Background: Work-related stress among newly graduated nurses is a problem that results in ill health for the nurses and negatively impacts patient care, risking patient safety. For newly graduated nurses to provide quality and safe nursing care despite work-related stress, it is necessary to understand their experience regarding how work-related stress affects their nursingpractice. Purpose: The aim was to shed light on newly graduated nurses' experiences of work-related stress. Method: A general literature review, including ten original articles, was analysed using Graneheim & Lundmans method of qualitative content analysis. Results: The results of the literature study identified two categories and five subcategories: The transition from theory to practice with the subcategories of Managing unexpected workload, Being clinically ignorant, and Fear of making mistakes. New to the team with subcategories, Adapting to the healthcare team and Meeting expectations. Conclusions: The experience of work-related stress among newly graduated nurses affects their nursing practice and jeopardizes patient safety. With support from experienced nurses, colleagues, and adequate preparation, the transition process can be facilitated, enabling newly graduated nurses to provide quality and safe nursing care more easily. Further research: A longitudinal study would enable investigation of possible patterns and trends regarding stress levels, coping strategies and their impact on nurses' well-being, with a specific focus onnursing work and patient safety.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar en av tio fertila kvinnor världen över. Trots den höga prevalensen avdrabbade kvinnor är kunskapen om sjukdomen låg. Det dröjerungefär åtta år innan kvinnorna får sin diagnos. Det vanligaste symtomet är kroppslig smärta men sjukdomen påverkar även kvinnornas psykiska-, reproduktiva- och sexuella hälsa. Sjuksköterskan behöver kunskap om endometrios för att i mötet med kvinnorna kunna uppmärksamma symtom och tecken. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt utifrån tio kvalitativa originalartiklar hämtade från databaserna Cinhal Complete och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Att leva med endometrios påverkade kvinnorna i stor utsträckning och kunde orsaka dem lidande. Smärta var ett utmärkande symtom som gav kvinnorna svårigheter att leva ett fullt fungerande liv. Majoriteten av kvinnornas sociala liv, relationer och arbete påverkades negativt av sjukdomen vilket begränsade deras liv. Kvinnorna upplevde att vårdpersonalenhade bristande kunskap och förståelse om sjukdomen. Infertilitet och bristande sexualitet orsakade även en oro hos kvinnorna. Slutsats: För att erbjuda god vård, främja hälsa och lindra lidande behöver vården ökad kunskap om endometrios. Det är av stor betydelse att kvinnorna får tidig diagnos och adekvatbehandling. Fortsatt forskning inom området är viktigt för att uppmärksamma sjukdomen. / Background: Endometriosis is a chronic disease that affects one in ten fertilewomen worldwide. Knowledge about the disease are low despite the high prevalens of affected women. It takes about eight years before the women receive their diagnosis. The mostcommon symptom is physical pain, but the disease also affects women’s mental, reproductive and sexual health. The nurserequire knowledge about endometriosis to recognize symptoms and signs when encountering these women. Aim: The aim of this study was to shead light on women’sexperiences of living with endometriosis. Method: A literature review based on ten qualitative original articles gather from the databases Cinhal Complete and PubMed. The articles were analyzed based on Friberg’s analysis model. Results: Living with endometriosis affected the women to a great extent and could cause them suffering. Pain was a distinctive symptom that made it difficult for the women to live a fully functioning life. The majority of the women’s social life, relationships and work were negatively affected by the disease, which limited their lives. The women felt that the healthcare workers lacked knowledge and understanding of the disease. Women were also concernd about infertility and lack of sexuality. Conclusion: Increased knowledge about endometriosis is required by the healthcare to provide good care, promote health and relieve suffering. It is essential that the women receive an early diagnosis and adequate treatment. In order to draw attention to the disease continued research is needed in the field.

Background: Nurses are essential for good palliative care and their responsibility lies in relieving patients from suffering and being supportive to them and their relatives. It is required that the nurse has substantial knowledge in medical and caring treatments. Most of the palliative care is performed in a hospital or elderly care facility. Therefore, it is important to compare the differences and similarities between what the nurses experience. Aim: This study aims to describe the nurses’ own experiences of caring for elderly patients while in palliative care. Method: A literature-based study of 11 reports was performed. Friberg’s five-step model was used for the analysis. Three themes emerged from the analysis; to promote person-centered care, the feeling of not being enough and difficulties regarding the communication. Results: The results show that nurses experience that they must take on too much responsibility. They also feel that the division of labor many times is unclear to them. These factors could hinder the quality of person-centered care. The lack of time and education were two vital parts that clearly affected the nurses' experiences in a negative manner. Lastly, the results showed that communication between nurses and physicians, and between nurses and relatives did not always function adequately. Conclusion: The conclusion from this study is that nurses feel that they do not have the time or resources to perform the optimal care. Palliative care is emotionally distressing for nurses,and they need support from their employers and more experienced colleagues.

No description available.

