Inledning: Inom ätstörningsbehandling arbetar man ofta i tvärprofessionella team, olika professioner med olika teoretisk kunskap och inriktning. Finns det egentligen någon gemensam bas dem emellan och vad skulle den kunna vara? Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns en gemensam bas mellan professioner i arbetet med ätstörningspatienter. Frågeställningar: Finns det någon gemensam bas olika professioner emellan inom ätstörningsvården? Om, hur skulle den kunna tas till vara? Metod: Studien är kvalitativ. Fem personer med olika professioner inom ätstörningsvården intervjuades; en arbetsterapeut, sjuksköterska, dietist, psykolog/psykoterapeut och en sjukgymnast. Resultaten: Resultatet i denna studie visar att det hos terapeuterna finns en samsyn i relation till ätstörningsproblematik, dess uppkomst, vård och behandling, baserat på affekternas roll. En del av problematiken hos den ätstörda handlar om känslor och affekter som behöver hitta rätt känslomässiga uttryck istället för att ta sig uttryck genom maten. Den egna viljan och motivationen till att bli frisk finns med i mötet med patienten i form av motivationsarbete oavsett profession. Slutsats: För att ätstörningsbehandlingen ska nå framgång är det viktigt att det hos patienten finns en motivation till att bli frisk, att patienten får förtroende för behandlingen och lär sig att känna igen känslor och affekter. / Introduction: In the eating disorder treatment you work most often in interdisciplinary teams, different professions with different theoretical knowledge and specialization. Is there really any common ground between them, and what would it be? Purpose: The purpose of this qualitative study is to investigate if there is a common ground between professions in the process of eating disorder patients. Questions: Is there any common ground between various professions within the eating disorder treatment. If, how could it be utilized? Method: Five people with different professions within the eating disorder treatment were interviewed, an occupational therapist, nurse, nutritionist, psychologist / psychotherapist and physiotherapist. Results: The results of this study show that the therapists there is a consensus in relation to the eating disorder problems, des emergence, care and treatment. Their willingness and motivation to get healthy is with the meeting with the patient in the form of motivational work regardless of profession. A conclusion of the study is that the base between professions and what unites the different professional groups are thoughts about the affect of the role in terms of development and treatment. To deal with the issue of the eating disorders is about feelings and emotions that need to find the right emotional expression instead of being expressed through food. Conclusion: For eating disorder treatment to achieve success, it is important that the patient´s motivation to be healthy, the patient gain confidence in reading and learn to recognize feelings and emotion.

Bakgrund Ätstörningar är ett växande samhällsproblem och kan förekomma hos en person oavsett kroppsvikt, könsidentitet eller etnicitet. Fördomar om hur en stereotypisk person med ätstörning ser ut och beter sig förekommer både i samhället och inom hälso- och sjukvården. Personer med ätstörningar förekommer såväl i primärvården som i den specialiserade ätstörningsvården. Eftersom ätstörningar orsakar ett psykiskt och somatiskt hot mot personens hälsa behöver sjuksköterskan inom alla vårdkontexter ha kunskap och förståelse om personens upplevelse av situationen.  Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelse av att erhålla vård vid ätstörningar. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar. Med hjälp av olika kombinationer av sökord inhämtades artiklarna från databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet.  Resultat Det sammanställda resultatet presenterades under tre huvudkategorier: Upplevelser av ett viktfokus, Behovet av att bli tagen på allvar samt Vårdrelationens betydelse. Resultatet indikerar att oavsett ätstörningsdiagnos upplevs ätstörningsvården ofta exkluderande. Därtill är det viktigt att bli bekräftad i sin sjukdom och att utveckla en medmänsklig vårdrelation. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att när ätstörningsvården upplevs inkluderande och anpassar vården efter personen finns goda möjligheter att erhålla ett positivt behandlingsresultat. Med ökad kunskap och förståelse om ätstörningar kan sjuksköterskan i sitt omvårdnadsansvar bemöta önskemålet om att ätstörningsvården ska utgå från ett helhetsperspektiv. / Background Eating disorders are a growing problem in society and can occur in persons regardless of body weight, gender identity, or ethnicity. Stereotypes about how a person with an eating disorder looks and behaves exist both within society and within the healthcare system. People with eating disorders can seek care and support in both primary health-care settings and specialized eating disorder services. Since eating disorders pose a psychological and somatic threat to a person’s health, nurses in all areas of care need to have knowledge and understanding of the person’s situation.  Aim The aim of this literature review is to describe the person’s experience of receiving care for eating disorders.  Method A non-systematic literature review based on 15 scientific original articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed using various combinations of keywords. A quality assessment of the articles was conducted based on Sophiahemmet University's assessment criteria for scientific classification and quality. An integrated data analysis approach was used to compile the results. Results The compiled results were presented under three main categories: Experiences of a weight focus, The need to be taken seriously, and Significance of the healthcare relationship. The results indicate that regardless of the eating disorder diagnosis, the eating disorder care is often experienced as excluding. Additionally, it is important for the person to get the illness confirmed and to develop a compassionate patient-caregiver relationship.  Conclusions This literature review showed that when eating disorder care is experienced as inclusive and tailored to the person, there are good opportunities to achieve a positive treatment outcome. With increased knowledge and understanding about eating disorders, nurses through their nursing responsibilities can meet the desire for eating disorder care to be based on a holistic perspective.

No description available.