Europeiska unionen har en lång historisk bakgrund. Syftet med ett integrationssträvande var till stor del att säkerställa att en upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. Därmed antogs en serie ändringar i Europeiska unionens fördrag. Avsikten med reformen är att göra EU mer demokratiskt, effektivt och öppen för insyn. Syftet med uppsatsen är att beskriva om ratificeringen av Lissabonfördraget medför en effektivisering i EU:s institutioner samt huruvida de ändrade beslutsprocesserna effektiviserar EU:s institutionella arbete. Blir EU en mer välfungerande organisation? Ratificeringen av Lissabonfördraget medför att Europeiska unionen innehar en uttrycklig status som juridisk person vilket ersätter den tidigare pelarstrukturen.

Abstract Ever since Sweden joined EU Swedish law has to be compatible with EU law. Swedish law cannot state anything that may restrict the freedom of establishment. This means that companies are free to change their resident within the EU without any restrictions. National rules regarding exit tax states that companies who wants to move their business out of Sweden is taxed as if their assets has been disposed of at the exit time. These rules have been found to restrict EU law according to case RÅ 2008 ref 30. Because of this a new set of rules has arisen which regards respite of payment of the tax. The rules regarding companies who wants to establish business in Sweden is stated in chapter 20a IL. This chapter states how purchase value and acquisition cost shall be calculated when a company enters taxation in Sweden. A company who enters taxation in Sweden is taxed as if the assets have been acquired at the time of the move. The Swedish rules can be incompatible with EU law if the rules restrict the freedom of establishment. In the analysis of this essay the conclusion is that Swedish national rules in question are restricting the freedom of establishment, because when a company is taxed though it vacates a Member State it can discourage companies from establishing in other member states. The determination of tax of entering can also discourage establishment, therefore the Swedish national rules conflicts with EU law. The question that occurs is whether the rules can be justified. The rules regarding taxation entry cannot be justified through the justification grounds, because the rule did not have an object of public interest and the rule was not likely to achieve the objective. Exit taxation can be justified through the principle of territoriality, however, the rule did not fulfill the requirement of proportionality and where therefore not accepted.

<p>Europeiska unionen har en lång historisk bakgrund. Syftet med ett integrationssträvande var till stor del att säkerställa att en upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. Därmed antogs en serie ändringar i Europeiska unionens fördrag. Avsikten med reformen är att göra EU mer demokratiskt, effektivt och öppen för insyn. Syftet med uppsatsen är att beskriva om ratificeringen av Lissabonfördraget medför en effektivisering i EU:s institutioner samt huruvida de ändrade beslutsprocesserna effektiviserar EU:s institutionella arbete. Blir EU en mer välfungerande organisation? Ratificeringen av Lissabonfördraget medför att Europeiska unionen innehar en uttrycklig status som juridisk person vilket ersätter den tidigare pelarstrukturen.</p>

<p>The EU guarantees the free movement of persons. The citizens of the EU Member States have the right to move freely without barriers within the EU borders and this result in an integration of the peoples in Europe. The integration result in several international family relationships. It is not unusual in the present situation that families have international relations. For example, spouses in a married couple may have different nationality. The international family law in Europe is applicable in case of a cross-border family dispute.</p><p>The international family law consists of specific common rules on jurisdiction and rules on recognition and enforcement of judgments. There is no substantive family law or conflict-of-law rules in the international family law in the present situation. National law regulates the substantive law and the conflict-of-law rules. Since all Member States applies its own substantive family law, and the fact that national family law rules may differ in many cases, the absence of a common substantive family law in the EU cause issues in international family law. The differences in the substantive family laws affect citizens negatively in case of one Member State imposes less favorable legal effects compared to the internal law of another Member State. The national conflict-of-law rules apply since the international family law does not include any conflict-of-law rules. The conflict-of-law rules identifies the applicable national substantive law which gives rise to the problems in cross-border disputes. The international family law has no substantive solution to the cross-border disputes. The issues in international family law are that EU citizens are not necessarily treated the same way in all Member States even if the circumstances in a family law situation are identical. Legal uncertainty, risk of discrimination on grounds of nationality and possible obstacles to the free movement of people in the EU are examples of how citizens are affected by the divergences in international family law in the EU.</p><p>A harmonisation of substantive family law is required to meet the citizens' rights under similar conditions in all Member States. However, the EU should not strive for common conflict-of-law rules since these rules only specify the substantive law. Differences in judicial practice arise in the substantive family law. A harmonised substantive law in the EU is required to avoid such differences. A harmonisation of these rules is complex due to the differences in national law. For example, the differences in the substantive law give rise to difficulties to harmonise the substantive rules by means of regulations. An appropriate solution for the harmonisation of substantive law is to let the Court of Justice of the European Union and the literature achieve a harmonised international family in Europe in due time.</p>

