• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 832
  • 15
  • 1
  • Tagged with
  • 848
  • 592
  • 558
  • 432
  • 423
  • 405
  • 371
  • 293
  • 196
  • 184
  • 146
  • 127
  • 116
  • 109
  • 107
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Äldre patienters erfarenheter av e-hälsa : En kvalitativ litteraturöversikt

Appell Basanta, Daniella, Lind, Mats January 2022 (has links)
Bakgrund: E-hälsa är en term inom vården som beskriver kombinationen av datorvetenskap och medicin. Användning av e-hälsa kan öka patienternas delaktighet i sin vård samt möjliggöra en förbättrad egenvård. Sjuksköterskor har upplevt att äldre patienter ofta uttrycker brist på intresse för e-hälsan. Syfte: Syftet var att undersöka äldre patienters erfarenheter av e-hälsa. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats som inkluderade 11 artiklar. Resultat: Fyra övergripande teman identifierades; Utmaningar vid användningen av e-hälsa, brist på intresse för digital vård, förbättrad egenvård med hjälp av e-hälsoverktyg och behov av hjälp och support. Resultatet visade att äldre patienterna erfor svårigheter och osäkerhet vid användningen av e-hälsoverktyg. I detta var stöd från hälso- och sjukvårdspersonal eller anhöriga väsentligt. E-hälsa kunde samtidigt stärka förmågan till egenvård och öka självständigheten hos patienterna. Slutsats: E-hälsa kan ses som ett hjälpmedel för god egenvård och ökad delaktighet för äldre patienter, samtidigt uppmärksammas svårigheter gällande kunskap och användning. Sjuksköterskor har en viktig roll i att utbilda och stötta patienterna i utmaningarna de möter inom e-hälsa. Vidare forskning om äldre patienters och sjuksköterskors erfarenheter av e-hälsa behövs för en bättre förståelse för äldre patienternas behov.
112

Patienters erfarenheter av egenvård efter stroke : En litteraturstudie / Patients experiences of self-care following stroke : A literature review

Jonsson, Jenny, Uttman, Jonna January 2021 (has links)
Introduktion/Bakgrund: Stroke är den näst vanligaste dödsorsaken och tredje största orsaken till funktionshinder i världen och i Sverige insjuknar över 25 000 människor varje år. Egenvård en vanlig företeelse i återhämtningen efter stroke och det är sjuksköterskans roll att ge patienten de verktyg som behövs för att egenvården ska kunna utföras på ett patientsäkert och personcentrerat sätt. Egenvård är att hantera sjukdom och bibehålla hälsa och inkluderar hygien, kost, livsstil, miljö- och socioekonomiska faktorer samt läkemedelshantering och grundar sig i autonomi och personligt ansvar. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av att hantera egenvård efter att ha genomgått stroke. Metod: Denna litteraturstudie har ett deduktivt förhållningssätt med patientperspektiv och är utformad utifrån Polit & Beck’s nio-stegsmodell. Inklusionskriterier var studier gjorda på patienter som haft en stroke, var över 18 år och utförde egenvård. Resultatet baseras på tio artiklar som söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet presenteras i kategorier som utgår från Orems egenvårdsteori: Tillhandahålla en utvecklande miljö, Stöd och vägledning och Undervisning. Slutsats: Litteraturstudien belyser patienters erfarenheter av att hantera egenvård efter stroke. Resultaten visar vikten av personcentrerad information, stöd från närstående och vårdpersonal och att ha positiva karaktärsdrag för att hantera egenvård.
113

Effekt av hjärtrehabilitationsprogram på fysisk aktivitet hos patienter efter hjärtinfarkt : En beskrivande litteraturstudie

Hedblom, Jesper January 2020 (has links)
Abstract Background: Physical activity is an important part of cardiac rehabilitation after a heart-attack, but the use and adherence of physical activity and cardiac rehabilitation programs have been shown to be low in previous research. Aim: To critically examine and compile the scientific evidence regarding the effect of cardiac rehabilitation programs on complience with physical activity. Method: A descriptive literature study. After searching the database in the PubMed database, the methodological quality of 11 articles was assessed according to SBU's review templates. The methodological quality of the articles was compiled into low methodological quality, medium high methodological quality and high methodological quality. Main result: Three studies were considered to have low methodological quality, five studies with medium methodological quality and three studies with high methodological quality. The weighted results regarding the effect of cardiac rehabilitation programs on adherence to physical activity showed that the programs helped patients to perform physical activity. The studies that examined compliance in a central-based group compared with a home-based group showed the highest compliance in most home-based groups. Conclusion: There is a high methodological and scientific basis for concluding that cardiac rehabilitation programs strengthen the patient's compliance with physical activity. A home-based rehabilitation program is considered to have greater compliance than a central-based program.
114

