Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för hur kan läraren arbeta för att utveckla läs-och språkinlärningen för andraspråkselever. Litteraturstudiens resultat behandlar 12 refereegranskade artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Resultatet besvarar studiens syfte och frågeställning. Litteraturstudiens resultat visar att tillämpning av den sociokulturella teorin (scaffolding och ZPD) är viktigt vid språkinlärning. Läraren kan bland annat tillämpa scaffolding via interaktion och kommunikation. Resultaten indikerar att fonologisk medvetenhet är väsentligt för andraspråkselevens läsinlärning. Artiklarnas resultat visade vidare att en kombination av flera strategier var gynnande vid andraspråkselevens läs- och språkinlärning. Detta genom exempelvis tillämpning av arbetsstrategierna; grupparbeten, kommunikation, repetition, högläsning, uttal-ord-bild, fonologisk medvetenhet, motivation samt metoden en läsande klass. Vissa utvalda artiklar visade även lärares utmaningar med andraspråksinlärning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Detta examensarbete undersöker sex stycken förskollärares syn på användandet av musik. Jag har besökt fem förskolor. Metoden jag använt är kvalitativ intervjumetod. Frågeställningarna jag har ställt är: Hur arbetar förskollärare med musik i förskolan? Vilken roll anser förskollärare att musik har för lärande? Hur trygga känner sig förskollärare med att användamusik? En rad olika arbetssätt kom fram genom intervjuerna: Lyssna på inspelad musik i cd spelare eller digitala medier som Youtube och Spotify, för bland annat sinnestämningar, till dans och rörelse lekar och till när barnen målar. Samtliga förskollärare sjöng sånger i samlingar eller spontant under dagen. Spela på instrument såsom handtrummor, marackas och trianglar var det många som gjorde med barnen. Endast två stycken förskollärare spelade gitarr med barnen. Det framgick även att vissa av förskollärarna använde sig av Ipad för att ge barnen en annan typ av musikupplevelse, genom att ha appar installerade på ipaden som förskollärarna kunde ta fram åt barnen, som de kunde spela på. Samtliga förskollärare ansåg att musik är ett väldigt användbart verktyg för att lära barnen språk, matematik och socialisation, som exempel. Förskollärarna ansåg även att musik är något som upplevs genom kroppen, som bygger självkänsla och identitet för barnen. Med andra ord att musik är något som har värde i sig självt, inte endast en metod för att lära något annat. Jag analyserar resultaten genom sex olika dimensioner i musik kunskap, som Riddersporre & Söderman (2014) presenterar: Strukturell, Akustisk, Emotionell, Existentiell, Kroppslig och Spänningsmässig musikalisk kunskap. Det som jag kom fram till är att det är det emotionella, existentiella och det kroppsliga som sätts i fokus, då samtliga förskollärarna pratar utifrån att ge barnen en upplevelse inom musik, inte att de ska lära sig teorin bakom musik, som tillexempel tonarter, tonhöjder eller takt. Kunskapen finns där, men det är inte det som förskollärarna har satt fokus på, det är mer informell kunskap som kommer till uttryck när vissa av förskollärarna spelar på gitarren till exempel, eller när barnen använder digitala verktyg, som då till exempel Ipad.

Syftet med den här studien var att studera elevers attityder och inställning till digitala verktyg i skolämnet Idrott och hälsa. Samt undersöka vilka tidigare erfarenheter eleverna har av digitala verktyg i idrottsundervisningen. Urvalsgruppen bestod av 81 stycken gymnasieelever fördelat på två skolor i Västra Sverige. Som datainsamlingsverktyg har enkäter använts och bearbetats med kvantitativ deskriptiv statistikanalys och en kvalitativ textanalys. Vidare har resultatet analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och ställts i relation till tidigare resultat inom forskningsfältet. Sammantaget har den här undersökningen visat att majoriteten av eleverna har en positiv attityd och inställning till digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa där kön är en faktor som har betydelse. Resultatet tyder på att eleverna har erfarenheter av att använda digitala verktyg i idrottsundervisningen vilket innebär att ämnet följer med i den digitala utvecklingen. Digitala verktyg har tidigare främst använts i vid videodokumentation, teorigenomgångar och som bakgrundsmusik i idrottsundervisningen. Vidare välkomnar majoriteten av eleverna en integrering av digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa där eleverna finner fler fördelar än nackdelar. Däremot associerar en mindre andel elever digitala verktyg med ett stillasittande beteende, vilket de ser som en nackdel med integreringen.