<p>Vid införandet av Lissabonfördraget var unionens tanke att införa flertalet förändringar i syfte att bland annat effektivisera och klargöra unionens arbete. En stor förändring var också införandet av de ändringar som har till syfte att göra EU mer demokratiskt. Europaparlamentet får i och med införandet av Lissabonfördraget befogenheter inom fler områden och det förra medbeslutandeförfarandet blir nu det ordinarie. Den största förändringen är dock införandet av medborgarinitiativet. Våren 2010 lade kommissionen fram ett lagförslag med krav på vad ett medborgarinitiativ ska innehålla. Detta var ett förslag som skilde sig mycket mot det som stadgas i fördragstexten och gör det mycket mer komplicerat att genomföra ett initiativ. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om de införda förändringarna kommer leda till ett mer demokratiskt EU och om den föreslagna förordningen kommer inskränka medborgarinitiativet så mycket att det kan anses som en fördragsändring. I uppsatsen beskrivs de olika förändringar som gjorts i och med införandet av Lissabonfördraget för att sedan följas upp av en analys av de förändringar som har gjorts i syfte att göra unionen mer demokratisk. De införda ändringarna kommer enligt författaren att leda till ett mer demokratiskt EU men inte med den verkan som kanske hade hoppats när fördraget skrevs under. Medborgarinitiativet kommer möjliggöra påverkan från nytt håll även om den föreslagna förordningen kommer göra det mer komplicerat än det som stadgas i FEU. De införda kraven är omfattande men de är inte oproportionerliga och de kan rättfärdigas bland annat med tanke på risk för förfalskning av namnunderskrifter och minskad seriositet i förslagen. Förändringarna kommer mer att utöka unionsmedborgarnas möjlighet att påverka än att utöka den reella påverkan.</p>

The EU guarantees the free movement of persons. The citizens of the EU Member States have the right to move freely without barriers within the EU borders and this result in an integration of the peoples in Europe. The integration result in several international family relationships. It is not unusual in the present situation that families have international relations. For example, spouses in a married couple may have different nationality. The international family law in Europe is applicable in case of a cross-border family dispute. The international family law consists of specific common rules on jurisdiction and rules on recognition and enforcement of judgments. There is no substantive family law or conflict-of-law rules in the international family law in the present situation. National law regulates the substantive law and the conflict-of-law rules. Since all Member States applies its own substantive family law, and the fact that national family law rules may differ in many cases, the absence of a common substantive family law in the EU cause issues in international family law. The differences in the substantive family laws affect citizens negatively in case of one Member State imposes less favorable legal effects compared to the internal law of another Member State. The national conflict-of-law rules apply since the international family law does not include any conflict-of-law rules. The conflict-of-law rules identifies the applicable national substantive law which gives rise to the problems in cross-border disputes. The international family law has no substantive solution to the cross-border disputes. The issues in international family law are that EU citizens are not necessarily treated the same way in all Member States even if the circumstances in a family law situation are identical. Legal uncertainty, risk of discrimination on grounds of nationality and possible obstacles to the free movement of people in the EU are examples of how citizens are affected by the divergences in international family law in the EU. A harmonisation of substantive family law is required to meet the citizens' rights under similar conditions in all Member States. However, the EU should not strive for common conflict-of-law rules since these rules only specify the substantive law. Differences in judicial practice arise in the substantive family law. A harmonised substantive law in the EU is required to avoid such differences. A harmonisation of these rules is complex due to the differences in national law. For example, the differences in the substantive law give rise to difficulties to harmonise the substantive rules by means of regulations. An appropriate solution for the harmonisation of substantive law is to let the Court of Justice of the European Union and the literature achieve a harmonised international family in Europe in due time.

Vid införandet av Lissabonfördraget var unionens tanke att införa flertalet förändringar i syfte att bland annat effektivisera och klargöra unionens arbete. En stor förändring var också införandet av de ändringar som har till syfte att göra EU mer demokratiskt. Europaparlamentet får i och med införandet av Lissabonfördraget befogenheter inom fler områden och det förra medbeslutandeförfarandet blir nu det ordinarie. Den största förändringen är dock införandet av medborgarinitiativet. Våren 2010 lade kommissionen fram ett lagförslag med krav på vad ett medborgarinitiativ ska innehålla. Detta var ett förslag som skilde sig mycket mot det som stadgas i fördragstexten och gör det mycket mer komplicerat att genomföra ett initiativ. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om de införda förändringarna kommer leda till ett mer demokratiskt EU och om den föreslagna förordningen kommer inskränka medborgarinitiativet så mycket att det kan anses som en fördragsändring. I uppsatsen beskrivs de olika förändringar som gjorts i och med införandet av Lissabonfördraget för att sedan följas upp av en analys av de förändringar som har gjorts i syfte att göra unionen mer demokratisk. De införda ändringarna kommer enligt författaren att leda till ett mer demokratiskt EU men inte med den verkan som kanske hade hoppats när fördraget skrevs under. Medborgarinitiativet kommer möjliggöra påverkan från nytt håll även om den föreslagna förordningen kommer göra det mer komplicerat än det som stadgas i FEU. De införda kraven är omfattande men de är inte oproportionerliga och de kan rättfärdigas bland annat med tanke på risk för förfalskning av namnunderskrifter och minskad seriositet i förslagen. Förändringarna kommer mer att utöka unionsmedborgarnas möjlighet att påverka än att utöka den reella påverkan.

