No description available.

<p>The purpose of this thesis was to elucidate the changes concerning the 3:12-rules. We wanted to find the possible effects of the reform and who the winners and the losers might be. We also wanted to examine whether or not the reform is a step towards a better company climate.</p><p>The 3:12-rules and the reform formed a basis for our theory part.</p><p>We then performed a qualitative study which consisted of four interviews with tax-experts working here in Karlstad. We talked with Stefan Thelander (Ernst&Young), Ragnar Kaiding (KPMG), Jan Hedbern (BDO) and Yvonne Gård (Öhrlings PricewaterhouseCoopers). We chose to do our interviews with tax-experts since we thought they had the necessary knowledge for this type of study.</p><p>In the analysis we compared the reform and its purpose expressed by the government with the respondents’ view. We analyzed whether the respondents thought the reform would have the consequences wanted by the government. The effects included if the reform would stimulate companies to employ, if it would change the demand of services from auditors and how the owners will adapt to the new rules. Together with our respondents we then tried to figure out who will be the losers and who will be the winners of the reform. The last part of the analysis consists of a discussion regarding the future for close companies and the 3:12-rules.</p><p>The following conclusions were made:</p><p>• The reform will not be incentive enough for close company owners to employ.</p><p>• The rules will just become marginally easier.</p><p>• The rules will not change the demand of services from auditors.</p><p>• The owners will regulate their own salary in order to reach the wage-basis.</p><p>• The winners will be the owners of companies with a lot of employees and the small companies that can benefit from the alternative rule. The losers on the other hand will be the owners of companies who can not use the wage basis or benefit from the alternative rule.</p><p>• The 3:12 reform will not change the Swedish company climate drastically.</p>

<p>Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av skogens värde uppkommer.</p><p>De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska skogsbolag.</p><p>IAS 41 förespråkar främst att skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser. Då det saknas transaktioner av skogsmark i de storlekar våra respondenter har blir följden att marknadspris inte kan tillämpas. Företagen får därför använda sig av en alternativregel, nuvärdesberäkningen. Denna baseras på att de närmaste 100 årens kassaflöden diskonteras tillbaka till nutid med en diskonteringsränta som för samtliga företag i uppsatsen visade sig vara 6,25 %.</p><p>Uppsatsens arbete startades med att den teori som finns inom området samlades in och senare ställdes mot de telefonintervjuer som vi genomförde. Analysen ställer således empirin mot teorin och leder till en slutsats.</p><p>Vår uppsats visar att IAS 41 inte är fullt tillämpad för svenskt skogsbruk men att den ändå fungerar tillfredställande om inte en bokstavstolkning av standarden efterlevs.</p> / <p>The implementation of IAS/IFRS in Sweden is an outcome of the internationalization which has occurred in the past years. A huge difference can be noticed among the companies that now have to draw account using a fair value instead of earlier historical costs. The forest product companies are the ones facing this change. The effect of this is that a more true and fair view on the forest assets can be achieved.</p><p>The interviewed companies in our essay, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog and Öhrlings PricewaterhouseCoopers all agree that the hidden value disappears and that a more true and fair value appears when dealing with IAS 41. Moreover, it is their opinion that the standard is not suited for the Nordic agriculture and the fair value is only an approximation. They especially refer this to the restoration costs, set by law in Sweden, which according to IAS 41 literally not can be included in the calculations.</p><p>IAS 41 says that the quoted market price should be used as a first option for calculating the fair value. However, because there are no markets in the Swedish forest sector that accurately measure the sizes of the companies forest assets, market values can not be used to give a fair value. This is why the companies have to use the alternative rule, calculating the present value of expected net cash flows. The calculation is based on 100 year cash flows that is discounted back to today with a discount rate witch appeared to be 6,35% in all of the included companies in our essay.</p><p>The essay started with collecting the available theory on our topic and witch we later tested on our empirical interviews. This then resulted in a conclusion.</p><p>Our findings in this study is that IAS 41 not suited for Swedish forest companies, but it works if they don’t apply the standard literally.</p>

<p>Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter används av styrelsen. Under de senaste åren har många olika företagsskandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller. Styrelsen är ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgår ifrån att ett aktiebolag har en självständig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet är att undersöka hur styrelsen ser på internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna är till någon nytta i styrelsens eget arbete. Samtidigt vill jag utröna vilken betydelse införandet av hårdare regler rörande internrevision har haft för styrelser.  Slutsatserna som jag kan dra är</p><p>Alla respondenter är mycket positiva till internrevision och menar att de har stor nytta av intern revisorernas kunskaper och att man använder de rapporter som de gör, men det framkommer att man anser att den svenska koden inte har påverkat företagen så mycket.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka, analysera, diskutera och dra slutsatser för att komma fram till vad det beror på att det uppstår skillnader mellan våra framräknade företagsvärden och det noterade börsvärdet.</p><p>De företag vi valt att granska är Boss Media, Cherryföretagen och Unibet. Företagen bedriver liknande verksamhet med fokus på spel över internet. Denna tillväxtbransch har vuxit lavinar-tat de senaste åren eftersom efterfrågan bland spelarna ökat.</p><p>De värderingsmodeller vi arbetat med är, den diskonterande kassaflödesmodellen, P/E-talsvärderingen och substansvärderingen. De två förstnämnda är så kallade avkastnings-modeller, som fokuserar på framtida värden, medan substansvärderingsmodellen pekar på vad företaget historiskt sett presterat.</p><p>Empirin i uppsatsen har hämtats ur företagens årsredovisningar för år 2005. Informationen har sedan applicerats i de berörda modellerna för att på så sätt komma fram till ett företagsvärde.</p><p>Varför det uppstår skillnader mellan företagsvärdet och börsvärdet, samt i vilken grad upp-satsens syfte har uppnåtts, presenteras i kapitlet Diskussion och slutsats.</p> / <p>The aim of this essay is to investigate , analyse, discuss and draw conclusions in order to find out the reasons why differences arise between the values of the companies which we have worked out and the listed stock-exchange quotations.</p><p>The companies which we have chosen to scrutinize are Boss Media, Cherryföretagen and Unibet. These companies deal with similar sort of business, focusing on gambling over the Internet. This growing line of business has expanded enormously the latest years, due to an increase in demand from the gamblers.</p><p>As valuation models we have used the discounted cashflow model, price-earning multiple (P/E) and the substance valuation. The first two mentioned models, known as yield models, focus on future values, while the substance valuation model indicates the economic efficiency of the companies in a historical perspective.</p><p>The empirical facts of this essay have been taken from the 2005 annual financial reports of the companies referred to. The information from these reports has then been applied to the models concerned in order to establish the values of the companies in question.</p><p>Why differences arise between the values of the companies and the listed stock-exchange quotations, and to what extent the aim of this essay has been fulfilled, is presented in the chapter titled Diskussion och slutsats.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.