Bakgrund: Covid-19-pandemin har haft stor påverkan på både samhälle och hälsovård specifikt. Vid utbrottet av pandemin var kunskapen om sjukdomen och hur den skulle behandlas otillräcklig, både nationellt och internationellt. Vårdpersonal bör via flexibla angreppsätt anpassa sig till den nya situationen utan att veta exakt hur denna sjukdom ska behandlas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 på vårdavdelning. Metod: Metoden är en litteraturöversikt av kvalitativa vetenskapliga artiklar där sjuksköterskors upplevelser av att vara vårdgivare till patienter med Covid- 19 studerats. Data analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys i fem steg. Resultat: Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde svårigheter vid anpassning till förändrad arbetsmiljö. Det gällde framförallt användning av skyddsutrustning och försämrade samt förändrade arbetsförhållanden. Inom ramen för de iakttagelserna av patientens lidande uppfattade sjuksköterskor maktlöshet, hjälplöshet, oro och avsaknad av kunskap samt brist på erfarenhet av sjukdomen. Hälsopåverkan i form av stress, rädsla och ångest präglade arbetssituationen men de fick stort stöd av sina familjer, vänner och kollegor. Slutsats: Studien visade att Covid-19 pandemin hade stor påverkan på sjuksköterskors arbetssituation. Pandemin resulterade också i negativa individuella upplevelser men det stora stödet från sjuksköterskornas närmaste familjemedlemmar och vänner var betydelsefullt för att orka med sin arbetssituation. Även samarbetet med kollegor var avgörande för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. / Background: The covid-19 pandemic hugely influenced society as well as the global Health care system. As the pandemic broke out, it became clear that the lack of knowledge about the disease would greatly affect the way treatment was conducted, nationally as well as internationally. Health care professionals had to adapt to the situation without knowing exactly how to treat each symptom as well as to adhere to this specific disease. Aim: This study investigates how nurses experienced their working conditions and treatment of patients with covid-19 disease. Method: This is a qualitative study based on analyses of scientific articles that had studied nurses’ experiences of working with covid-19 patients. The analysis was conducted using the available Fribergs qualitative five step method. Results: The results show that the investigated nurses experienced difficulties in adapting to a continuously changing work environment, especially when it came to the use of protective equipment in combination with the perceived worsening working condition. The investigated nurses had to adhere to a new normal situation categorized with feelings of powerless, and helplessness. However, the investigated nurses received the appropriate support from their close families, friends and colleagues which made their work acceptable despite the ongoing pandemic. Conclusion: The study showed that the Covid-19 pandemic had a major impact on nurses' work situation. The pandemic resulted in negative individual experiences, the great support from the nurses' closest family members in combination with colleagues and friends became the key factor in coping with the new normal working conditions.

Bakgrund: Fysisk våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem. Kvinnor som varit med om våld är en vanlig patientgrupp hälso-och sjukvården. Sjuksköterskor inom akutsjukvården är de som först kommer i kontakt med den utsatta kvinnan. Våld i nära relation kan leda till att kvinnan upplever skuld och skam vilket leder till rädsla för att söka vård. Sjuksköterskans roll i vårdandet är att identifiera vårdbehov samt lindra kvinnans lidande. Syfte: beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter som utsatts för fysiskt våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt där datamaterialet baseras på sex kvalitativa samt tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifieras tre teman; Känslomässiga utmaningar, förmåga att identifiera förekomst av våld och hinder i organisationen med sju underteman. Konklusion: Kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relation är en svår patientgrupp att möta. Tidsbrist, bristande arbetsmiljö samt brist på kunskap är tre faktorer som hindrar en god vårdrelation mellan parterna. / Background: Physical intimate partner violence against women is a society problem. Women who have experienced violence are a common group of patients in the health care system. Nurses in the emergency department are those who first encounter the women who have been exposed to violence. Physical violence involves beating, kicks and strangulation. Intimate partner violence can lead to woman experiencing guilt and shame which leads to fear of seeking care. The role of the nursingis to identify care needs and alleviate the woman's suffering. Purpose: Describe nurses' experiences of caring for female patients who have been subjected to physical intimate partner violence. Method: A literature review based on six qualitative and three quantitative articles. Findings: The analysis identifies three themes; Emotional challenges, ability to identify the occurrence of violence and obstacles in the organization with seven sub-themes. Conclusion: Women who have been exposed for physical intimate partner violence is a difficult patient group to deal with. Professional experience contributes to the emergency nurses can more easily identify and manage this patient group. Lack of time, bad work environment and lack of knowledge are three factors that impede a good care relationship between the parties.