No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

In 1817, the then fourteen-year old bank, Malmö diskont, was the target of a bank run and the bank had to close. It had already been put under government control, due to mismanagement in the last few years of its existence. At the time, Malmö diskont was one of three privately owned banks and all three had to close as a result of a loss of confidence and bank runs also on the other two banks. Thus, private banks, with their roots in the 18th century disappeared, with noticeable economic repercussions. Although there was an unofficial credit market, consisting of the merchants and private bankers, (in addition to the government-owned Riksens Ständers Bank) it took a long time to restore confidence in privately owned commercial banks. This Licentiate thesis deals with this financial crisis in Sweden in 1817. The purpose is to describe this crisis from an institutional perspective and incorporate both formal and informal institutions to help explain why this crisis occurred. The basic assumption is that institutions both set the limits for individuals’ actions and sometimes direct them towards actions. The research questions were aimed at answering what institutions existed, to analyze the qualitative aspects of the institutions and try to answer how they may have influenced the actions of the Malmö diskont management. The results show that institutions at the time both influenced and paved the way for the dubious management of the bank in its last years. Sometimes, institutions widened the perceived area of discretion; at others, it curtailed the freedom of action to such an extent that the rules of the institutional framework became virtually unmanageable. The broader contribution of my research is to add to the theory of financial crises, how both explicit and implicit rules of the game contribute to crises. / QC 20101117

No description available.

No description available.

Den svenska jordbrukssektorn och staten kom att arbeta sida vid sida under stora delar av 1900-talet. Staten subventionerade grupper inom jordbrukssektorn för att tillgodose den svenska efterfrågan och samtidigt förse befolkningen med den kost som staten bedömde vara av värde för en god samhällsutveckling. Mjölkfrämjande organisationer var mycket framgångsrika i sin marknadsföring, och staten befrämjade mjölkkonsumtionen. Ekonomen George Stigler har en teori om att de stora företagen påverkar myndigheterna att agera på ett sätt som gynnar företagen. Stigler uppdelar de åtgärder som företagen önskar av staten i fyra huvudgrupper. Professor Robert Cialdinis teorier om påverkan har sedan använts för att hitta möjliga påverkanssituationer. En översiktlig beskrivning av statens och livmedelssektorns interaktion under 1900-talet fram till idag med fokus på mjölksektorn ligger som grund för mitt arbete. Hänsyn tas också till tidigare kritik vid betraktande av de olika samarbets-formerna mellan staten och livsmedelsindustrin/mejerinäringen för att om möjligt identifiera potentiella påverkanssituationer. Resultatet visar att staten har bidragit med de fyra tjänster som Stigler menar att företagen önskar från staten. Utifrån Cialdinis påverkansmönster hittas flera potentiella påverkanssituationer. Sammantaget bedömer jag att förutsättningarna har funnits för att livsmedelsindustrin och mejerinäringen kan ha påverkat staten att agera till förmån för industrin.

Syftet med denna uppsats är att studera om det finns ett samband mellan ett lands ekonomiska öppenhet och handel med ekonomisk tillväxt. Majoriteten av tidigare studier visar på ett positivt samband mellan handel och ekonomisk öppenhet med ekonomisk tillväxt. Det finns dock också forskare som ifrågasätter detta positiva samband. För vår analys på området har vi gjort en tvärsnitts-regressionsanalys på 73 länder, för åren 1995 till 2010. Som beroende variabel, i regressionen, har vi använt oss utav genomsnittlig BNP per capita tillväxt. Som oberoende variabler har vi använt oss utav två huvudvariabler, handelsvolym och ett ekonomiskt frihetsindex. Studien finner att ekonomisk öppenhet har ett positivt signifikant samband med ekonomisk tillväxt. Handelsvolym visar dock ingen signifikant effekt på ekonomisk tillväxt.

No description available.