Scenskifte är ett utvecklingsprojekt på uppdrag av Ystads Teater AB. Projektet har under våren 2005, i nära samverkan med teaterns styrelse och ledning, tagit fram koncept för Ystads Teaters verksamhet. Teatern har med hjälp av metoden Effektkarta förtydligat vad de vill skapa, varför verksamheten finns, för vem och hur resultatet ska åstadkommas. De viktigaste målgrupperna för Ystads Teater blev: Barn- och ungdomar, Dagens trogna publik, Arrangörer, Sällanbesökare och Näringslivet. Ystads Teater vill vara en magnifik helhetsupplevelse, öppen mötesplats, nav och symbol för scenkonst i sydöstra Skåne. För att uppnå detta ska teatern erbjuda berikande kultur, arrangera unik musikteater, involvera i bildande, kreativa processer samt vårda teaterbyggnaden och dess historia. Ystads Teater rekommenderas bland annat att starta en Ystads Teaters vänförening, skapa en referensgrupp med barn och ungdom, anordna nyårsrevy och ta initiativ till kulturell samverkan i Ystad. Teatern kan utveckla sommaroperan till en festival samt ta initiativ kring operans producentroll. Det finns också behov av en kompetens liknande museipedagog. Eftersom teatern är en symbol för själva varumärket Ystad, är det också hela kommunens ansvar att vårda och bevara den. / Scenskifte is a project of development by request from Ystads Teater AB. The project has during spring 2005, in cooperation with the board an the management, produced a concept for the business. Supported by the method Effektkarta, the theatre has reached a clarification of what they wish to create, why they exist, for whom and how to reach the goals. The most important target groups for Ystads Teater turned out to be: Children and youth, the loyal audience of today, the organisers, infrequent visitors and the trade and industry. Ystads Teater wshes to be a complete and splendid experience, an open meeting place, a centre and a symbol for stage art in the southeast of Skåne. To achieve this the theatre wishes to offer enriching culture, arrange unique music theatre, involve in educative, creative processes and also preserve the building and its history. The recommendation to Ystads Theatre is to found a friend association within the theatre, create a reference group of children an youth, arrange a New Year show and initiate cultural collaboration in Ystad. The theatre has the possibility to develop the summer opera into a festival and take on the producer´s role. There is also requirement for a person of similar competence to that of a museum pedagouge. As the theatre is a symbol for the brand name Ystad, it is the responsibility of the community as a whole to preserve and take care of it.

Kravinsamling görs inför ett systemutvecklingsprojekt för att identifiera användarnas behov och önskade effekter med systemet. Ett problem för många system är att valet av teknik påverkas allt för mycket av vilka tekniker som finns i företaget och är i många fall förutbestämt, istället för att baseras på behov och krav som ställs på systemet. Effektkartläggning är en metod som kan användas för kravinsamling, men metoden har inte fokus på tekniska funktioner. Eftersom tekniken ofta är förutbestämd måste den beaktas redan under kravinsamlingen. Frågan är därför hur man kan använda effektkartläggning för att den ändå ska vara ett stöd vid val av teknik. Syftet med det här examensarbetet har varit att utvärdera metoden effektkartläggning genom en metodanalys enligt metoden MA/SIMM, för att ta fram ett förslag på hur metoden bör användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät. För att kunna besvara syftet har två frågeställningar tagits fram:  Hur bör metoden effektkartläggning användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för ett mobilt intranät?  Vilka faktorer bör beaktas vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät? För att identifiera faktorerna har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet av vilka faktorer som bör beaktas vid val av teknik är en lista på 13 faktorer som grovt kan delas in i faktorer för applikationstyp och cms. Metoden effektkartläggning har analyserats utifrån ett teoretiskt och ett situationellt perspektiv. Resultatet av metodanalysen visar att systemutvecklare bör involveras tidigare i processen, metoder som säkerställer att outtalade krav dokumenteras bör användas samt tre förändringar i effektkartans notation behövs för att effektkartläggning ska vara ett stöd vid val av teknik. / Requirements gathering is done before system development to identify the needs and desired effects with the system. A problem for many systems is that the choice of technology is influenced too much by the techniques available in the company and in many cases is predetermined, instead of being based on the needs and demands of the system. Impact mapping is a method that can be used for requirements gathering, but the method does not focus on technical features. Since technology often is predetermined, it must be taken into consideration during requirements gathering. The question is therefore how to use impact mapping as a support in the choice of technology. The purpose of this study has been to evaluate the method impact mapping using the method MA/SIMM, to develop a suggestion on how the method should be used as a support in selecting the technology of application type and CMS to achieve the desired effects in the development of a mobile intranet. The study is based on two research questions:  How should impact mapping be used as a support in selecting the technology for application type and CMS for a mobile intranet?  What factors should be considered when selecting the technology of application type and CMS to achieve the desired effects in the development of a mobile intranet? Literature studies and interviews have been conducted to identify factors. The result of which factors that should be considered when selecting the technology is a list of 13 factors that, roughly, can be divided into factors for application type and factors for CMS. The method impact mapping has been analyzed from a theoretical and a situational perspective. The result of the method analysis shows that developers should be involved earlier in the process, methods to ensure that unspoken requirements are documented should be used and three changes in the notation for the impact map is needed for impact mapping to be a support for the choice of technique.

