i massivträ som de senaste åren fått mer publicitet inte bara på den svenska marknaden men också i centraleuropeiska länder. Frågorna i detta arbete handlar om att identifiera de vanligast förekommande ytterväggskonstruktionerna och jämföra deras materialkostnader samt kostnader för arbete vid montering. För att ha kunnat göra en rättvis jämförelse har BBR’s energikrav varit den gemensamma nämnaren för ytterväggskonstruktionerna. Frågorna har besvarats genom intervjuer med tillverkare av prefabricerade massivträväggar, träregelväggar och betongväggar varpå energiberäkningar utförts i samband med framtagning av olika väggkonstruktioner för att få fram tre lika energieffektiva väggar. Dessa väggar har sedan kostnadsjämförts. Resultatet visar att den vanligast förekommande massivträväggen består av tre till fem lager korslimmade bräder som tillsammans bildar en KL-skiva. På dessa kan isolering och fasad appliceras och på så sätt få en vägg jämförbar med en träregelvägg eller betongvägg. Det visade sig efter gjorda undersökningar att massivträväggen är marginellt dyrare än träregelväggen men väsentligt mycket billigare än betongväggen. / Wood is and has long been one of Sweden’s most exported commodities. The industry currently employs about 100 000 people in the country. In conjunction with the recent environment discussions the construction of houses should also be discussed. The purpose of this study is to promote housing construction in solid wood, which in recent years has received more publicity not only in the Swedish market but also in central European countries. The questions in this project is about identifying the most common exterior wall constructions and compare their costs for materials and labor costs during assembly. To have a fair comparison, the BBR's energy requirements have been the common denominator of the exterior wall constructions. The questions have been answered through interviews with manufacturers of prefabricated solid wooden walls, wooden stud walls and concrete walls after which energy calculations conducted in connection with the development of various wall constructions to produce three equal energy-efficient walls. These walls have then been compared by their costs. The results show that the most common wall of solid wood consists of three to five layers of cross-laminated planks that make up a CLT-board. On these insulation and façade are applied and thus obtain a wall which is similar to the wooden stud wall or concrete wall. It was found after the investigations were made that the wall of solid wood is marginally more expensive than the wooden stud wall but significantly cheaper than the concrete wall.

Klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige uppgår till cirka 10 miljoner ton koldioxid årligen. Varav 40 procent beräknas komma från husprojekt och resterande 60 procent från anläggningsprojekt. I dagens samhälle finns ett stort intresse av att optimera byggnader till att bli så energisnåla som möjligt och därav så billiga som möjligt i drift. Vilket även medfört att miljöpåverkan från driftsektorn har minskat markant. Däremot betraktas sällan påverkan från framställning av ingående material och produktionen på bygget. En väl känd fras är att så mycket som 85 procent av en byggnads totala koldioxidutsläpp uppkom i drift och brukarskedet. Så är inte fallet i dagsläget, nu beräknas en byggnad under sin produktions- och bruksfas ha i princip samma miljöpåverkan genom koldioxidutsläpp. Materialval har under en längre tid gjorts efter vad de innehåller och hur det kommer påverka människans hälsa. Nu görs materialval även med tanke på mängd koldioxidutsläpp under dess livscykel. Vid val av material kan en avgörande skillnad för miljön och klimatets framtid göras. NCC folkboende är ett koncepthus av platsgjuten betong som är omtyckt av beställare och även av NCC att bygga. NCC bygger mycket bostäder och i många fall är det Folkboenden. Därför är det av intresse att undersöka hur ett byte av betongstomme till KL-trä påverkar byggnadens koldioxidutsläpp. Arbetet skall förtydliga om stombytet genererar en reducering av koldioxid samtidigt som det är möjligt att behålla det omtycka konceptets planlösningar. Det som framgår av examensarbetet är hur ett hus på åtta våningar påverkas av att stommen byggs i KL-trä jämfört med att platsgjutas. I miljödelen av arbetet behandlas framställning av de olika materialen samt dess transport till bygget. Dimensionering av byggnaden påvisar att samma planlösning i lägenheter är möjlig att behålla, samtidigt som en reducering på 20 procent gentemot ursprungliga stommens koldioxidutsläpp erhålls. Examensarbetet kan fungera som ett underlag för NCC att motivera trä som stommaterial till kund genom att påvisa den reducering av koldioxid som är tillgänglig för dem att bidraga med. / Climate influences from building processes in Sweden is around 10 million tonnes of carbon dioxide each year. In today’s society there is a big interest in to get buildings as energy effective as possible and thru that also less expensive to own. This has also caused that the impact on the environment have become a little smaller. In a while ago it was said that a building had 85 percent of its total carbon dioxide emissions during the operational phase. Now a day’s the impact of carbon dioxide during operational phase and impact of construction phase is pretty much the same. Materials have since a while back been chosen for what impact it has on the personal health. Today there’s also a lot of thought on what impact the material have on the environment thru carbon dioxide during its lifecycle. When choosing material an important difference for the future environment can be done. NCC Folkboende is a concept building that’s grout on site. The concept is popular among its clients and also among NCC to build. Since NCC are building a lot of housings and not rarely Folkboende its interesting to see what effect the change of framework has on carbon dioxide emissions and if it’s possible to keep the popular planning. This report will show how an eight stories high concrete building will be affected if the framework would be of cross-laminated timber instead of reinforced concrete. The building will be sized and proved to be able to keep the same planning on the housing, together with a 20 percent carbon dioxide reduction thanks to the material choice. This report could be used as basis for NCC to convince its clients to choose a framework of CLT without affecting the planning and at the same time make the environment a good favor.