Ambulanssjuksköterskans prehospitala bedömning av patienter med buksmärta som hänvisats till egenvård i hemmet : En retrospektiv journalgranskningsstudie

Olsson, Emelie, Hansson, Peter January 2021 (has links)
Ambulanssjukvården har utvecklats från att endast transportera skadade och sjuka patienter, till att idag redan prehospitalt göra bedömningar, hänvisa till rätt vårdinstans, vårda och behandla och även transportera. I den prehospitala miljön skall ambulanssjuksköterskan ensam göra en patientsäker bedömning för att sedan ta beslut om vilken vårdinstans som lämpar sig bäst för patientens upplevda besvär och symtom. Buksmärta är en återkommande sökorsak i ambulanssjukvården och inte sällan diffust och svårbedömt. Syftet med undersökningen var att utvärdera ambulanssjuksköterskans bedömning av de patienter som hänvisades till egenvård i hemmet. Detta gjordes genom att undersöka följsamheten i undersökning och åtgärder enligt gällande behandlingsriktlinjer samt kartlägga om det fanns patienter som inom fyra dygn åter sökt akutsjukvård för samma symtom. Till undersökningen valdes en retrospektiv observationsstudie med kvantitativ ansats där 223 patientjournaler från år 2020 granskades och analyserades. Könsfördelningen blev 109 kvinnor och 85 män. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskan utför i snitt 60,3% av de undersökningsmoment som skall göras i enlighet med aktuella behandlingsriktlinjer. Detta är i förhållande till tidigare forskning en indikation för relativt god följsamhet. Resultatet visade också att det var en relativt liten andel patienter (16%) som åter sökt akutsjukvård för samma symtom inom fyra dygn. Detta kan tyda på att ambulanssjuksköterskan trots brister i sin bedömning ändå hänvisat majoriteten av patienterna till rätt vårdinstans.
115

Egenvård vid hjärtsvikt : egenvårdens påverkan på livssituationen

Backlund, Emilie, Ludvigsen, Jannich January 2016 (has links)
Många patienter formar deras liv utifrån deras hjärtsvikt och här hjälper sjuksköterskan genom att öka egenvårdsförmågan. Dorothea Orem har skapat en omvårdnadsteori som bygger på tillämpningen av egenvård också kallad self-care. Hon betonar att patienten ska göra så mycket egenvård som möjligt och att sjuksköterskan ska uppmana till detta. Enligt svensk lag har patienten rätt till att medverka i sin egen vård. Vi vill undersöka hur egenvården påverkar livssituationen hos personer med hjärtsvikt.
116

Främja ungdomars egenvård och självbestämmande vid diabetes mellitus - övergången mellan ungdom och vuxen : en litteraturstudie

Karlsson, Emma, Volny, Stephanie January 2018 (has links)
För ungdomar med diabetes mellitus är det nödvändigt att lära sig att hantera och leva med sin sjukdom på ett framgångsrikt sätt så att de gradvis kan överta ansvaret för sin egenvård. När förflyttningen av ansvaret för sjukdomshanteringen påbörjas kan samarbetssvårigheter och konflikter uppstå mellan ungdomarna och deras föräldrar. Misskötsel och förhöjda blodsockernivåer under längre tidsperioder riskerar att påverka blodkärl och kan leda till komplikationer som kan bli kostsamma för individen, samhället och sjukvården. Sjuksköterskans professionella ansvar är att främja egenvård och självbestämmande samt etablera en förtroenderelation mellan patienten och dennes närstående.
117

Att vara ungdom och ha diabetes typ 1 : en utmaning

Karlsson, Sara, Lövholm, Ida January 2018 (has links)
No description available.
118

Olika former av stöd och hinder för egenvård till personer med hjärtsvikt : en litteraturstudie