Only a third out of all IT-projects are successful. This depends on the factor that the managers and the users which the IT-project is aimed towards aren’t properly involved in the design-process. Instead have the technical aspects of the project been in focus and not the users. Impact mappers solve these problems by collaborating with both the managers and the users. The method called Impact mapping has been in focus for this research project and how this method is used by impact mappers to help companies identify and achieve their goals. The impact mapper collaborates with the company to define the purpose of the IT-project. The collaboration between the impact mapper and the users enables the impact mapper to understand how the users interact with the IT-product. This process results in the creation of a so-called impact-map. The impact mapper uses the impact-map to create prototypes of the company’s new website. After that the prototypes will be sent to the web developers which will create the website. The managers are responsible for all decisions that are made during the project. The impact mapper recommends the users which should be prioritized based on how they can help the company achieve their goals. The impact mapper is therefore limited in his or her work. The impact mapper has a key role and needs to understand the users and how the business works. Through the usage of interviews we have investigated which opportunities and limitations that may arise when they collaborate with the managers and users. In this research project we have also identified which limitations and opportunities impact mapping has in the development of a new website. / Endast en tredjedel av alla IT-projekt lyckas. Detta beror till viss del på att cheferna inte involveras tillräckligt i designprocessen. Användarna som IT-projektet är tänkt för har inte fokuserats på tillräckligt, utan istället har det lagts ned mer tid på de tekniska aspekterna. Effektkartläggaren löserproblemen som uppstår när cheferna och målgrupperna inte är tillräckligt involverade i IT-projekt, genom att samarbeta med båda parterna. I detta forskningsprojekt har metoden effektkartläggningundersökts och hur metoden används av effektkartläggare för att hjälpa verksamheter att identifiera och nå sina mål. Effektkartläggaren samarbetar med verksamheten för att formulera syftet med IT-projektet. Samarbetet med målgrupperna leder till att effektkartläggaren får reda på hur användarna använder IT-produkten. För att de därmed ska kunna bidra till att verksamhetens mål uppnås när användarna interagerar med IT-produkten. Detta resulterar slutligen i att en effektkarta skapas. Denna effektkarta är sedan utgångspunkten för prototyper som effektkartläggaren skapar för uppdragsgivarens nya webbsida. Sedan är det webbutvecklare som utgår från prototyperna när de skapar verksamhetens webbsida. Det är däremot cheferna som ansvarar för alla beslut i projektet. En effektkartläggare rekommenderar enbart vilka målgrupper som kan tänkas prioriteras utifrån hurde kan bidra till att verksamhetens mål nås. Detta begränsar effektkartläggaren i sitt arbete. Sedan läggs även ett stort ansvar på effektkartläggaren gällande att förstå verksamheten och målgruppen. Genom användandet av intervjuer har det även undersökts vilka möjligheter och begränsningar effektkartläggare ser när de samarbetar med chefer och målgrupper. I detta forskningsprojekt har vi också tagit reda på vilka möjligheter och begränsningar effektkartläggning har rörande utvecklingen av en ny webbsida.