This research sought to study the communication conditions in an educational institute with the purpose of knowing the effectiveness of the communicational interchanges between the parts involved and with the purpose of designing a tool to improve the communication between students, teachers, principals and parents. The efficiency of the communication was analyzed, as well as the benefits they obtain from it. The qualitative method was used to obtain their opinion through interviews. The collected information was used to design a technological platform that would allow keeping communication, taking into account the needs of the school under study. It is concluded that the communication is efficient between the internal actors but deficient with the external participants, for which the use of a technological platform of communication would benefit the process. / Esta investigación buscó estudiar las opiniones de maestros, alumnos y padres de familia, con respecto a la comunicación que se lleva a cabo entre estos actores educativos en una institución educativa con el propósito de conocer la efectividad de los intercambios comunicativos entre los involucrados. La información obtenida permitirá diseñar una herramienta de comunicación virtual para mejorar las relaciones entre alumnos, maestros, directivos y padres de familia. Se analizó la eficiencia de la comunicación entre ellos, así como los beneficios que obtienen de ese intercambio. Se utilizó el método cualitativo, obteniendo su opinión mediante entrevistas. La información recabada se utilizó para diseñar una plataforma tecnológica que permitiera mantener la comunicación, considerando las necesidades de la escuela bajo estudio. Se concluyó que la comunicación es eficaz entre los actores internos de la escuela pero deficiente con los actores externos, por lo que el uso de una plataforma tecnológica de comunicación beneficiaría este proceso. / Esta pesquisa teve como objetivo estudar as condições de comunicação em uma instituição educacional, a fim de determinar a eficácia dos intercâmbios comunicativos entre as partes interessadas de forma a conceber um instrumento para melhorar a comunicação entre alunos, professores, administradores e pais. A eficiência da comunicação entre eles e os benefícios que eles ganham com este intercâmbio foi analisada. A metodologia utilizada foi qualitativa, obter o seu parecer por meio de entrevistas. As informações coletadas foram usadas para projetar uma plataforma de tecnologia que iria manter a comunicação, considerando as necessidades da escola em estudo. Concluiuse que a comunicação é eficaz entre atores internos, mas pobre escola com atores externos, de modo que o uso de uma plataforma de comunicação benefício tecnológico neste processo.

Introduktion: Den svenska Försvarsmakten har under de senaste årtiondena genomgått stora förändringar och omorganisationer beroende på en förändrad hotbild i omvärlden. Vid ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete är det viktigt att ha allmänhetens förtroende med sig. Har försvaret och politikerna lyckats med att förankra denna omorganisering och hur har man kommunicerat vad vi idag faktiskt ska nyttja vår försvarsmakt till? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och händelser som kan ha påverkat den svenska befolkningens förtroendeförändringar för Försvarsmakten, sedan kalla krigets slut intill nutid. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med analys i två steg. Det första steget i analysen har tagit avstamp i ett tidigare arbete, som fördjupats och kompletterats. Steget har en deduktiv ansats för att få fram generella faktorer för befolkningens förtroende. Det andra steget i analysen har en abduktiv ansats, för att undersöka eventuella relationer mellan kritiska händelser i omvärlden och förändringar i folkförtroendet. Resultat: Studiens resultat indikerar att faktorer som påverkar folkets förtroende för Försvarsmakten är: folkförankring, värnplikt, utbildning och kommunikation samt inre faktorer. Under de avgränsade och undersökta årtalen 1994, 2008 och 2019 förekom stora förtroendeförändringar för Försvarsmakten. Några gemensamma nämnare är identifierade och visar på relation. Slutsats: Mycket talar för att det föreligger relation mellan förtroendeförändringar och kritiska händelser som innefattar den ekonomiska situationen, värnplikt, kommunikation och upplevd hotbild. Med konsekvent och långsiktig försvarspolitik samt en välutvecklad kommunikation från Försvarsmakten och politiken till övriga samhället torde förtroendet öka. Genom det kan antas att även folkförankringen stärks och stabiliseras över tid. / Introduction: The Swedish Armed Forces has undergone major changes and reorganizations in recent decades due to changed threats. It is important to have the public ́s trust in a comprehensive change and development effort. Have the military defense and the politicians succeeded in entrenching this reorganization and has the aim and the intended use of the Swedish Armed Forces been effectively communicated? Purpose: The purpose of the study is to investigate what factors and events may have affected the Swedish population's confidence changes in the Armed Forces, since the end of the cold war until the present. Method: The study has been implemented as a literature study with an analysis made in two steps. The first step has taken off in a previous essay, which has been deepened and supplemented. The first part has a deductive approach to obtain general factors for public trust. The second step of the analysis has an abductive approach, to examine the possible connection between critical events in the outside world and changes in public trust. Result: The results of the study indicates several factors affecting people's trust in the Armed Forces and consists of public anchoring, conscription, education and communication as well as internal factors. During the defined and examined years 1994, 2008 and 2019, major changes in trust occurred for the Armed Forces. Some common elements are identified and show relationship. Conclusion: There are many arguments pointing at connections between changes in trust and occurrences that include the financial situation, conscription, communication, and perceived threats. Through coherent and long-term defense policy as well as an advanced communication from the Armed Forces and the policy to the rest of society, trust and through that the public anchoring most likely will be strengthened and stabilized.

No description available.