This study will fill out the research gap that exists by conducting a study that investigates, based on the employees’ viewpoint, how the role of bank employee has been affected and how the digitization has affected the bank employee's job satisfaction. This, by doing a qualitative case study with semi-structured interviews where the researcher has interviewed 10 employees at Nordea. Bank employees are aware that the professional role has changed, as the increased digitalization in society has increased. The employer has been clear with the organization’s changes in digitalization, which has let to an approval and an acceptance by the employee. This study shows that the bank somehow needs to be adapted and also develop the digitization within the bank, by describing and explaining bank employees' views on the digital changes within the role of bank employee.

Bakgrund: Idag har en ny typ av modesamarbeten växt fram som ett resultat av den ökade användningen av sociala medier. Modeföretag har insett den stora tillväxtpotentialen i att bilda designsamarbeten med influencers för att marknadsföra sina produkter, och överger därmed allt oftare traditionella marknadsföringsmetoder. Denna praxis kallas influencer marketing, och tycks vara mer effektivt än traditionella marknadsföringsverktyg. Influencers kan därmed spela en stor roll för konsumenters köpbeslut genom råd och rekommendationer kring olika produkter och tjänster. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka unga svenska kvinnliga konsumenters attityder till modekollektioner skapade genom influencersamarbeten och hur detta påverkar deras köpintentioner. Forskningsfrågor: Hur är konsumenters attityder till modeföretag som utformar modekollektioner genom influencersamarbeten? Har influencers en påverkan på konsumenters köpintentioner? Metod: En kvalitativ studie genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer med unga svenska kvinnliga konsumenter. Intervjuguiden innehöll frågor om konsumenters uppfattningar kring influencer marketing och modeföretag som utformar modekollektioner med influencers. Slutsats: Utifrån det empiriska materialet går det att dra slutsatsen att attityden till influencerkollektioner är mestadels positiv, eftersom influencers för många är stora inspirationskällor och kan liknas med trendanalytiker som kan hjälpa modeföretag att ta fram nya kollektioner till sitt sortiment. Det har även visat sig att influencers har en påverkan på konsumenters attityder och köpintentioner beträffande modekollektioner utformade med modeföretag. De två av mest avgörande variablerna som påverkade köpintentionen var Source attractiveness och Source credibility. / Background: ​Today, a new sort of fashion collaborations have emerged as a result of the increased use of social media. Fashion companies have recognized the great growth potential of forming design collaborations with influencers to market their products, which has resulted in more companies abandoning traditional marketing methods. This practice is called influencer marketing, and new studies have shown that it can be more efficient than traditional marketing methods. Influencers can thus play a major role in consumers' purchasing decisions through advice and recommendations on various products and services. This paper is written in swedish. Research questions: How do young, swedish, female consumers perceive fashion companies who create fashion lines with influencer collaborations? Do influencers have an impact on consumer purchase intentions? Purpose: ​The purpose of this study is to examine young swedish female consumer attitudes towards fashion lines created through influencer collaborations and how this affects their purchase intentions. Method: ​A qualitative study was conducted in the form of individual semi-structured interviews with young swedish female consumers. The interview guide included questions about consumer perceptions about influencer marketing and fashion companies that design fashion lines together with influencers. Conclusion: ​Based on the empirical material, it can be concluded that the consumer attitude to influencer fashion lines is mostly positive. Influencers are thought of as great sources of inspiration and can be compared to trend analysts that can help fashion companies to develop new fashion pieces to their range. It has also been concluded that influencers have an influence on consumer attitudes and purchase intentions regarding fashion lines designed together with fashion companies. The two most crucial variables that influenced the purchase intent were Source attractiveness and Source credibility.