Bakgrund: Trycksår uppstår i samband med vård och anses vara en vårdskada. För att bedöma svårighetsgraden av ett trycksår används internationellt standardiserat mätinstrument. Preventiva åtgärder och behandlingsåtgärder vid uppkomna trycksår är viktiga verktyg. Patienters upplevelser ger också vården en bättre förståelse för vad som hjälper, eller inte. Upplevelserna kan användas för att förbättra och effektivisera vården, samt främja ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med trycksår. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt. Vetenskapliga, kvalitativa artiklar valdes ut ur databaserna PubMed och CINAHL complete. Artiklarnas resultat sammanställdes sedan och presenterades i fyra olika teman. Resultat: Resultatet visade att patienterna blev mycket påverkade av sina trycksår, framförallt av smärta. Att ha blivit drabbad bidrog till en förtroendekris för vården. Konsekvenser var bland annat isolering, sömnpåverkan och förändrade sociala relationer. En del patienter blev negativt inställda till vården och andra fick ett annat perspektiv. Sammanfattning: Trycksåren påverkade patienternas hälsa. Patienterna påverkades av att vara beroende av andra, inte få rätt hjälp som behövdes samt kommunikationsmisstag och stressrelaterade faktorer. Genom denna uppsats förstärks värdet av sjuksköterskans hälsofrämjande arbete och vikten av patienternas upplevelser. Uppsatsen visar på betydelsen av att arbeta personcentrerat och inkluderande vid patientnära arbete. / Background: Pressure ulcer that occur during institutional care is considered a healthcare injury. To assess the level of injury, an international standardized assessment tool is used. The preventative arrangements and treatment care are important tools when treating, and preventing, ulcers. The patients’ experience may influence which care that works, care quality, care efficiency and encourage patient-centered approach.  Aim: The aim was to describe patients’ experiences of living with pressure ulcers.  Method: The method used was a literary survey. Scientific articles of qualitative nature that followed preset inclusion-criteria were chosen from the databases PubMed and CINAHL complete. The results of each article were then complied and presented in the survey under four themes.  Results: The result showed that the patients were heavily affected by their pressure ulcer, they were especially affected by pain. Some consequences were; isolation, negative effects on sleep as well as changed social relations. Some patients were negative toward health care as a result, and others developed a new perspective on health care.  Conclusion: Pressure ulcers affected patients’ health. Patients’ health was affected by dependency on others, not receiving the help needed, as well as communication difficulties and stress factors. Through this survey the importance of person-centered, inclusive care is highlighted as well as the health-strengthening work of the nurse.

Bakgrund: Migration leder till att personer med olika bakgrund och kulturella tillhörigheter möts och skapar ett mångkulturellt samhälle där olika språk talas. Språk har stor betydelse för kommunikation och när olika språk talas kan språkbarriärer uppstå. Språkbarriärer upplevs utmanande i vården eftersom det begränsar och försvårar kommunikation och kan därmed hindra god vård.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som talar annat språk än sjuksköterskan.  Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Sjuksköterskor beskriver olika utmaningar och strategier när de vårdar dessa patienter. Det presenteras i fem kategorier och elva subkategorier. Kategorierna är: Effekter av bristande kommunikation, Behov av kompetensutveckling, Krav på förändrad organisation, Använda tillgängliga resurser som stöd och Egna strategier för att överbrygga språkbarriärer.  Konklusion: Fungerande kommunikation är avgörande för att ge säker vård. Sjuksköterskor kan känna sig otillräckliga när de vårdar patienter som talar annat språk. Organisationen behöver därför utveckla tydliga riktlinjer och hjälpverktyg för att stötta sjuksköterskor att hantera språkbarriärer i vården. / Background: As a result of migration, people with different backgrounds and cultural affiliations meet and create a multicultural society where different languages are spoken. Language is important for communication and when different languages are spoken, language barriers may arise. Language barriers are perceived as challenging in healthcare because they limit and complicate communication and might therefore become an obstacle to good healthcare.  Aim: To highlight the experiences of nurses when meeting patients that speak another language than the nurse.   Methods: Literature study based on eight qualitative articles which was searched in the databases Cinhal, PubMed and PsycInfo. The analysis was conducted using Friberg’s five step model.  Results: Nurses describe different challenges and strategies when caring for these patients. This is presented in five categories and eleven subcategories. The categories are: Impacts of a deficient communication, Need for competence development, Requirements for changed organization, Using available resources to facilitate communication and Strategies for bridging language barriers.  Conclusion: A crucial factor in providing safe care is functioning communication. Nurses may feel inadequate when caring for patients who speak another language. Therefore, the organization needs to develop clear guidelines and tools to support nurses dealing with language barriers within nursing care.

Key words: Gynaecological experiences, virginity, premarital sexuality, women's health, gynaecological health, Turkey. This study explores the relationship of ideas about virginity and gynaecological health experiences of women in Ankara, Turkey. I conducted in depth semi-structured interviews with ten heterosexual, 23-30 years old, college-graduate Turkish women. Using intersectionality as a methodological lens, I seek to understand how gender, age, class and religion play a role in the correlation of virginity and gynaecology experiences. Five main themes illuminated the participant women's experiences: (1) feeling of inclusion, (2) the effect of religion, (3) class difference, (4) selection of doctors (5) access to information on gynaecological health. Findings revealed that participants define virginity as a taboo and a barrier during gynaecological healthcare experiences. In accordance with the previous researches, I have found that dominant virginity discourse limit women's access to knowledge on their gynaecological health. This study also dwelled on the differences in the experiences of women according to participant women's age, religion, class and social status. In addition to previous research, this study revealed that judgemental comments of the doctors and high fees of private clinics...