Sociomatematiska normer skapas isamspel mellan lärare och elever. Dessa normer har en påverkan på elevers lärande.Mängden befintlig forskning inom ämnet är begränsad, i synnerhet forskning med svensk skola som utgångspunkt. Studiens syfte är att få en utvecklad bild av vilka sociomatematiska normer som förekommeri ett matematikklassrum i årskurs 4. Studiens teoretiska ramverk är socialkonstruktivismen. Vidare är studien kvalitativ med utgångspunkt i en case studyoch empirisktmaterial har samlats in genom observationoch ljudinspelningav en veckas matematiklektioner. Den insamlade empirin har analyserats och bearbetats med hjälp av kategoriseringoch tolkning. Analysen visar att eleverna inte förväntas förklara eller matematiskt motivera sina svar. Det som istället eftersöks i det observerade klassrummet är korrekta matematiska svar på slutnafrågor. Vidare finns en förväntan att använda standardalgoritm som huvudsaklig metod för att lösamultiplikationsuppgifter och kort division vid divisionsuppgifter. Under de observerade lektionerna används flertalet matematiska begrepp och begreppen division och multiplikation ställs i relation till varandra. Det matematiska språket behöver intealltidvarakorrekt i klassrummet istället är det viktigare att göra sig förstådd för att lösa uppgifterna.Matematikämnet ses som ett färdighetsämne där metoder introduceras av läraren och eleverna befäster dessa genom att huvudsakligen räkna uppgifter i matematikboken. Sammanfattningsvis påvisarstudienflertalet möjliga sociomatematiska normer som finns i klassrummet.

The preschool curriculum obliges us working at preschool to systematically document the development and learning of children. Our premier policy document does not in detail explain how one should do the documentation. The purpose with my essay has been, starting at our neighbour country Finland and its early childhood education and care, to deepen my understanding for the intentions of the curriculum and to find new ways to document children´s learning processes at preschool. In Finland I have examined The child´s individual early childhood education and care plan which is a legislated individual development plan for children at preschool age. I have also looked at the kindergarten teacher´s practical knowledge, which I have reflected against my own experiences in my profession as a preschool teacher. My research questions are about how the child´s individual early childhood education and care plan is used in practice in Finland, the role of administration at the documentation in Sweden and Finland, how the child´s individual early childhood education and care plan effects the documentation process in Finland and vice versa how the lack of an individual plan in Sweden is effecting the documentation, the child´s individual early childhood education and care plan in relation to educational documentation and finally how Sweden and Finland relate to individual or group documentation. The research is written in an essay form. My self-experienced story together with field observations and theory have provoked insights and answers. The general terms in the swedish curriculum opens up space for the practical knowledge and the local cognizance in the process of documentation. Educational documentation as a method and the working team´s unity regarding to knowledge and ”child view” has shown to be important parts in documentation work. As a way of documentation, educational documentation concentrates on group documentation, in opposite to what the swedish curriculum is demanding about systematic documentation of the individual child. In Finland the child´s individual early childhood education and care plan has come to focus on the needs of support of the single solid child though these represent only a part of the plan. Finland has some years ago instituted educational documentation in preschool curriculum and my research has shown similar duration in time to change the working ways of the Finnish educators as I have experienced in Sweden. Administration that comes from documenting children´s learning processes has shown to be burdening on both sides of the Baltic sea, but mostly in Finland. / Förskolans läroplan ålägger oss yrkesverksamma i förskolan att systematiskt dokumentera barns utveckling och lärande. Vårt främsta styrdokument går inte i detaljer in i hur dokumentation ska ske. Syftet med min uppsats har varit att med avstamp hos vårt grannland Finland och dess pedagogiska omsorg fördjupa min förståelse för läroplanens intentioner samt finna nya tillvägagångssätt att dokumentera barns lärprocesser i förskolan. På plats i Finland har jag undersökt Barnets plan för småbarnspedagogik, en lagstadgad individuell utvecklingsplan för barn i förskoleåldern. Jag har i min forskning också tittat på barnträdgårdslärarens praktiska kunskap, vilken jag speglat gentemot mina egna erfarenheter från förskolläraryrket. Mina forskningsfrågor handlar om hur Barnets plan för småbarnspedagogik används i praktiken i Finland, administrationens roll i dokumentationsarbetet i Sverige och Finland, på vilket sätt Barnets plan för småbarnspedagogik påverkar dokumentationsprocessen i Finland och vice versa hur saknaden av planen i Sverige påverkar dokumenteringen, Barnets plan för småbarnspedagogik i relation till pedagogisk dokumentation samt hur Sverige och Finland förhåller sig till individ- eller gruppdokumentationer. Undersökningen är skriven i essäform. Min egenupplevda berättelse har tillsammans med fältobservationer och teori framkallat insikter och svar. Den svenska läroplanens allmänna ordalag lämnar plats åt den praktiska kunskapen och det praktiknära vetandet i dokumentationsprocessen. Pedagogisk dokumentation som arbetssätt samt arbetslagets enighet med tanke på kunnande och barnsyn har visat sig vara viktiga delar i dokumenteringsarbetet. Som dokumentationssätt ger pedagogisk dokumentation en koncentration på gruppdokumentation, i motsats till den svenska läroplanens krav om systematisk dokumentation av det individuella barnet. I Finland har Barnets plan för småbarnspedagogik kommit att fokusera på det enskilda barnets stödbehov trots att dessa bara utgör en del av planen. Finland har för några år sedan infört pedagogisk dokumentation i läroplanen och min undersökning har visat på liknande tidsåtgång för att förändra de finska pedagogers arbetssätt som jag upplevt i Sverige. Administration som följer av dokumentation av barns lärprocesser har visat sig vara betungande på båda sidor av Östersjön men speciellt i Finland.