Frånvaro bland elever i gymnasiet är ett allt mer tilltagande problem. Elever med en hög frånvaro brukar inom forskningen benämnas ELOF (elever med omfattande frånvaro). Det är konstaterat att det existerar ett samband mellan frånvaro och låga betyg samt chansen att ta studentexamen. I värsta fall hoppar ungdomen i fråga helt av gymnasiet och slutför därmed inte sina studier. Detta försämrar avsevärt denne individs livschanser och tenderar till att påbörja en negativ spiral in i ett utanförskap där ungdomen får svårigheter på utbildnings, arbets- och bostadsmarknaden. Denna utanförskapsprocess kallas för social exkludering vilket innebär att ungdomen finner sig själv utanför samhällsgemenskapen. Studien är upplagd med en komparativ metod och jämför Solna och Sundbybergs arbete med gruppen ELOF. Fokus har legat på att hitta olikheter i arbetssätten, inte att finna en metod som skulle fungera för båda kommunerna. Vi noterade att Solna uppvisar lägre ungdomsarbetslöshet än Sundbyberg. Detta ansåg vi vara anmärkningsvärt och bestämde oss för att fördjupa oss i varför det skiljer sig mellan kommunerna? I studien har vi identifierat en socioekonomisk faktor som kan tänkas vara en bidragande orsak till dessa skillnader, nämligen andelen högskoleutbildade i respektive kommun. Resultaten från vår studie tyder även på att ungdomar med psykisk ohälsa och diagnoser tenderar att löpa större risk att befinna sig i ELOF.