Thesis (Ph.D.) in Psychology--University of Maine, 2008. / Includes vita. Includes bibliographical references (leaves 146-164).

Mémoire (M. Ed.)--Université du Québec à Chicoutimi, 1989. / Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

Mémoire (M.Ed.)--Université du Québec à Chicoutimi, 1998. / Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

Thesis (Ph. D.)--Michigan State University. Dept. of Education Policy, 2008. / Dissertation committee: Gary Sykes, Barbara Schneider, Peter Youngs, Sandra Schneider, and Larry Schweinhart--From acknowledgments. Title from PDF t.p. (viewed on Aug. 19, 2009) Includes bibliographical references (p. 151-158). Also issued in print.

Thesis (D. Min.)--New Orleans Baptist Theological Seminary, 1995. / Includes abstract and vita. "May 1, 1995." Includes bibliographical references (leaves 263-274).

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2005. / Title from first page of PDF file. Document formatted into pages; contains xi, 296 p.; also includes graphics (some col.). Includes bibliographical references (p. 266-287). Available online via OhioLINK's ETD Center

Utifrån litteratur kan man läsa om vad hållbar utveckling innebär och att det är ett komplext ämne. Det finns däremot inte mycket information som visar på hur man inom förskolans verksamhet arbetar med hållbar utveckling. I studien har vi valt presentera olika begrepp samt utgå från både det sociokulturella och pragmatiska perspektivet, för att undersöka våra frågeställningar baserat på barnens intressen och erfarenheter. Det pragmatiska perspektivet är  relevant för vår studie, då det visar hur undervisning sker utifrån ett praktiskt lärande där barnen hela tiden är delaktiga. Utifrån det sociokulturella perspektivet vill vi även undersöka hur barnens ålder har betydelse för lärande av hållbar utveckling utifrån den proximala utvecklingszonen. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna från tre olika förskolor i södra Sverige, förmedlar sina kunskaper till barnen och varför detta är betydelsefullt redan i förskolans verksamhet. Syftet är även att synliggöra hur pedagoger i förskolan tolkar hållbar utveckling utifrån styrdokumenten. Resultatet av studien visar att pedagogerna arbetar med hållbar utveckling genom att bryta ner lärandet i exempelvis olika vardagssituationer, detta för att anpassa undervisningen även till de yngsta barnen. Resultatet visar även att pedagogerna  vill arbeta med detta ämne för att få barnen intresserade av vad hållbar utveckling handlar om, bland annat genom att låta barnen få vara med och se matens väg från jord till bord, men också att låta dem får vara med ute i naturen. När barnen får vara delaktiga i undervisningen leder detta till att barnen får ett intresse för att värna för en hållbar framtid. / Based on the literature you can read about what sustainable development means and that it is a complex topic. However, there is not much information that shows how the preschool is working on sustainable development. In the study, we have chosen to present different concepts and adopt both the socio-cultural and pragmatic perspective, to examine our issues based on children's interests and experiences. The pragmatic approach is relevant to our study, as it shows how teaching is based on a practical learning where kids are involved all the time. Based on the socio-cultural perspective, we also want examine how the age of the children is important for learning about sustainable development from the proximal development zone. The study aims at examine how teachers from three different preschools in southern Sweden, convey their knowledge to their children and why this is important already in preschool. It also aims at highlighting how teachers in preschool interpret sustainable development based on the policy documents. The results of the study show that the preschool teachers work with sustainable development by breaking down learning inot, for example, everyday situations, in order to adapt the teaching even for the youngest children. The results also show that teachers want to work with this topic to get kids interested in what sustainable development is all about, including by allowing the children to be involved and ensure food's journey from farm to table, but also involve them to spend time out in nature. When kids get involved in the teaching, this helps the children to get an interest in safeguarding a sustainable future.

