No description available.

No description available.

No description available.

<p>I takt med integration av marknader samt dagens kommunikationsmöjligheter måste företag anpassa sig till den nya omgivningens villkor. Företag står då i val att antingen stärka sin position på hemmamarknaden eller söka sig till nya marknader, som är alltid förenade med olika risker.</p><p>Denna studie handlar om vilka drivkrafterna är och vilka strategier som används när företag etablerar sig på en riskmarknad. Undersökningen baseras på fem fallföretag som kompletteras med Exportrådets affärsklimatstudie.</p><p>I undersökningen framgick att företagen anser att affärsmiljön i Ryssland är komplex och har många grundläggande brister. Men trots att marknaden är svår att arbeta i, innebär Ryssland en enorm potential. Företag drivs både av proaktiva och reaktiva motiv, där globaliseringen är grundläggande drivkraft till varför företag etablerar sig på en riskmarknad. Företag är tvungna att söka sig till riskmarknader för att många etablerade marknader är redan penetrerade och mättade. Innan företag gör en satsning på en riskmarknad gör de flesta företag en grundlig utvärdering av marknaden och dess risker. När det är gjort väljer företag olika etableringsstrategier utifrån olika faktorer. Dessa strategier beror på bransch, storlek och produkt, men inte minst av hur mycket kontroll företaget vill behålla samt hur mycket resurser som finns inom företaget. Utifrån det bestämmer företag den mest optimala etableringsform i förhållande till ovannämnda faktorer.</p>

<p>Recently the small house market has been extensively discussed by the market participants and media. Whether the small house owners afford to occupy their current house due to any market changes, especially after the Central Bank announced an increase in the interest rate during 2007.</p><p>The purpose of this thesis is to analyse Sweden’s future economic development from a small house owner perspective and also to examine all the municipalities in the Sweden. The regional analysis is implemented in order to find the most sensitive municipalities in regard to any market changes. In the analysis, ratios have been used for describing the municipalities’ indebtedness and their ability of mortgage repayment.</p><p>Interesting findings show that the most sensitive municipalities are situated in Skåne, implying that this region is the most sensitive to market fluctuations. There where also a strong indication of summer vacation resorts being highly sensitive, and these resorts where in addition located in Skåne. Furthermore, the future state of Sweden’s economy has an additional uncertainty due to new regulations by the newly elected government. The core conclusion is that statistics confirms that Skåne region is the most sensitive region, and this may escalate to reach national level.</p> / <p>Småhusmarknaden har på senare tid uppmärksammats av marknadsintressenter och media. Sedan Riksbanken uttalat sig om en planerad ränteökning under 2007 har heta diskussioner om huruvida småhusägarna har råd att bo kvar i deras befintliga hus, om den förväntade marknadsförändring äger rum.</p><p>Denna uppsats har i syfte att undersöka Sveriges framtida ekonomi från småhusägarnas perspektiv, genom att analysera alla kommuner i Sverige. Den regionala analysen består av en känslighets analys som beskriver den kommunala skuldsättningen, och deras förmåga att betala tillbaka sina huslån.</p><p>Intressanta resultat visar att Skåneregionen har de känsligaste kommunerna i Sverige. Detta innebär att denna region är mest utsatt för en eventuell marknadsförändring. Dessutom starka indikationer om att semesterorter har hög känslighet. Även dessa kommuner var lokaliserade i Skåneregionen. Sveriges framtid är ovis på grund av nya lagar som är införda av den nytillträda regeringen. Resultaten visar dock att region Skåne är känsligast och att detta i sin tur skulle kunna leda till en nationell kris.</p>

No description available.

<p>The purpose of this essay is to examine if it occurs under pricing and if it last the first five month and find the probability of a positive share development after a initial public offering. Since we have studied exchange fluctuation after initial public offerings have we chosen to use an quantitative method approach. The theories consider explanations to why under pricing occurs and how publicity and information asymmetry affect the price determination. ”Winners Curse”, ”Cascade theory” and ”Signalling theory” are some of the theories that are mentioned.</p><p>Our empirical data is mainly captured from the companies prospects and share price information from Affärsvärlden and the Stockholm Exchange. The prospects has shown share price intervals, initial public offering dates, underwriter etc. Affärsvärlden show type of business and index history. The Stockholm Exchange contribute closing prices for all of the studied companies and information about demands for quotation and the process regarding initial public offerings.</p><p>Our study show that initial public offerings have been under priced with an average of 2,17% during the period 2001-2006, which is considerably lower than earlier studies. The reason is mainly because the earlier studies has based on the American stock market and under a period when larger under pricing have existed. The average development after 5 days, 1 month, 3 months, 5 months respectively 1 year has been 2,40%, 2,46%, 3,06%, 3,73% respectively 5,01%. It has also occurred big differences between different type of business, underwriters, year of introduction, oversubscribtion and initial share price.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det förkommer underprissättning och om den består de första fem månaderna samt finna sannolikheten för en positiv utveckling efter börsintroduktionen. Eftersom vi har studerat kursförändringar efter börsintroduktioner har vi valt att använda en kvantitativ metodansats i form av en eventstudie. Teorierna behandlar främst förklaringar till varför en underprissättning sker samt hur publicitet och informations asymmetri påverkar prissättningen. Teorier som berörs är bland annat ”Winners Curse”, ”Cascade theory” och ”Signalling theory”.</p><p>Våra empiriska data kommer främst från bolagens prospekt samt kursinformation från Affärsvärlden och Stockholmsbörsen. Prospekten har visat kursintervall och introduktionsdatum, val av garant med mera. Affärsvärlden visar branschtillhörighet samt bransch- och indexhistorik. Stockholmsbörsen tillför slutkurser för samtliga bolag samt information om noteringskrav och -process.</p>

