Techn., Universiẗat, Diss., 2002--Berlin.

Universiẗat, Diss., 2001--Kiel.

Universiẗat, Diss., 2004--Frankfurt (Main).

Nürnberg, Universiẗat, Diss., 2006--Erlangen.

Zugl.: Eichstätt, Ingolstadt, Univ., Diss., 2007/2008

Ziel der vorliegenden Masterarbeit war es, einen BIM-basierten Kommunikationsworkflow mittels BCF für das Protokollwesen und für die Koordination zu gestalten. Es sollte somit herausgefunden werden, wie sich die BCF erfolgreich in den Kommunikationsworkflow eines BIM-Projektes integrieren lässt und welche Auswirkungen diese Integration für die allgemeinen Kommunikationsprozesse, für die Protokollierung von Aufgaben oder Problemen sowie für die koordinativen Angelegenheiten in der gesamten Bauphase hat. Anhand dieser Betrachtungen sollte zudem ein Gestaltungskonzept entwickelt werden, um einen BCF-Workflow für zukünftige Projekte bestmöglich adaptieren zu können.:Abkürzungsverzeichnis Abbildungsverzeichnis 1 Einleitung I Theoretische Rahmung 2 Interaktive Kommunikation zwischen Sender und Empfänger 2.1 Hintergrund eines wirksamen Informationsaustausches 2.2 Kommunikationsprobleme 2.3 Sender-Empfänger-Modell 2.4 Kommunikation in Bauprojekten 3 BIM im Kontext der Kommunikationstheorie 3.1 CDE - Common Data Environment 3.2 Der Kommunikationskreislauf im BIM-Kontext 4 Das BIM Collaboration Format (BCF) 4.1 BCF als modellbasiertes Kommunikationswerkzeug 4.2 Technische Grundlagen 4.3 Beispiel eines BCF-Informationsaustausches 4.4 BCF-Workflow 4.5 Zwischenfazit II Methodische Umsetzung 5 Empirie 5.1 Herleitung der Forschungsfragen 5.2 Methodisches Vorgehen 5.2.1 Begründung des qualitativ methodischen Vorgehens 5.2.2 Qualitative Leitfadeninterviews 5.2.3 Konstruktion des Interviewleitfadens 5.2.4 Auswahl der Interviewpartner 5.2.5 Interviewsituation 5.2.6 Erhebung 5.2.7 Auswertung III Ergebnispräsentation 6 Kommunikationsprozesse in BIM-Projekten 6.1 Auswertung der Forschungsfragen 6.2 Ergebnisvergleich mit der Kommunikationstheorie 7 Prinzipien des BIM Collaboration Format 7.1 Machbarkeit der BCF-Datei 7.1.1 Einsatzmöglichkeiten in den Leistungsphasen 7.1.2 Interne und externe Verwendung 7.1.3 BCF als Hilfsmittel 7.1.4 Voraussetzungen 7.2 Umsetzbarkeit in BIM-Projekten 7.2.1 Gebrauchstauglichkeit 7.2.2 Moderne Kommunikation 7.2.3 Austausch und Umgang 7.2.4 Fehlerhafte Anwendung 7.3 Signifikante Vor- und Nachteile 8 Zusammenfassung, Empfehlung und Ausblick Literaturverzeichnis Anhang

Rezension zu Werner Früh et al. (Hg.): Empirisch-praktisch forschen. Anwendungsfelder der Kommunikations- und Medienwissenschaft. München: Meidenbauer 2011

Ob es sich um soziale Netzwerke, Fernsehen, Radio oder Zeitungen handelt, Medien haben Einfluss auf unsere Wahrnehmung der Welt und unser Verständnis für die Gesellschaft. Eine Frage hierbei ist, welche Bedeutung Medien im Kontext gesellschaftlichem Zusammenhalt haben. Medien können einen wichtigen Beitrag zum sozialen Zusammenhalt leisten. Jedoch gibt es auch Entwicklungen, die diesen gefährden. Der vorliegende Band zeigt eine Auswahl an theoretischen, empirischen und praxisorientierten Perspektiven zur Frage auf, wie Strukturen interpersonaler und (teil-)öffentlicher Kommunikation sowie Medien insgesamt gesellschaftlichen Zusammenhalt stärken, aber auch herausfordern.

I och med den pågående globaliseringen ökar trycket på företag och organisationer attminska sina kostnader och nyttja sina kompetenser mer effektivt. Ett sätt att göra detta äratt använda sig av ett globalt virtuellt team. En av de mest fundamentala förutsättningarnaför ett framgångsrikt arbete i ett sådant team är tillit mellan medlemmarna och i skapandetav tillit är kommunikation en viktig del. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilkenbetydelse olika sorters kommunikation har för skapandet av tillit samt den tillit som redanexisterar mellan medlemmar i ett globalt virtuellt team. För att undersöka detta har materialsamlats in genom semi-strukturerade intervjuer som sedan har analyserats med hjälp avrelevant teori. Resultaten visar att alla de undersökta kommunikationssätten på något sätt,om än i olika utsträckning, påverkar tilliten mellan medlemmarna. Särskilt stor roll visadesig fysiska möten spela då de flesta respondenter uppgav att detta var något sompåverkade, alternativt skulle kunna påverka, tilliten. Även social kommunikation visade sigha stor påverkan på tilliten.

Problemformulering och syfte: Förändringar är ett vanligt förekommande fenomen i dagens organisationer och en viktig roll i dessa organisationsförändringar är kommunikationen. Idag finns ett stort antal undersökningar kring organisationsförändringar med fokus på kommunikation, dock har dessa främst ett ledningsperspektiv. För att ta fasta vid att organisationsförändringar ur ett medarbetarperspektiv är ett relativt outforskat fält, är det av intresse att med ett större fokus än tidigare undersöka en förändring ur medarbetares perspektiv. Syftet med studien är att undersöka den interna kommunikationen, och dess betydelse, under förändringsarbetet “Införande av Skönsmomodellen i Sundsvalls hemtjänst” samt hur medarbetare och ledare uppfattat förändringen och kommunikationen runt den. Metod och material: I vår studie har vi använt oss av samtalsintervjuer. Projektet “Skönsmomodellen” innefattar hela Sundsvalls hemtjänst, men vi valde att avgränsa oss till enbart Skönsmons hemtjänst. Huvudresultat: De ledare vi intervjuade hade alla en fast ståndpunkt i att kommunikationen är en viktig del i en förändringsprocess. Trots detta tillämpades inte kunskaperna i praktiken under projektet och exempelvis fanns ingen kommunikationsplan att tillgå. Ledningen har dock nyttjat stöd av kommunikatör, men mest gällande extern kommunikation. Förändringsarbetet är nytänkande på så sätt att medarbetaren tar ett stort ansvar. Vårt resultat visar att trots en nytänkande förändring med stort fokus på medarbetaren finns fortfarande en omodern syn på kommunikation som låter den interna kommunikationen stå i skuggan av den externa kommunikationen