The growth of firms is a complex but relevant subject for different stakeholders, such as owners, who want returns on their investment, and society, where firms are vessels for jobs and job creation. Despite the vast amount of research conducted on firm growth and factors associated with firm growth, there is no coherent body of knowledge, and the average firm is not growing. This research focuses on growth in established small and medium-sized enterprises (SMEs), i.e. firms that have passed the startup phase and have established themselves on the market. The purpose is to investigate the characteristics of high-growth established SMEs with special focus on the entrepreneur’s growth ambitions and the role of innovation activities for firm growth. The data was collected from 88 established SMEs in which interviews were conducted with CEOs, owners, managers, and employees. A questionnaire was used which included questions regarding factors previously linked to firm growth such as resources, market factors, organizational factors, innovation, and attitude toward firm growth. The results show that growth ambitions have a limited impact on firm growth, and that growth ambitions alone are not a good predictor of firm growth. When high-growth firms were compared to the average established SME, there was no difference in the level the managers of the firms were seeking growth. Neither lack of growth, nor high growth, can be explained by the managers’ perception of the firm’s possibility to grow. Furthermore, there is no evidence that the difference in growth rates is attributed to different levels of growth opportunities. Instead, this research shows that what distinguishes high-growth firms from the average, non-growing firms are factors associated with innovation, the market, and customer knowledge. The high-growth firms were found to be significantly better at identifying and delivering on unfilled demands. However, no evidence suggests that the high-growth firms had exclusive access to new technology they could leverage as a means to grow faster, and both groups believed there to be plenty of market opportunities and possibilities to create growing niches. If the difference between high growth and no growth in established SMEs is associated with external factors related to innovation, market and customers, it is interesting that when growth ambitions increase, so does the internal focus on organizational structures and systems. Ambitious entrepreneurs who seek firm growth should therefore not lose sight of external factors, and strive to quickly deal with increased internal complexity that accompanies firm growth. / Tillväxt i företag är ett komplext forskningsområde, ofta utan enkla svar och ibland med motstridiga resultat. Samtidigt är tillväxt relevant både för företagets ägare som strävar efter avkastning, och för samhället då växande företag skapar sysselsättning. Trots omfattande forskning är kunskapen om tillväxt fortfarande spretig, och ett genomsnittligt företag växer inte. Denna studie fokuserar på tillväxt i etablerade små och medelstora företag (SMF), d.v.s. företag som har passerat uppstartsfasen och lyckats etablera sig på marknaden. Syftet med studien är att undersöka vad som utmärker snabbväxande etablerade företag med ett speciellt fokus på entreprenörens tillväxtambitioner och innovationers påverkar på tillväxt. Det empiriska underlaget består av intervjuer genomförda i 88 etablerade SMF där de tillfrågade har varit VD, ägare, mellanchefer, och anställda. De intervjuade har besvarat frågor knutna till tillväxt, såsom resurser, marknad, organisation, innovation, och attityden till tillväxt. Studien visar att tillväxtambitioner har en begränsad påverkan på tillväxt. Det är därmed problematiskt att använda tillväxtambitioner för att förklara tillväxt i SMF. När snabbväxande företag jämfördes mot genomsnittliga SMF var det ingen skillnad i hur dessa två grupper strävade efter tillväxt. Varken utebliven tillväxt, eller snabb tillväxt, kan alltså förklaras av företagsledarnas syn på företagets möjligheter att växa eller mängden tillväxtmöjligheter. Istället visar denna studie att det som särskiljer snabbväxande etablerade SMF från genomsnittliga, icke växande, företag är faktorer knutna till innovation, marknad, och företagens kunskap om sina kunder. De snabbast växande företagen var betydligt bättre på att identifiera nya krav och utnyttja den efterfråga som fanns. Noterbart är att de snabbväxande företagen inte hade exklusiv tillgång till ny teknik som de kunde utnyttja för att växa, utan de båda grupperna var jämförbara avseende denna. Båda grupperna ansåg också att det fanns gott om möjligheter på marknaden och att det gick att skapa växande nischer. Om skillnaden mellan tillväxt och icke tillväxt i etablerade företag till stor del kan förklaras av externa faktorer relaterade till innovation, marknad och kunder är det intressant att konstatera att företagen med högst tillväxtambitioner istället fokuserar internt på strukturer och system. Ambitiösa entreprenörer som söker tillväxt bör prioritera externa faktorer och sträva efter att snabbast möjligt hantera den ökade komplexiteten som tillväxt för med sig.

No description available.

