Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader bland ekonomilärare avseende att arbeta med motivation i gymnasieskolan. Mina frågeställningar är hur ekonomilärare tänker avseende motivation hos elever på Ekonomiprogrammet samt vilka faktorer är motivationsskapande hos elever på Ekonomiprogrammet. Metoden är kvalitativ utifrån semistrukturerade intervjuer. Resultatet har författaren analyserat med hänsyn till kategorier avseende likheter och skillnader i ekonomilärarnas svar. Författaren har använt sig av en analysmetod som kallas meningskoncentrering och relaterar materialet till teori. Resultatet visar att för att motivera elever arbetar ekonomilärarna med diverse metoder såsom mål och målbilder, lärstilar, variation av undervisning utifrån innehåll samt konstruktiv feedback.

Hela idén med min uppsats har varit ett intresse och nyfikenhet om varför gymnasiets ekonomiprogram har varit och är så attraktivt att söka, i genomsnitt 7,7 % ökning per år mellan 2011–2019. Uppsatsens syfte har varit att söka en eventuell förklaring mellan ekonomiseringen av samhället och det ökade intresset för att studera på gymnasiets ekonomiprogram. Det är en kvalitativ analysmetod som har använts, en fallstudie i ekonomisering. Det teorimaterial som utgör grunden för analysen, är ekonomiseringen av samhället, ungdomars medievanor och motivationsteorier. I anslutning till syftet, ställdes två frågor: om det är möjligt att tolka och förstå uppgången bland förstahandssökande till gymnasiets ekonomiprogram utifrån ekonomiseringen av samhället, hur ser den då ut, samt, - finns det alternativa tänkbara förklaringar till uppgången av sökande till ekonomiprogrammet? Båda dessa frågor fick ett jakande svar. I min sammanfattning kom jag fram till, att gymnasievalet inte är någonting som avgörs mellan någon part från skolan och eleven, utan det sker på en annan arena utanför skolan.