<p>Alla människor står inför olika val i livet och besluten vi tar får olika konsekvenser. Liknande är det för företag som dagligen behöver fatta olika beslut. Klimatet företagen verkar i idag ställer stora krav på att de beslut som fattas är korrekta och grunden för ett rationellt beslut är att beslutsunderlaget är riktigt. Inom investeringsteorin återfinns några olika metoder för att bedöma och rangordna investeringar. I tidigare studier har det framkommit att företagen i stor utsträckning förlitar sig på enkla metoder vid investeringsbedömning. Använder sig företagen fortfarande av förhållandevis enkla metoder eller har mer avancerade metoder börjat användas för att matcha den allt mer globaliserade utvecklingen. Detta väckte vårt intresse och vi valde därför att undersöka hur förhållandena kring investeringsbedömning ser ut idag</p><p>Studiens ursprungliga syfte var att utreda hur investeringsbedömningen går till i svenska tillverkande företag men på grund av en låg svarsfrekvens förändrades syftet till att utreda hur ett antal utvalda företag resonerar kring investeringsbedömning. Vilka metoder och modeller används? Använder sig företagen av kalkylräntor? Tas osäkerheten med i beräkningarna? Detta är några av de frågor som besvaras i studien. Vi gör också en jämförelse med tre tidigare studier gjorda av Renck(1966), Tell(1977) och Yard(1987) för att utreda hur situationen är i de företag vi studerat jämfört med deras resultat.</p><p>För att insamla relevant information använde vi oss av enkäter och intervjuer. Enkäterna skickades ut till 103 företag varav 17 svarade. Enkätsvaren gav oss svar på frågan om vilka rutiner och metoder som användes. Denna svarsfrekvens gör att inga generaliseringar är möjliga men informationen gav en bild av situationen hos de svarande företagen. Intervjuerna genomfördes med personer insatta i investeringsbedömningen på fem olika tillverkande företag. Intervjuerna gav ett bra underlag för studien och en djupare insikt i och bakomliggande motiv till företagens investeringsbedömning. Intervjuernas syfte var också att komplettera den information vi fick fram genom enkätsvaren.</p><p>När jämförelsen med tidigare studier genomfördes framgick det att payback fortfarande är den mest använda metoden. Den näst vanligaste metoden i tidigare studier var internräntemetoden men i vår studie fick den lämna plats för nettonuvärdesmetoden. Medtagande av skatt och inflation ligger på samma nivåer som under 80-talet då Yard genomförde sin studie. Kalkylränta som parameter i kalkylen har blivit vanligare. Den utveckling vi sett i vår studie kan påvisa tendenser i investeringsbedömningen men inga generaliseringar är möjliga.</p><p>De slutsatser vi kunnat dra av studien är att investeringens återbetalningstid är den faktor som spelar störst roll vid bedömningen. Företag använder sig av enklare metoder och rutiner vid investeringsbedömningen genom medvetna val och inte av okunskap eller brist på utbildad personal (Yard 1987). En av de intervjuade respondenterna upplever att det finns ett glapp mellan teori och empiri och att mer avancerade metoder som exempelvis WACC, weighted average cost of capital, kan kännas krångliga att använda.</p>

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Att investera i långfilmprojekt är riskfyllt. Därför är det mycket sällsynt att en långfilm i Sverige produceras utan ekonomiskt stöd från det Svenska Filminstitutet, SFI. Branschen har hamnat i en beroendeställning vilket gjort att makten koncentrerats hos Institutet. För att höja totala publiktillströmningen och filmkvalitén bestämde SFI år 2006 att öka storleken på stöden, men att detta skulle ske på bekostnad av ett mindre antal produktioner. Utvecklingen innebär att färre bolag i framtiden kommer ha en ekonomisk möjlighet att producera långfilm, att färre anställda behövs och att filmernas mångfald försämras - alla dessa är händelseförlopp som SFI en gång grundades för att motverka. Men är det verkligen så enkelt att det räcker med större budgetar för att höja den totala publiktillströmningen och kvalitén? Är detta verkligen den rätta metoden? För produktionsbolagen är det här en viktig fråga, det är en fråga om existens, för andra är det en fråga om vilken riktning utvecklingen av filmkonsten kommer att ta.</p><p>De frågeställningar som uppsatsen har för avsikt att besvara är:</p><p>Har budgetstorleken någon effekt på avkastningen?</p><p>Har budgetstorleken någon effekt på kvalitén?</p><p>Bör SFI kvarhålla sin strategi för att nå de uppsatta målen om högre total publiktillströmning och höjd kvalité?</p><p>Avkastningen är i denna uppsats en kvot som visar billjettintäkter per investerad krona. Kvalitén mäts efter filmpublikens egna preferenser. Undersökningens data kommer från SFI: s hemsida, www.sfi.se, och filmdatabasen The Internet Movie Database, IMDb.com. Med hjälp av regressionsmodeller har följande resultat framkommit:</p><p>En större budget genererar en lägre avkastning än vad en mindre budget gör. Effekten visar att varje investerad miljon sänker marginalintäkten med 52 600 kronor.</p><p>Budgetstorleken har ingen effekt på kvalitén.</p><p>SFI borde satsa på fler filmer med lägre budgetstöd i syfte att öka den totala publiktillströmningen. Möjligen kan också kvalitén höjas av detta genom en ökad konkurrens och mångfald, men också genom att de yrkesutövande tillåts arbeta frekventare och på så sätt kan utvecklas. Vidare forskning behövs dock för att utreda vad som påverkar kvalité.</p>