I spåren av den offentliga sektorns omvandling har en marknad för företagande skapats. Kvinnor är underrepresenterade bland företagarna i Sverige och har förväntats vara de som ska bli företagare när den offentliga sektorn nu har konkurrensutsatts, som en av flertalet reformer i omvandlingen. Kvinnor är överrepresenterade bland de sysselsatta i offentlig sektor och en förväntan har närts av politiker om att det är kvinnorna som nu ska bli företagare i dessa näringsgrenar. Det kan även ses som rimligt, då forskning har visat att kvinnor och män startar företag där de har erfarenhet ifrån. Forskning har också påvisat att företagandet har en manlig könsmärkning, vilket skulle innebära att vi kan förvänta oss att män i hög grad startar företag i kvinnodominerade näringsgrenar. Kommer kvinnor att bli företagare i större omfattning än män i de kvinnodominerade näringsgrenarna som påverkats av konkurrensutsättningen? Forskningen har hittills visat motstridiga resultat. Föreliggande studie har genomförts som en kvantitativ longitudinell studie. Syftet med studien har varit att beskriva och analysera - om, och hur omfattningen av kvinnor och män som företagare i kvinnodominerade näringsgrenar, har påverkats av den offentliga sektorns konkurrensutsättning åren 1993-2008. Vidare är syftet att analysera strukturella villkor i de olika näringsgrenarna samt att identifiera frågeställningar och hypoteser för fortsatt forskning. Forskningsprocessen har pendlat mellan litteraturstudier, dataanalys och vidare till nya litteraturstudier. Studiens referensram har utgjorts av en kombination av genus- och småföretagsteori samt teori om offentlig sektors omvandling. Datainsamlingen har skett genom statistiskt datamaterial som tillhandahållits av Sveriges Statistiska Centralbyrå, SCB. Studien har genomförts på en så detaljerad näringsgrensnivå som möjligt, i kombination med analys på en mer aggregerad nivå. Denna jämförelse har möjliggjort ett synliggörande av osynligheten i företagandets manliga könsmärkning, vilket gett ett metodologiskt bidrag. Den teoretiska diskussionen har varit en grund för att formulera antaganden om förväntade resultat. Studiens resultat har jämförts och diskuterats utifrån de förväntade resultaten samt litteraturen. Studien visar på en mångfald av resultat och indikerar på så vis att det finns strukturer som skapar villkor för kvinnors och mäns företagande. Omfattningen av kvinnor respektive män som är företagare i näringsgrenarna har förändrats över tid. Dock inte på det sätt som förväntats utifrån politiska förväntningar och teori om småföretagande. Det visar sig inte bara vara könssegregering på arbetsmarknaden, liksom i företagandet, som har  betydelse för hur kvinnors och mäns företagande förändras. Det är även andra förhållanden som påverkar, såsom karaktären av stordrift/smådrift, konkurrensutsättningsmodell, samt närvaron av profession. De slutsatser som studien utmynnar i är att kvinnors företagande missgynnas av kombinationen av upphandlingsmodell, stordriftskaraktär och närvaron av profession. Kombinationen av läkarprofession och företagandets manliga könsmärkning förstärker segregerings- och hierarkiseringsprinciper. Studien styrker tidigare forskning som med andra metoder påvisat att företagandet har en manlig könsmärkning och att genusstrukturer är resistenta. Med utgångspunkt i slutsatserna och i teori har hypoteser formulerats för fortsatt forskning.

<p>This research work analyses the impact of exchange rate fluctuations on firm value. It is based on a sample of 10 Swedish multinational companies selected from two market capitalization segments (Mid and Large Cap) according to the OMX index classification. A multiple linear regression model is used to explore the dependency of the log returns (continuously compounded returns) of each of the sampled companies to the percentage changes in the spot exchange rates for the SEK/U.S. Dollar and SEK/Euro being the explanatory or independent variables. The results show that the impact of fluctuations in the SEK/euro and SEK/Dollar exchange rates on the value of a firm is not statistically significant at the 5% level of significance for 17 of the 20 exchange rate scenarios analyzed for the 10 firms under study. It also shows that firms in the Financial Industry are the most sensitive to movements in the USD and EURO while those in the Health sector were the least exposed to both currencies. Thus total systematic risk is mainly accounted for by other explanatory variables such as fluctuations in interest rates, fluctuations in inflation rates, economic growth rate variability, supply chain risks, political instability, natural catastrophes just to name a few.</p>

