Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformer som kvinnor insjuknar i och som leder till flest dödsfall. Behandligen mot bröstcancer består vanligtsvis av cytostaktikabehandling, kirurgi, hormonbehandling och strålbhenadling. Behandlingarna medför många oönskade och påfrestande biverkningar. Vilket påverkar kvinnans välmående och livskvalitet i efterförloppet. Både de fysiska och psykosociala problemen. Sjuksköterskan ska med empati stötta och utöva en god personcentrerad vård för att hjälpa kvinnorna att finna en sturktur i vardagen, syftet att främja hälsa och förebygga ohälsa.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av det vardagliga livet efter att ha överlevt bröstcancer.  Metod: En litteraturstuide baserad på fyra patografier. Datamaerialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheims kvaliatavita innehållsanalys.  Resultatet: Resultatet presenteras i tre kategorier och sex underkategorier. De tre huvudkategorierna var upplevad begränsningar i vardagslivet, känslan av förändrad kroppsbild och betydelsen av stödet. De sex underkatoegorierna var mental trötthet begränsar vardagen, känslan av oro för återfall påverkar vardagen, att kroppen förändras leder till negativia känslor, ökad livskvalitet tack vare bröstrekonstruktion, upplevt stöd från hälso- och sjukvården och upplevt stöd från omgivningen har betydelse.  Slutsats: Vardagslivet i efterförloppet har påverkats för alla kvinnor. Kvinnorna lever med mentaltrötthet. Detta påverlade deras vardag så pass att de inte orkade göra samma saker som innan. Kvinnorna hade en rädsla för att få återfall. Kvinnornas självkänsla påverkades av att de hade varit tvugna att genomgå mastektomi. Kvinnorna kände att de var i behov av stöd ifrån sjukvården i efterförloppet och berättade att stödet från anhöriga var en stor del i deras nya vardag.

Bakgrund: Utvecklingen av intensivvården har under de senaste åren lett till att antalet personer som överlever intensivvården har ökat. Över hälften av alla överlevare drabbas av olika komplikationer i efterförloppet som kräver behandling och rehabilitering. Kunskapen om detta är av betydelse för sjuksköterskan för att förstå vikten av personcentrerad vård efter intensivvårdsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa intensivvårdsbehandlade patienters upplevelser av efterförloppet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktivt förhållningssätt. Databaserna PubMed, Cinahl och SveMed+ användes för att ta fram material för studien. En kvalitetsgranskning av studierna utfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet redovisas utifrån sex kategorier: fysisk, psykisk och kognitiv påverkan, en lång återhämtningsprocess, behov av stöd från närstående, behov av omvårdnad, behov av hanteringsstrategier och förändringar av livet. Konklusion: Studiens resultat skildrar de intensivvårdsbehandlade patienternas olika upplevelser i efterförloppet. Patienterna upplevde att deras behov inte blev tillgodosedda samt att tillgången till och kvaliteten på den uppföljande vården var begränsad. De upplevde även en brist på information om vad tiden efter intensivvårdsbehandlingen skulle innebära. Den uppföljande vården har utvecklats under den senaste tiden, men behöver fortsatt utveckling för att kunna tillgodose behoven hos denna patientgrupp. / Background: The development of intensive care during the latest years have led to increasing numbers of ICU survivors. More than half of all survivors are affected by different complications after intensive care treatment that needs treatment and rehabilitation. This knowledge is of meaning for the nurse to understand the importance of person-centred care after intensive care treatment. Aim: The aim of the study was to compile patients’ experiences of recovery after intensive care treatment. Method: A literature review with a qualitative approach was used. Literature searches were performed in the databases PubMed, Cinahl and SveMed+. The quality of the selected studies was assessed using SBU’s review tamplet for qualitative studies. Results: The results are reported based on six categories: physical, mental, and cognitive impact, a long recovery-process, need for support from family and friends, need for care, need for coping strategies and changes in life. Conclusion: The results of the study describes the patients´ different experiences during the recovery from intensive care treatment. The patients experienced that their needs weren´t fullfilled and that the availability and quality of the follow-up care was limited. They also experienced that there was a lack of information about the recovery. The follow-up care has developed during the recent years, but it needs further development to be able to meet the needs of this group of patients.