No description available.

Bakgrund: Självmord och självmordsförsök är ett folkhälsoproblem som skördar många liv i Sverige och världen som en följd av psykisk ohälsa. Stigmatiseringen kring ämnet är hög, patienter undviker att söka vård relaterat till skam och utanförskap.  Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda självmordsnära patienter Metod: Studien är en deskriptiv litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderats.  Huvudresultat: Sjuksköterskor upplever känslomässiga utmaningar i vården av självmordsnära patienter. Sjuksköterskor söker stöd från kollegor för att hantera sina egna känslor i mötet med den självmordsnära patienten. Att bygga en trygg och förtroendeingivande relation till patienten är grundstenen i vården av patienten enligt sjuksköterskor. Slutsats: Att vårda självmordsnära patienter upplevdes av sjuksköterskor som utmanande både känslomässigt och kunskapsmässigt. Att lägga tid på att bygga en förtroendefull vårdrelation var viktigt i arbetet att vårda självmordsnära patienter. Sjuksköterskor upplevde att stödet från kollegor var en stor del i hanteringen av sina egna känslor. En önskan om utvecklad kunskap och tydliga rutiner fanns hos sjuksköterskorna för att kunna förbättra vården av självmordsnära patienter. / Background: Suicide and attempted suicide is a public health problem that claims many lives in Sweden and the world as a result of mental illness. The stigma around the subject is high, patients avoid seeking care related to shame and exclusion. Purpose: Nurses' experiences of caring for suicidal patients Method: The study is a descriptive literature study where ten scientific articles have been included. Main results: Nurses experience emotional challenges in the care of suicidal patients. Support from colleagues for nurses to manage their own emotions in the encounter with the suicidal patient. According to nurses, building a safe and trusting relationship with the patient is the cornerstone of patient care. Conclusion: Caring for suicidal patients was experienced by nurses as challenging both emotionally and knowledge-wise. Spending time building a trusting care relationship was important in the work of caring for suicidal patients. Nurses felt that the support from colleagues was a big part in managing their own emotions. The nurses had a desire for developed knowledge and clear routines in order to improve the care of suicidal patients.

Bakgrund: Varje år drabbas globalt ungefär 400 000 barn och ungdomar i åldrarna 0–19 år av en cancersjukdom Situationen är livsomvälvande för alla inblandade, inte minst för barnets föräldrar. Tidigare forskning inom ämnet beskriver barnets cancersjukdom som en mycket hotfull situation för föräldrarna och att känslorna de ställs inför är mycket prövande och svårhanterliga. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancersjukdom.  Metod: En deskriptiv kvalitativ litteraturstudie användes som metod. Studien baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar.  Resultat: I resultatet framkom att föräldrarnas upplevelser är mångfacetterade och samtliga föräldrar beskrev att de tvingades möta många svårhanterliga känslor. Föräldrarnas upplevelser sammanfattades i sju huvudteman med tillhörande 17 kategorier. Dessa teman är: “att befinna sig i en känslostorm”, “familj och föräldraskap”, “vardagspusslet”, “tankar om livet och döden”, “att bemästra ett nytt liv”, “krock mellan föräldern och samhället” och “att befinna sig i en vårdkontext”.  Slutsats: Föräldrars upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom är mångfacetterad. Deras upplevelser beskrivs på ett emotionellt, psykiskt, fysiskt, finansiellt och socialt sätt. Genom ökad kunskap om föräldrars upplevelser och erfarenheter kan resultatet tänkas bidra till förbättrad vård för barncancerdrabbade familjer. / Background: Globally approximately 400 000 children and adolescents aged 0–19 is diagnosed with cancer each year. The situation is life-changing for everyone involved, not least for the child´s parents. Previous research on the subject describes that the child´s cancer diagnosis is a very threatening situation for the parents and the emotions they are faced with are very testing and difficult to handle. The aim of the study was to describe parents’ experiences of having a child with cancer. Method: A descriptive qualitative literature study was used as a method. The study was based upon 16 original scientific articles. The results showed that the parents' experiences are multifaceted. All parents described that they were forced to face many difficult-to-manage emotions.  Results: The results were summarized in seven main themes including 17 categories to describe parents’ experiences of having a child with cancer. These themes are: “being in an emotional storm”, “family and parenting”, “the everyday puzzle”, “thoughts about life and death”, “mastering a new life”, “clash between the parent and society” and “being in a care context”.  Conclusion: Parents' experience of having a child with cancer is multifaceted. Their experiences are described in an emotional, psychological, physical, financial and social way. Through increased knowledge about parents’ experiences may the result contribute to improved care for families affected by childhood cancer.