<p>Denna uppsats strävar efter att besvara frågorna: Har systembolaget rätt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rätten?</p><p>EG-domstolen har i flera fall rörande offentliga monopol fastslagit att dessa i sig inte utgör något brott mot EG-rätten, under förutsättning att de anpassas till övrig EG-rätt på konkurrensrättens område. Det är därför med anledning av detta fullt möjligt för Systembolaget att ensam bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige. Ytterligare praxis på området visar på att monopolet i sig inte är otillåtet utan fokus ligger snarare på de faktorer som finns runt om monopolet t.ex. att det inte får verka diskriminerande mot utländska varor.</p><p>Då det fortfarande inte finns något avgörande i frågan om import- och exportreglerna strider mot EG-rätten, så finns inget svar på denna fråga. Vad som sagts är att de import- och exportregler som Systembolaget tvingas rätta sig efter, till följd av Franzéndomen inte strider mot EG-rätten. Men i dagsläget</p><p>påverkas dessa regler också av frågan om privatimport. På den punkten råder ännu osäkerhet kring vad som faktiskt gäller.</p>

Denna uppsats strävar efter att besvara frågorna: Har systembolaget rätt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rätten? EG-domstolen har i flera fall rörande offentliga monopol fastslagit att dessa i sig inte utgör något brott mot EG-rätten, under förutsättning att de anpassas till övrig EG-rätt på konkurrensrättens område. Det är därför med anledning av detta fullt möjligt för Systembolaget att ensam bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige. Ytterligare praxis på området visar på att monopolet i sig inte är otillåtet utan fokus ligger snarare på de faktorer som finns runt om monopolet t.ex. att det inte får verka diskriminerande mot utländska varor. Då det fortfarande inte finns något avgörande i frågan om import- och exportreglerna strider mot EG-rätten, så finns inget svar på denna fråga. Vad som sagts är att de import- och exportregler som Systembolaget tvingas rätta sig efter, till följd av Franzéndomen inte strider mot EG-rätten. Men i dagsläget påverkas dessa regler också av frågan om privatimport. På den punkten råder ännu osäkerhet kring vad som faktiskt gäller.

Syftet med min uppsats är att utreda om EU:s reglering, som är avsedd att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut, uppfyller sitt syfte. Kreditvärderingsinstituten är privatägda organisationer som avger oberoende yttranden om kreditkvaliteten hos en enhet, en skuld, finansiell förpliktelse eller hos ett finansiellt instrument. Kreditvärderingsinstitutens handlande anses ha varit en av orsakerna till att finanskrisen 2007-2008 blev världsomfattande. I och med finanskrisen blev det uppmärksammat att kreditvärderingsinstituten vidtagit handlingar som grundades i intressekonflikter och felaktigheter och de blev hårt kritiserade. Sedan finanskrisen har därför omfattande reglering för att motverka just intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut införts i EU-rätten, dessförinnan var kreditvärderingsinstituten i princip oreglerade inom EU. Regleringen inom EU har under kort tid tagit form av en förordning och två ändringsförordningar. Jag redogör också i uppsatsen för hur USA har valt att reglera för att motverka intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut. En jämförelse mellan dessa två rättsordningar har visat att de till stora delar överensstämmer med varandra, dock med undantag att EU-rätten tenderar sträcka sig lite längre än den amerikanska rätten gör. Det  min jämförelse och undersökning resulterat i är en slutsats om att intressekonflikter som uppstår på grund av stora abonnenters inflytande och betalningsmodellen ”emittenten  betalar” inte är till fullo regulatoriskt motverkade i EU-rätten. Detta till skillnad från övriga intressekonflikter på såväl institut- som analytikernivå, vars effekter jag anser motverkas på ett bra sätt genom de regler som finns idag. Denna undersökning har också resulterat i att  jag uppmärksammat tre olika regler som kan få en betydande negativ effekt. Dessa är  reglerna om extern rotation, intern rotation och förbudet att ta en arbetsposition hos en  värderad enhet inom sex månader. Samtliga tre regler återfinns endast i EU-rätten och har ingen motsvarighet i amerikansk rätt. Dessa tre regler anser jag kan få betydande negativa effekter bl.a. för kreditbetygens kvalitet.