Skogsberg, Helén, Svensson, Helena January 2018 (has links)
Hjärtsvikt är en sjukdom som drabbar många personer i Sverige. Sjukvårdskostnader för behandling av hjärtsvikt har ökat de senaste åren. Den icke farmakologiska behandlingen består av de livsstilsförändringar personer med hjärtsviktssymtom behöver göra genom symtommonitorering och förändring av riskfaktorer. De personer som har en bra följsamhet till egenvård har lägre risk för återinläggning och lägre mortalitet. Trots denna kunskap har inte mortaliteten gått ner nämnvärt och sjukvårdens metoder att ge stöd till egenvård inte förändrats mycket de senaste åren. Syftet var att belysa åtgärder och hinder för stöd till egenvård för personer med hjärtsvikt. Metoden som valdes var en litteraturöversikt för att belysa kunskapsläget utifrån olika stöd för egenvård inom det valda området. Totalt nitton artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades och analyserades. Innehållet i artiklarna kategoriserades i åtgärder för stöd av egenvård och screening av hinder för egenvård. Resultatet av litteraturöversikten visade att olika former av åtgärder till stöd såsom utbildning, coachning och symtommonitorering leder till förbättrad följsamhet till egenvård, högre livskvalitet, ibland minskad dödlighet och färre återinläggningar samt att uppföljning, feedback och reflektion gör personer mer positiva till att ändra sitt egenvårdsbeteende. Att ha en enda åtgärd i form av information och utbildning visade ingen större effekt. Studien visar på att det finns stora kunskapsluckor och hinder hos personer med hjärtsvikt för att en god egenvård ska kunna bedrivas och att det är viktigt att ta reda på dessa hinder.
119

Egenvård hos kvinnor med endometrios

de Jager, Weronika, Haake, Louise January 2016 (has links)
Bakgrund: Endometrios är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som drabbar cirka tio procent av kvinnor i fertil ålder. I genomsnitt tar det sju år att få en diagnos. Sjukdomen har en mängd olika symtom som påverkar kvinnornas livskvalitet. Den medicinska och kirurgiska behandlingen är inte alltid tillräcklig och kan behöva kompletteras med olika egenvårdsåtgärder. Forskningen visar att ändrade levnadsvanor kan lindra symtomen vid endometrios. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors egenvård vid behandling och lindring av symtomen vid endometrios. Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes som metod för att besvara syftet. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av kvinnornas egenvård delades upp i tre kategorier. Den första kategorin innebar att ändra sina levnadsvanor i form av kost, fysisk aktivitet, mental träning, återhämtning samt alternativa behandlingsmetoder. Den andra kategorin utgjordes av informationssökning och emotionellt stöd. Den tredje kategorin innebar att öka kroppsmedvetenheten. Egenvården var en viktig del av kvinnornas vardag och ett viktigt komplement till den medicinska behandlingen. Symtomen såg olika ut hos kvinnorna och därmed även den egenvård som utfördes. Slutsats: Egenvården bestod av en mängd faktorer som lindrade symtomen både på det fysiska och psykiska planet. Beroende på symtombild var de olika faktorerna mer eller mindre framträdande i vardagen. Det framgick att egenvården var individuell och att den enskilda kvinnan behöver prova sig fram till vad som passar för henne.
120

Att stödja egenvårdsförmågan hos unga med sömnstörning : en litteraturöversikt utifrån Orems egenvårdsteori

Gander, Zarah, Vareskog, Madeleine January 2017 (has links)
Bakgrund Vi sover drygt en tredjedel av våra liv och vår hälsa är starkt beroende av en god sömn. Begreppet sömnstörning kan beskrivas som sömn med bristande kvantitet eller kvalitet som varar under en längre period. I åldersgruppen 16 och 24 år har problemen ökat stadigt. Omvårdnadsteoretikern Dorotea Orem bygger sin teori på att människan vill och har förmåga att göra förnuftiga bedömningar och handla i enlighet med dessa och att sjuksköterskans roll är att hjälpa en person att planera och genomföra aktiviteter som hör till det dagliga livet med avsikt att förbättra, återställa och bevara hälsa/friskhet samt förebygga ohälsa/sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva hur omvårdnad kan organiseras för att stödja egenvårdsförmågan hos en ung person med sömnbesvär utifrån Orems egenvårdsteori. Metod Metod som valdes för arbetet var litteraturöversikt. Forskningsartiklar söktes under november 2016 i databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Sökorden som användes var adolescent, dyssomnias, sömnstörninga, nursing, nursing care, self care, sleep, sleep deprivation, sleep hygiene, sleep initiation and maintenance disorders och young adult. Resultatet bygger på 16 artiklar. Databearbetning skedde utefter Orems teoretiska modell om egenvård. Material sorterades i teman efter egenvård, egenvårdsbehov och egenvårdskrav. Resultat Egenvårdsförmågan kan förbättras utifrån tre huvudfynd: sömnhygien, kognitiv beteendeterapi och utbildning/information. Slutsats Genom att utbilda ungdomen i sömnhygien eller kongnitiv beteendeterapi kan egenvårdsförmågan öka. Kombineras dessa åtgärder kan den sömnfrämjande effekten öka. Sjuksköterskan bör utbilda, ge rådgivning och stödja ungdomen till att uppnå bästa möjliga egenvårdskapacitet.

Page generated in 0.0279 seconds