The purpose of the study is to shed light on how preschool teachers describe the work with mathematics, linked to the responsibilities, to gain a deeper understanding of the conditions the children are given for mathematical learning.  The approach is qualitative. Six semi-structured interviews of preschool teachers were conducted, where the results were analyzed with Bronfenbrenner´s developmental-ecological systems theory. The results reveal differences in the preschool teachers´ descriptions of how mathematical teaching is conducted to create progression. It appears that proximal processes are created in planned teaching situations, everyday situations and through theme work. All teaching situations do not automatically start from the prevailing situation, the mikrosystem even if directions are always made. Based on the preschool teachers´ description that planned mathematical teaching is more aimed at the older children in the preschool. Greater need for supply of materials and resources is hereby described as required.  The planning time and documentation tools are described as important to ensure that teaching is carried out. Without documentation, it will be difficult to challenge and expand learning. Documentation tools in application, where curriculum goals can be linked are described to give a good overview of mathematics areas that have been worked on.  Dividing children into small groups creates good conditions for paying attention to all the children and following their progress. Children´s participation in teaching is described as the basis for being able to challenge the children further. Which when there are large groups of children is described as more difficult.  The study can contribute to an awareness among preschool teachers about which systems need to be developed and thus directions in the work with mathematics can be taken. Preschool teacher professional development is thus possible. A good mathematical foundation can thus be made possible, which benefits children’s future mathematical learning. / Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver arbetet med matematik, kopplat till deras ansvar, för att få djupare förståelse för vilka förutsättningar barnen ges till ett matematiskt lärande.  Ansatsen är kvalitativ. Sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare genomfördes, där resultatet analyserades med stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. I resultatet framkommer skillnader i förskollärarnas beskrivningar av hur matematikundervisning bedrivs för att skapa progression. Det framkommer att proximala processer skapas i planerade undervisningssituationer, vardagssituationer samt genom temaarbete. Alla undervisningssituationer utgår inte automatiskt från den rådande situation, mikrosystemet, även om riktningar därtill alltid görs. Utifrånförskollärarnas beskrivningar framkommer att planerad matematikundervisning mer är riktat mot de äldre barnen i förskolan. Större behov av utbud av material och resurser beskrivs härmed krävas.  Planeringstiden samt dokumentationsverktyg beskrivs betydelsefulla för att säkerställa att undervisning bedrivs. Utan dokumentation blir det svårt att utmana och vidga lärandet. Dokumentationsverktyg i applikation, där läroplansmål kopplas beskrivs ge en god överblick av matematikområden som har arbetats med.  Indelning av barn i smågrupper framkommer skapa goda förutsättningar för att uppmärksamma alla barn och följa deras progression. Att barn är deltagande i undervisning beskrivs vara grunden till att kunna utmana barnen vidare. Vilket när det är stora barngrupper beskrivs vara svårare.  Denna studie kan bidra till en medvetenhet hos förskollärare om vilka system som behöver utvecklas och därmed kan riktningar i arbetet med matematik därtill tas. Förskollärarprofessionsutveckling blir härmed möjlig. En god matematisk grund kan därmed möjliggöras som gynnar barns framtida matematiska lärande.

Graduation thesis New trends in use of dog at work with child clients. The essential part of the thesis is focused on dog-assisted therapy, respectively on factual opportunities of practicing canistherapy considering the client's needs. Final part of the thesis holds an example of canistherapeutic activities realized as part of the project Not Only People Help in Motol University hospital.

Title of project: Awareness of parents of preschool children about the existence of the Outdoor pre-schools in Hradec Králové area. Aim of project: To describe the level of awareness of parents about the existence and form of outdoor preschools. This is put into context with communication channels that outdoor preschools use. We create recommendations for increasing public awareness of this type of pre-school facilities. Methodology: We used both qualitative and quantitative methods fo our work. It has been survey from quantitative methods. This questionnaire was created specifically for the purpose of our research and it has been spread among parents of preschool children in Hradec Králové. We also used a literature search and structured interview fromor qualitative methods. We conducted the interview with representatives of outdoor preschool in Hradec Králové. Results: We found, that only 43% of parents in Hradec Králové and surroundings knows about existence outdoor pre-school. Only 19% of respondents has more informations about outdoor pre-schools has. Furthermore, we found that the most common way to spread awareness of that institution is personal contact (friends), television and websites. Keywords: outdoor preschools, preschool age, forest education, marketing, marketing mix