<p>Teenagers are the group that spends most money on clothing. When choosing clothes, the so called internal and external signals could affect the perceived quality of the teenagers. The external signals are for example price, brand and place of purchase while the internal signals are the physical composition of the product as for example garment and size. The perceived quality is the attributes that the teenagers perceive that the specific article of clothing has. Today’s marketing, within the fashion line, is mostly to present the design of the product and aim the marketing for curtain segments and to keep a distance to others that are not within the segment group. To understand what the teenagers perceived as quality is therefore of high importance, which leads us to the following problem:</p><p>What factors affect high school student’s perception of quality when buying clothes?</p><p>The survey was conducted with a questionnaire at two different high schools in the city of Umeå. The survey was carried out with 187 respondents of which 105 were female and 82 were male students.</p><p>What we found in our survey was that there are differences between male and female concerning the perceived quality and that affects there choice of clothing. We also found that female has a higher interest of fashion and clothing which could be a reason that there are differences in perceived quality and choice of clothes between the genders. The internal signal had the highest influence on perceived quality when buying clothes and are highly valued among the respondents. The external signals that influenced the respondents the most are the place of purchase and that the brand of clothing fits with their personality.</p>

No description available.

<p>Debatten kring bonus och andra former av belöningsprogram som svenska företag ger ut till sina verkställande direktörer och andra chefer har på senare tid fått allt större plats i media. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur uppbyggnaden av bonusar ser ut i dagens företag. Vi skall även analysera om det finns samvariation mellan bonusprogram och företagens resultat.</p><p>Uppsatsen bygger på en skrivbordsundersökning där vi studerat nitton företag på Large Cap listan. Då möjligheten att studera samtliga företag på Lage Cap listan är för omfattande, valde vi att hålla oss till finanssektorn. Vi valde att studera företagen under en femårsperiod för att på så vis få en större förståelse om hur det ser ut över tiden.</p><p>Vi har valt att använda oss av teorier som är inriktade på att besvara hur en ledare motiveras av bonus. Initialt har vi beskrivit bakgrunden och olika former av belöningssystem samt varför man använder sig av dessa. Genom att titta på Agentteorin och Stewardshipteorin behandlar vi motivationen hos ledare. Vi använder oss även av Herzbergs arbetsmotivationsteori, förväntansteorin och drivkraftsteorier, för att på så sätt få en större förståelse. Vi för även en diskussion om de etiska och moraliska aspekterna i denna fråga samt omvärldens påverkan och i synnerhet konjunkturens effekt på företagens resultat.</p><p>Efter genomförd kartläggning och analys har vi i uppsatsen kunnat dra slutsatsen att bonus används av de flesta företag. Hos våra studerade företag är det bara fem företag som inte använder sig av bonus. I kartläggningen av bonusens uppbyggnad, kan vi se att de flesta företagen baserar sin bonus på resultatet. På frågan om det finns samvariation mellan bolagens resultat och bonus blir svaret i de flesta fall givet, då bonusen baseras på resultatet finns givetvis också en samvariation dem emellan. Hos de företag som inte använder sig av resultatbaserad bonus har vi sett att bonusen också där har följt resultatutvecklingen väl.</p>

<p>Problem: Arbetsprocessen vid traditionella kassasystem är långsam och slitsam.</p><p>Introduktionen av självscanning förändrar situationen genom att fördela arbete till kunden, denna nya relation för med sig påverkan på butikerna.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur butikens synvinkel visa vinster som uppkommer, samt undersöka hur man agerat, vid implementeringen av ett rationaliserande betalningssystem. Uppsatsen vill även påvisa skillnader mellan två stora dagligvarukedjor.</p><p>Metod: Vi har valt att studera Coop Forum i Eskilstuna och i Västerås samt Ica Maxi i Eskilstuna. I respektive butik har huvudansvariga personer för självscanningssystemet intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor. Data har samlats in och sammanställts på ett kvalitativt sätt.</p><p>Slutsats: Butikerna har satsat på att få kunderna som användare av självscanningen för att frigöra personal och öka sin produktivitet. För att det ska fungera påvisar butikerna fördelar för de involverade. Kunden tar över arbete och kortar ner processen med personalen, vilket gör att deras insats ökar effektiviteten och produktiviteten. Personalen kan då få bättre arbetsförhållanden vid kassorna och mer skiftande arbete med flera uppgifter.</p>