Antalet patienter som vårdas på IVA ökar. Teknikens utveckling tillsammans med ökad kunskap inom medicin samt en åldrande population, gör att fler människor överlever kritisk sjukdom och IVA-vistelsen. Konsekvensen av detta blir att fler patienter skrivs ut från sjukhuset med ett stort behov av omvårdnad, behandling och fortsatt rehabilitering. Många olika strategier har arbetats fram de senaste åren för att hantera de fysiska och psykiska problem som patienterna drabbas av. Ett sätt är genom uppföljning på en post-IVA mottagning. Genom återbesöket ges möjligheten att träffa personal som vårdat patienten och samtidigt får de chansen att prata om minnen och känslor som patienten och de anhöriga bär på efter intensivvård. Studiens syfte var att beskriva hur patienten upplever besöket på en post-IVA mottagning efter att ha vårdats på IVA. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med livsvärldsteoretisk grund. För att genomföra studien kontaktades två intensivvårdsavdelningar i västra Sverige som har post-IVA mottagning. För att komma åt patienternas upplevelser av besöket valde vi att använda oss av en halvstrukturerad livsvärldsintervju och datamaterialet bearbetades genom innebördsanalys. Resultatet presenterades i följande teman: Att få en karta, Att reda ut sina minnen, Det var min egen stund, Att återse IVA rummet och Att få ett avslut och gå vidare. Det framkom att det var viktigt för patienten att få en orientering över sin tid på IVA samt få verktyg att kunna bearbeta sina minnen. Besöket beskrevs också som en stund där frågor och funderingar kunde besvaras samt få möjlighet att visa tacksamhet inför den hjälp man fått och att man var i livet. Det var även viktigt att se IVA miljön, där man vårdats, då detta gav patienten en bild av hur sjuk denne faktiskt varit. Slutligen gav besöket på post-IVA mottagningen en möjlighet att avsluta sjukdomstiden och kunna vända blad för att gå vidare.

Bakgrund: Utvecklingen av intensivvården har under de senaste åren lett till att antalet personer som överlever intensivvården har ökat. Över hälften av alla överlevare drabbas av olika komplikationer i efterförloppet som kräver behandling och rehabilitering. Kunskapen om detta är av betydelse för sjuksköterskan för att förstå vikten av personcentrerad vård efter intensivvårdsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa intensivvårdsbehandlade patienters upplevelser av efterförloppet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktivt förhållningssätt. Databaserna PubMed, Cinahl och SveMed+ användes för att ta fram material för studien. En kvalitetsgranskning av studierna utfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet redovisas utifrån sex kategorier: fysisk, psykisk och kognitiv påverkan, en lång återhämtningsprocess, behov av stöd från närstående, behov av omvårdnad, behov av hanteringsstrategier och förändringar av livet. Konklusion: Studiens resultat skildrar de intensivvårdsbehandlade patienternas olika upplevelser i efterförloppet. Patienterna upplevde att deras behov inte blev tillgodosedda samt att tillgången till och kvaliteten på den uppföljande vården var begränsad. De upplevde även en brist på information om vad tiden efter intensivvårdsbehandlingen skulle innebära. Den uppföljande vården har utvecklats under den senaste tiden, men behöver fortsatt utveckling för att kunna tillgodose behoven hos denna patientgrupp. / Background: The development of intensive care during the latest years have led to increasing numbers of ICU survivors. More than half of all survivors are affected by different complications after intensive care treatment that needs treatment and rehabilitation. This knowledge is of meaning for the nurse to understand the importance of person-centred care after intensive care treatment. Aim: The aim of the study was to compile patients’ experiences of recovery after intensive care treatment. Method: A literature review with a qualitative approach was used. Literature searches were performed in the databases PubMed, Cinahl and SveMed+. The quality of the selected studies was assessed using SBU’s review tamplet for qualitative studies. Results: The results are reported based on six categories: physical, mental, and cognitive impact, a long recovery-process, need for support from family and friends, need for care, need for coping strategies and changes in life. Conclusion: The results of the study describes the patients´ different experiences during the recovery from intensive care treatment. The patients experienced that their needs weren´t fullfilled and that the availability and quality of the follow-up care was limited. They also experienced that there was a lack of information about the recovery. The follow-up care has developed during the recent years, but it needs further development to be able to meet the needs of this group of patients.

Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning (IVA) och tillfrisknat efter kritisk sjukdom löper stor risk för komplikationer efter att de flyttats till annan vårdavdelning för fortsatt vård. Oförutsedda komplikationer kan ibland leda det till att patienten återinläggs på IVA. Tidig identifiering och nära samarbete mellan IVA och vårdavdelning kring vanliga komplikationer skulle kunna förbättra förutsättningar för effektiv rehabilitering för den enskilda patienten.   Syftet med förbättringsarbetet var att underlätta patientens rehabilitering genom att tillgodose dennes behov av information och specifika rehabiliteringsinsatser som är vanliga efter intensivvård. återhämtning efter intensivvård samt minska risken för återinläggning.    Under förbättringsarbetet infördes ett screeningsinstrument för att tidigt kunna fånga patientens behov av stöd. Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell. Resultatet av förbättringsarbetet visar på att det finns behov av tidigare uppföljning av intensivvårdspatienten för att förbättra och stötta patienten i sin återhämtning. Screeningsinstrumentet bidrog till att de patienter som är i behov av stöd fångades upp.    Kunskap om utmaningar och framgångsfaktorer under förbättringsarbete kan bidra till en större förståelse för förbättringskunskapens betydelse vid utveckling av vården. Syftet med studien var att belysa intensivvårdspersonalens erfarenheter av förbättringsarbete inom post-intensivvård.   En kvalitativ studie genomfördes med två fokusgruppsintervjuer bestående av vårdpersonal från en IVA-avdelning. Under intervjuerna fångades vårdpersonalens upplevelse av förbättringsarbete. De transkriberade intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet av studien framkom både utmaningar och framgångsfaktorer i tre kategorier: ”Skapa mening och förståelse för nytt arbetssätt”, ”Proaktivt arbete med patientfokus” samt ”Förändringströtthet och brist på tid”.   Tidigare uppföljning är en viktig del i patientens återhämtning efter IVA-vård för att förebygga senkomplikationer. Studien visar att tydlig information kring interventioner bidrar till ökad förståelse för förändringsprocessen och skapar drivkraft i förbättringsarbetet. / Patients who recovers from severe illness entails an increased risk of complications when being transferred from intensive care unit (ICU) to ward. Unforeseen complications can sometimes lead to ICU re-admissions. Early identification of common complications and close collaboration between ICU and ward can improve the chances of a successful recovery for the patient.   The purpose of the improvement work was to facilitate the patient's recovery after intensive care and to reduce the risk of readmission. rehabilitation by meeting his or her need for information and specific rehabilitation interventions that are common after intensive care.   During the improvement work, a screening instrument predicting high risk-individuals was introduced to capture the patient's need for support at an early stage. The improvement work was based on Nolan's improvement model. The results of the improvement work showed that there is a need for earlier follow-up of the ICU-patient to improve and support patients in their recovery. The screening instrument helped to catch the patients in need of support.   Knowledge of challenges and success factors during improvement work can contribute to a greater understanding of the importance of improvement knowledge in the developement of care. The purpose of the study was to illuminate intensive care staff's experiences of improvement work in post-intensive care.   A qualitative study was conducted with two focus group interviews consisting of care staff from an ICU department. During the interviews, the care staff's experience of improvement work was captured. The transcribed interviews were analyzed with a qualitative content analysis. Focus group interviews with staff resulted in three categories: "Creat meaning and understanding for a new way of working", "Proactive work with a patient focus" and "Change fatigue and lack of time".  Previous follow-up is an important part of the patient's recovery to detect late complications. The study result concludes that clear information according to interventions during improvement work contributes to increased understanding for the improvement process and creates motivation and drive in the improvement work.